Kungadömet Jorpur - Vit fläck Jorpur
Postat: 2008-08-09 23:22
På jorpurhalvön ligger landet Jorpur. Jorpur är ett starkt kungadöme med en stark krona.
Junkrarna: Till skillnad från Kardien och zorakin finn här ingen högadel utan adeln består av en riddarklass kallade junkrar. Junkrarna kontrolereras av de kungliga sherifferna, ett ämbete som inte är ärftligt, och dessa räknar ur hur många männ varje junker skall rusthålla, minsta antalet är en, junkern själv. Om en junker inte längre skulle kunna hålla någon rustad man efter sheriffernas räkenskap räknas hans frälseskap som förverkat tills dess han kan visa att han kan föra så många ryttare, alternativt styckas större landområden och sättas under nytt junkerskap.
Junkrarna lever inte i borgar utan på gårdar var manngårdshus oftast är mycket pampigare (i vissa fall byggda av sten och ofta fler än en våning) än bönders. Söner till junkrar som inte kan ta över sin fars titel blir istället riddare. Riddarna försörjs av en junker men är i dennes anställning och kan därför avskedas. Om en junker avskedar sin riddare har riddaren ändå rätt att ta med sig sin stridshäst och rustning men när man anställer en ny riddare skall junkern bistå denne med rustning och häst, det är alltså inte billigt att avskeda en riddare.
Borgarna: Alla städer på Jorpur är kungliga städer och står inte under någon junker utan styrs av ett råd i varje stad. Råden väljer i sin tur borgmästare som godkänns av kungen. En borgmästare har enligt tradition samma ställning vid hovet som en junker. Städerna är få men rika då junkrarna inte riktigt förståt sig på borgarlivet. Det är från städerna som de flest peningskatt kommer till kronan. Städerna brukar skattas extra hårt vid krigstid men är annars lämmnade ifred.
Bönderna: Jorpurs bönder är fria bönder med rättigheter mot junkrarna. Även om det kan tyckas som att detta låter som en god idé skall man veta att bönderna inte äger sina gårdar själva. En bonde har rätten att bo kvar på sen jor han brukar tills dess han lämnar den, å andra sidan har junkern rätt att beskatta bonden så pass att denne bara har det absolut nödtorftigaste.
Religion: I Jorpur finns bara en religion, den lysande vägen av den kardiska grenen. All annan tro räknas som kättersk. Även om Lv här ser ut som i Zorakin och Kardien finns här få större kloster. Istället har man mikrokloster med fem till sex munkar eller nunnor. Klostrena har ett litet kapell och en tillhörande byggnad med en inre trädgård. Mikroklostren försörjs ofta av en junker som upplåteit en bitt mark och låter bygga klostret på sina ägor.
Aurelisburg: ca 15 000 invånare. Huvudstaden Aurelisburg grundades redan på Jorpagnas tid av själve kejsar Aurelion. Staden innhåller många gamla byggnader som än står, i vissa fall i ruiner. När man närmar sig staden, både från land och vatten, äe det första man ser den stora kupolen på den Lysande Vägens tados. Tadosen i Aurelisburg är berömd för att ha den största självbärande kupolen kring hela kopparhavet. Kupolen är belag med puttsat brons och väggarna med glaserat kakel i blått med utsmyckningar i vitt. Innuti är väggarna och taket prytt med en guldmosaik föreställande Odos liv och S:t Lars liv, tadosen är tillägnad S:t Lars. I Aurelisburg finns också de fem palatsen. Dessa vackra byggnader har stått sedan kejsardömmet föll men har byggts op och retsaurerats flera gånger. Palatsen räknas som konungens egendom men han har i sin godhet låtit LV:s kerigasse uppehålla sig i ett av dem. Det största av palatsen är från början ett jorpagniskt badhus som byggts om. Under kejsardömmets tif var detta den stora mötesplatsen med en volym för att ta emot nästan femhundra badgäster åt gången. Tronsalen, som engång i tiden innehöll badets frigidarium, har ett högt tak och väggarna dekoreras av en vacker glasmosaik i vibrerande färger (de målningar som fanns under badhustiden är sedan länge övermålade).
Aurelisburg är också berömt för sitt universitet. Utbildningen är dock inte gratis utan man betalar sina lärare en summa i silver för lektioner. Ofta slår sig flera elever ihop för att på så sätt betala för lektionen men även privatlektioner ges. Studenterna organiserar sig i nationer med olika inriktningar som filosofie, medecine eller andra ämnen. Likaså är lärarna organiserade i fakulteter. Bäde nationer och fakulteter tar en medlemsavgift från sina medlemmar, dessa betalar sedan gemensamt för sådana utgifter som bibliotek. Universitete håller till på vad som under kejsradömmets tid var ett tempelområde, området är mycket ombygt och tillbyggt seda dess och ägs officellt av kungen.
Vid universitetet finns också en magikerakademie införlivad.
Borgarjunkrar: en relativt ny grupp i jorpur är borgarjunkrarna. Dessa junkrar är arvslösa adelsmänn som slagit sig in på köpmannaskapet. Genom sina afärer kan de försörja ett vissta antal riddare och har därför fått rätten att kalla sig för junker. Dessa junkrar får skattelättnader och har kunnat bli väldigt rika då antal riddare beräknas på antalet gårdar ägda. Borgarna i sin tur klagar på att dessa borgarjunkrar slipper betal vissa skatter som köpmännen är tvugna att betala.
Kungen: Kung Alrik XII är en medelålders man med många bekymmer. Trotts att hans makt genetmot junkrarna är så stark är han ändå mån att dessa skall känna sig väl behandlade. Junkrarna har förr gjort uppror mott kungen och man ser ofta emellan fingrarna för transgresioner mot bönderna. Även om Alrik är en riddare är han också en välutbildad statsman med goda diplomatiska förbindelser med både Erebos och Zorakin. Som en god vän till Kardiens konung har de ofta suttit och talat filosofi sent på nätterna när de träffats. Man har även diplomatiska förbindelser med andra länder.
Sjöfart: Jorpur är en nation vars välstånd (åtminstone det i städerna) bygger på sjöfarten. I Aurelisburg finns ett skppsvarv och även om man inte är lika duktiga sjöfarare som dalkerna, ereboseran eller felicierna står man före tex Zorakin och Brendien i båtbyggartekniker.
Fririddare: Söner till junkrar som inte fått anställning som riddare eller riddare som blivit avskedade från sin position kallas för fririddare. Dessa adelsmän vandar fritt i jorpur sökandes efter anställning passande deras position. Fririddare ställer ofta till problem då de inte har pengar och ofta inte drar sig från att övergå till att överfalla och plundra bönder och handelskaravaner. Många är dock hedersmänn som istället söker sig till kyrkans riddarordnar eller plats bland hovets riddare.
Kungliga sheriffer: De kungliga sherifferna är utvalda riddare från hovet som residerar på kungsgårdarna. Sherifferna har till uppgift att beräkna antalet riddare varje junker skall hålla i rusttjänst samt uppbörda skatter från kungens gårdar och gods. De kungliga sherifferna har också till uppgift att medla mellan junkrar, jaga rövare och lyssan på bönders klagomål. Sheriff är ett ämbete och positionen är inte ärftlig, kungen kan även byta ut sheriffer om han tycker att dessa missköter sig
Junkrarna: Till skillnad från Kardien och zorakin finn här ingen högadel utan adeln består av en riddarklass kallade junkrar. Junkrarna kontrolereras av de kungliga sherifferna, ett ämbete som inte är ärftligt, och dessa räknar ur hur många männ varje junker skall rusthålla, minsta antalet är en, junkern själv. Om en junker inte längre skulle kunna hålla någon rustad man efter sheriffernas räkenskap räknas hans frälseskap som förverkat tills dess han kan visa att han kan föra så många ryttare, alternativt styckas större landområden och sättas under nytt junkerskap.
Junkrarna lever inte i borgar utan på gårdar var manngårdshus oftast är mycket pampigare (i vissa fall byggda av sten och ofta fler än en våning) än bönders. Söner till junkrar som inte kan ta över sin fars titel blir istället riddare. Riddarna försörjs av en junker men är i dennes anställning och kan därför avskedas. Om en junker avskedar sin riddare har riddaren ändå rätt att ta med sig sin stridshäst och rustning men när man anställer en ny riddare skall junkern bistå denne med rustning och häst, det är alltså inte billigt att avskeda en riddare.
Borgarna: Alla städer på Jorpur är kungliga städer och står inte under någon junker utan styrs av ett råd i varje stad. Råden väljer i sin tur borgmästare som godkänns av kungen. En borgmästare har enligt tradition samma ställning vid hovet som en junker. Städerna är få men rika då junkrarna inte riktigt förståt sig på borgarlivet. Det är från städerna som de flest peningskatt kommer till kronan. Städerna brukar skattas extra hårt vid krigstid men är annars lämmnade ifred.
Bönderna: Jorpurs bönder är fria bönder med rättigheter mot junkrarna. Även om det kan tyckas som att detta låter som en god idé skall man veta att bönderna inte äger sina gårdar själva. En bonde har rätten att bo kvar på sen jor han brukar tills dess han lämnar den, å andra sidan har junkern rätt att beskatta bonden så pass att denne bara har det absolut nödtorftigaste.
Religion: I Jorpur finns bara en religion, den lysande vägen av den kardiska grenen. All annan tro räknas som kättersk. Även om Lv här ser ut som i Zorakin och Kardien finns här få större kloster. Istället har man mikrokloster med fem till sex munkar eller nunnor. Klostrena har ett litet kapell och en tillhörande byggnad med en inre trädgård. Mikroklostren försörjs ofta av en junker som upplåteit en bitt mark och låter bygga klostret på sina ägor.
Aurelisburg: ca 15 000 invånare. Huvudstaden Aurelisburg grundades redan på Jorpagnas tid av själve kejsar Aurelion. Staden innhåller många gamla byggnader som än står, i vissa fall i ruiner. När man närmar sig staden, både från land och vatten, äe det första man ser den stora kupolen på den Lysande Vägens tados. Tadosen i Aurelisburg är berömd för att ha den största självbärande kupolen kring hela kopparhavet. Kupolen är belag med puttsat brons och väggarna med glaserat kakel i blått med utsmyckningar i vitt. Innuti är väggarna och taket prytt med en guldmosaik föreställande Odos liv och S:t Lars liv, tadosen är tillägnad S:t Lars. I Aurelisburg finns också de fem palatsen. Dessa vackra byggnader har stått sedan kejsardömmet föll men har byggts op och retsaurerats flera gånger. Palatsen räknas som konungens egendom men han har i sin godhet låtit LV:s kerigasse uppehålla sig i ett av dem. Det största av palatsen är från början ett jorpagniskt badhus som byggts om. Under kejsardömmets tif var detta den stora mötesplatsen med en volym för att ta emot nästan femhundra badgäster åt gången. Tronsalen, som engång i tiden innehöll badets frigidarium, har ett högt tak och väggarna dekoreras av en vacker glasmosaik i vibrerande färger (de målningar som fanns under badhustiden är sedan länge övermålade).
Aurelisburg är också berömt för sitt universitet. Utbildningen är dock inte gratis utan man betalar sina lärare en summa i silver för lektioner. Ofta slår sig flera elever ihop för att på så sätt betala för lektionen men även privatlektioner ges. Studenterna organiserar sig i nationer med olika inriktningar som filosofie, medecine eller andra ämnen. Likaså är lärarna organiserade i fakulteter. Bäde nationer och fakulteter tar en medlemsavgift från sina medlemmar, dessa betalar sedan gemensamt för sådana utgifter som bibliotek. Universitete håller till på vad som under kejsradömmets tid var ett tempelområde, området är mycket ombygt och tillbyggt seda dess och ägs officellt av kungen.
Vid universitetet finns också en magikerakademie införlivad.
Borgarjunkrar: en relativt ny grupp i jorpur är borgarjunkrarna. Dessa junkrar är arvslösa adelsmänn som slagit sig in på köpmannaskapet. Genom sina afärer kan de försörja ett vissta antal riddare och har därför fått rätten att kalla sig för junker. Dessa junkrar får skattelättnader och har kunnat bli väldigt rika då antal riddare beräknas på antalet gårdar ägda. Borgarna i sin tur klagar på att dessa borgarjunkrar slipper betal vissa skatter som köpmännen är tvugna att betala.
Kungen: Kung Alrik XII är en medelålders man med många bekymmer. Trotts att hans makt genetmot junkrarna är så stark är han ändå mån att dessa skall känna sig väl behandlade. Junkrarna har förr gjort uppror mott kungen och man ser ofta emellan fingrarna för transgresioner mot bönderna. Även om Alrik är en riddare är han också en välutbildad statsman med goda diplomatiska förbindelser med både Erebos och Zorakin. Som en god vän till Kardiens konung har de ofta suttit och talat filosofi sent på nätterna när de träffats. Man har även diplomatiska förbindelser med andra länder.
Sjöfart: Jorpur är en nation vars välstånd (åtminstone det i städerna) bygger på sjöfarten. I Aurelisburg finns ett skppsvarv och även om man inte är lika duktiga sjöfarare som dalkerna, ereboseran eller felicierna står man före tex Zorakin och Brendien i båtbyggartekniker.
Fririddare: Söner till junkrar som inte fått anställning som riddare eller riddare som blivit avskedade från sin position kallas för fririddare. Dessa adelsmän vandar fritt i jorpur sökandes efter anställning passande deras position. Fririddare ställer ofta till problem då de inte har pengar och ofta inte drar sig från att övergå till att överfalla och plundra bönder och handelskaravaner. Många är dock hedersmänn som istället söker sig till kyrkans riddarordnar eller plats bland hovets riddare.
Kungliga sheriffer: De kungliga sherifferna är utvalda riddare från hovet som residerar på kungsgårdarna. Sherifferna har till uppgift att beräkna antalet riddare varje junker skall hålla i rusttjänst samt uppbörda skatter från kungens gårdar och gods. De kungliga sherifferna har också till uppgift att medla mellan junkrar, jaga rövare och lyssan på bönders klagomål. Sheriff är ett ämbete och positionen är inte ärftlig, kungen kan även byta ut sheriffer om han tycker att dessa missköter sig