Fan-fiction till Ereb Altor

Här diskuterar vi arbetet, framgångar, bakslag, kakrecept och planering.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tolv

Sabadon som nu fått anställning på värdhuset med namnet ”Den brokiga kon” där hans äventyrsvänner lämnat honom är fortfarande, med all rätt sur över sveket. Medan han sopar golv, diskar och matar höns kväder han ilskna texter, detta är en av dem.

Vi upplevde många händelser på vår färd,
i sanning Altor är en förunderlig värld.
vi vunno ära med sköld och svärd.

Vi besegrade en farlig best, en mantikora,
jag och de andra fick i lön en med guld fylld amfora.
Den festade vi upp ordentligt vill jag lova.

Vi räddade en vacker mö,
från att offras av en nekromant och dö.
Den onde dränkte vi i en sjö.

Vi kom till en ond länsherre som bestämt,
som tyckte sina landbor skulle plågas ofta och jämnt.
Vi ledde upproret, dödat baronen och hans knektar förskrämt.

Vi foro till Samkarna för att hämta en skatt,
pirater anföll oss men vi sänkte deras fregatt.
Vi sa till vårt skepps kapten: - Du får om du vill säga tack.

Väl i Samkarna en buse vill slåss och utmana mig på duell,
han visste inte jag kunde magi så han fick en smäll,
han föll till marken med en skräll.

Skatten den grävde vi hemlighet upp,
den låg i en ruin som vaktades av en hövdings trupp,
men tack vare vi med min magi lyckades med denna kupp.

Men nu är allt förbi och över,
jag på kvällen min bitterhet med vin söver.
Ska hämnas det lovar jag framöver.

Med ankan Sacul,
ska jag skämta och ha kul.
Krossa hans lemmar med ett hjul.

Ilena med de vackra bena,
ska jag från hennes lögner rena.
Ska brutalt henne stena.

Rodolf ska jag strypa,
men först ska han be om nåd och för mig krypa.
Han blod ska för alla förrädare som varning drypa.

Halvalven vars namn jag ej ska nämna här,
ska få av mig besvär.
Jag ska stycka honom, sprida resterna både här och där.

Capas den förbannade magilren,
i blod ska tvättas ren.
Öppna med kniv både artär och ven.

Råttmannen den inställsamme filuren,
ska jag jag knivskura i njuren.
Med det som blir kvar ska jag mata djuren.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tretton

Medan Sabadon sliter som dräng på ”Brokiga kon” kommer en dag Ilena tillbaka. De andra i gruppen har lurat henne och smitit med pengarna. Men då de inte litar på varandra så har de rest skilda vägar. Ilena som helt fräckt medger att hon var hjärnan bakom planen att svika Sabadon tycker de två ska slå sig ihop för att hämnas på de andra. Ilena är ju tämligen tjusig och Sabadon är lit de flesta män korkad när farliga damer spelar på sina fysiska tillgångar. De ger sig av och hämnas. Det blir en lång resa genom Altor men till slut har de lyckats.

Bruna ankan är nu borta,
hans fjädrar nu i kudden är,
han som gjorde oss förnär.
Hans minne ska vi bespotta.

På Monturerna fick vi hämnd,
svikaren Rodolf fick i ryggen dolk,
usch för denna önations folk.
Hans minne ska leva som förrädare nämnd.

Cirhind hade alv till far,
slutade livet i ett brinnande hus,
ett gott slut för sådan lus.
Nu finns inte ens aska kvar.

Capas har nu i sin hemstad,
hittats i vattnet drunknad och död,
grymt men rättvist straff han ljöd.
Hans nesliga slut gjorde oss glad.

Ninubb han som hade smeknamnet råtta,
Försökte rymma sant och vist
men han fick kastkniv i sin vrist.
Är nu i bitar skuren antalet åtta.

Givetvis så lurade Ilena Sabadon men det är en annan epistel.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer fjorton

I vredesmod har Sabadon jagat Ilena runt om i Altor. Det verkar nästan som Ilena finner nöje i att hennes före detta kärlekskamrat letar efter henne. Men på Pandarealia får allt sitt slut. Ilena har med fartyg anlänt till detta rike men ombord fanns någon smitta och hon insjuknade. Iland avled hon. Kort därpå anländer hennes förföljare och får se hennes döda kropp. Sabadon faller ner vi den döda och följande strofer må nämnas inför eftervärlden:

Ingen må mig förmena,
att jag beklagar förlusten av Ilena.
Nu den rasande färden är slut,
döden som alla tar har erhållit tribut.

Jag dig Ilena har älskat, hatat och förbannat,
nu är allt förbi och och vår strid har stannat.
Sköna tjuv och mörderska nu död av sot,
men glömt är allt svårt med din död har du gjort bot.

Nu ska mina tårar torkas och jag resa nu iväg,
du min kära fiende ska nu trampa dödens väg.
Ack vackra Ilena vad blev det av oss,
vi borde älskat men fortsatte bara att slåss.

Nu är mitt hjärta endast fyllt med kärlek och ej längre hat,
trots allt var du i långa stunder inte fiende utan kamrat.
Farväl och mottag denna kyss,
ni kommer mitt hjärta alltid vara nedstämt och tyst.

Sabadon lämnade omedelbart Pandarealia. Hade han stannat så hade han nog sett liket röra på sig...
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer femton

Sabadon reser ånyo till fastlandet då Ilena hittats död på Pandarealia. Hat och kärlek, hämnd och begär har sysselsatt Sabadon länge. Nu har han ingenting att leva för och han sörjer sin fiende men också tillika äskade. En sen kväll sätter han i en av storbåtarna som finns p fartyget. Han ämnade med den ro ut på Västerhavet för att söka döden.

Resan pågår i tre dygn sedan kommer en storm. Båten kapsejsar oh Sabadon hamnar i vattnet. Han drunknar. Men en sjöjungfru kommer och blir nyfiken. Sabadon är ju inte direkt ful så hon återupplivar honom. Sabadon som alltid gillat kvinnlig fägring tycker livet är ganska bra nu. Han låt strupen ljuda av ljusa toner. Hans poesi blir alltid pekoral när han är lycklig...

På Västerhavets botten,
mår jag bra, här är toppen!

Med min lilla sjöjungfru,
är jag lycklig som sju!

Från melankolin är jag nu återställd och frisk,
tack vare min söta dam, med stjärt skapad som fisk!

Till min glädje och lycka behövs ingen tolk,
jag trivs hos dessa havslevande älvfolk!

Hellre i havet evigt simma,
än vandra i ovanlandet som i en dimma!

Hellre med söta sjöjungfrun leva bland fisk och koraller,
än vara äventyrare på jakt efter guld och smaragder!

Om jag någonsin funderar på marklivet så hoppas jag tvärt,
min älskade dam slår mig med sin stjärt!
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer sexton

På värdhuset sitter några så kallade äventyrare. De skrålar, väsnas och spiller öl och andra drycker. Bönderna om bor i trakten och ofta är gäster på nämnda värdshus störs och följande sägs:

Ni laglösa, ty det är väl vad ni är,
lyssna på oss som lever i armod och misär.
Vi kan inte som ni leta efter försvunna guldskatter,
istället är det vi som får betala avrad, tull och skatter!

Vi har inte tid att äventyr göra,
har däremot arbete att utföra.
Kan inte lämna hustru och barn,
måste ta hand om skörden och mala den i kvarn!

Ni skryter att ni sköna damer smekt och kysst,
att ni inte tar hand om resultatet det därom håller ni tyst.
Tjänat mynt och pengar och druckit dyrt herrskapssvin,
berömmer er själva för tappra strider men har aldrig på hösten slaktat svin!

Nej ni goda herrar sprätthökar och äventyrare,
skulle se hur ni klarar er när skörden slår fel och allt blir dyrare,
Tro inte ni herrar med förtrollade vapen och ädelstenar i ringar är bättre än oss,
även vi bönder och lantbor kan bli arga och ta fram yxan och slagan och börja slåss!

Ni har säkert föremål fyllda av trollkonst och magi,
ni skulle aldrig kunna hämta ett ägg i ett hönseri.
Nej ni onyttiga skattletare hörd och lär av dessa ord,
Altors sanna hjältar vi som sliter och brukar dess jord!
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer sjutton

Äventyrarna svarade de ohövliga bönderna och allt blev sams. Om det var för de kloka orden eller att de bjödo odalmännen på gott öl må vara osagt.

Ni bönder och lantarbetare lyssna på våra ord,
inte har vi avvisat eller föraktat de som lever på att bruka jord.
Men Altor är nu en gång för alla en grym värld,
här måste man ofta, om inte alltid bruka båge och svärd.

En ond och listig magiker vill en jungfru till demoner offra,
vi befriade henne och den grymme ligger nu begravd bakom sten och mossa.
Svartfolken bortom de stora skogarna har i antal och vildhet ökat bortom all kontroll,
vi har stäkt deras planer då vi dräpt ledarna, tre farliga troll.

I staden tre dagars färd bort,
hade ett mord begåtts av värsta sort,
Ingen boende där hade vare sig kraft eller mod,
men vi lyckades gripa gärningsmannen och få honom fälld för mord.

Rövare har gjort vägarna i trakten till en fara,
ingen köpman ville här färdas med gods eller vara.
Tack vare oss är rövarna besegrade och vägarna fria,
tycker ej vi ska klandras, istället hyllas och fira.

Ja odalmän vi har alla en fått en roll tilldelad,
ödet så bestämt och då måste vi få den spelad.
I Altor såväl bönder som äventyrare behövs,
låt oss sluta fred och till tecken därpå öppnar jag min börs!
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Om någon har en rollperson som utfört stora dåd och fått hjältepoäng i mänger så kan jag kanske skriva någon dikt om denne hjälte?
Humor finns men ingen större djupsinnighet i mina alster.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Vita krigare

Striden var över. Uppe på kullen där slutstriden stått tittade Esank svårt sårad men vid liv ut över nejden. Bakom honom var hans systerson Vigor, sårad även han. Vigor var dock inte mer sårad än att han kunde ta hand om sin kusin Alddons som var än mer sårad. Vita fjädrar har spillts men många svarta och bruna liv har mists tänkte Esank belåtet. Han räknade och såg att tre bruna krigarankor låg bland de stupade men hela tjugotre svarta. QQQ hade lidit ett stort nederlag. Esank gick fram till sina två kamrater. Skrattade till och sa inte trodde vi detta för tre år sedan mina vänner.
Alddon log trots sina sår. Nej det hade vi nog inte trott. Tre unga vita ankor i lära hos handelsmän men som nu vunnit över dessa pirater och krigare.
Vigor fyllde i. Vi som knappt kunde "strida" med kniv och gaffel när vi fick en seg stek till middag. Men nu. Handyxa och svärd är vi mästare på.

Ja de tre hade genomgått en mycket ovanlig förvandling från fredliga ankor som köpt och sålt spannmål och virke till rena krigsmaskiner. Mycket hade hänt sedan de anfallits av pirater från QQQ för tre år sedan på Kopparhavet och fram tills idag då de äntligen segrat över de svartfjädrade. Även vita ankor kan slåss och strida. De tre stämde upp i ett krigsvrål som nog låtit som ett gutturalt kackel om någon människa, orch eller alv råkat höra dem.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer arton

Sjömannen Ario från Caddo hamnade på Monturerna. Då fartyget han var besättningsman behövde repareras tog han tillfället i akt att se sig om. Men när han kom till en by på västkusten höll det på att gå illa.

Det var farligt på Monturerna må ni tro,
hamnade i en by där de aldrig log,
ja det var underlig plats än idag känner jag oro,
men jag utsattes för tre mordförsök och nästan dog.

Bychow är namnet på den förbannade byn,
där ingen är glad men alla är sur,
värdhusvärden önskade jag skulle försvinna från han åsyn,
måste vara inavel eller magi eller hur?

Jag anmärkte till en kvinna att hon hade lång hals,
ja de ser lite konstiga ut dessa som Bychow bor och lever
hon skrek och jag av tre män överfalls,
undrar hur de orkar med sig själva de som i denna håla framlever?

Jag överlevde denna otäcka händelse att få stryk,
värden kom in och gav mig en dåligt tillagad soppa gjord på fisk,
satt på värdshuset och lagade mina kläder och tvättade min byk,
soppan luktade konstigt och jag vågade ej äta då det var förgiftningsrisk.

Senare på dagen tog jag ett bad men aj aj,
kanske idiotiskt av mig efter det som hänt,
tro ni inte det kom simmande en haj,
ja det är sant allt och inget skämt!

Efter allt detta fick jag nog,
sa till värden att jag nu ger mig av,
när jag reste tror jag en av dem på läpparna drog,
tog min häst och satte den i galopp och trav.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer nitton

Äventyrarna hade satt sig på värdhus,
för att dricka upp skatten och leva bus.

Den ene var en dvärg,
han drack så näsan antog en röd färg.

Den andre var en stor och stark minoutar,
han söp så hårt att han var bakfull i tre dar.

Den tredje var en morsk piratanka,
i fyllan föll han så illa att han slog huvudet i en planka.

Den fjärde var en skön giftblanderska från Nostril,
vinruset gjorde att hon i finkan får sitta still.

Den femte var en magiker, en animist,
något inbunden men nu av ölet inte trist.

Den femte var en krigare från Hynsolge,
han festade hårt men har nu inga bekymmer eller sorge.

Den sjätte var en brutal typ från Majura,
han fick svavlat vin och börja tjura.

Värden han tog det hela med ro,
putsade glasen och sa jojo.

Visst äventyrarna de ställer ibland till besvär,
men det är ju så här.

De må strider mot drakar och demoner,
men deras guld hamnar hos mig och mina kompanjoner.

Aldrig det i Altors värld,
äventyrare insett vad pengar är värd.

Om fjorton dager eller så,
är de luspanka och på nya äventyr måste gå.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tjugo

Straffångar ska sända norrut till Trakoriens koloni Arhem.
Innan de dömda går ombord brister de ut i denna klagosång:

O ve oss arma män som aldrig mer komma hem,
vi ska som straff sändas till det förbannade Arhem.
Våra föräldrar, barn, vänner och fruar,
vi fått lämna för det förbannade Marjura.

Där upp i längst upp i norr,
kommer våra liv sluta med klagan, suck och knorr.
När vi väl lämnat vårt hemland Trakorien,
vet vi alla att att resan aldrig mer går hem igen.

Usch vad vår tillvaro kommer bli trist och hård,
vakterna är grymma, ont om mat och denne sjuke får ingen vård.
Piskor, sparkar , hugg och slag,
kommer bli vårt lott som bröt trakorisk lag.

Lyssna på vår varning som kommer från fördömda män,
håll dig väl med de mäktiga för de är hårda min vän.
Trakorien är ett land för de hårda och de som föraktar de svaga,
farväl nu gott folk minns våra ord och i minnet dem bevara.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tjugoett

Denna sång
är inte lång,
handlar om en äventyrare som fastande i en gång så trång.

Ack vår hjälte i gången satt,
både dag såväl som natt,
han blev med tiden mör och matt.

När han en tid i gången fått späka sej,
sa han till äventyr tack och hej,
till resor och spänning han nu säger tack men nej.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tjugotvå

En uslig legoknekt och råskinn sitter på ett värdhus uppe i norr. Dricker öl gör han och börjar för gästerna kväda denna hemska visa:

Jag har stridit mot alver, dvärgar och troll,
legoknekt är jag vem som är fiende spelar ej mig någon roll.

I öster jag traskat med spjut i min hand,
där fördrev vi häxmästarens kreatur från Kardiens land.

I söder de strider och vem som ska ha i Hynsolge makten,
slogs på båda sidorna och deltog i slakten.

På Kopparhavet jag stred som pirat,
ett lönsamt yrke och inte var jag lat.

Ja vid alla Altors gudar stridit har jag med yxa, klubba och svärd,
mången herre och furste sa jag var dyr men min lön var jag värd.

Reptilmän, vargmän och ankor har jag dräpt med hugg och slag,
dödat människor av alla kända folkslag.

Guld har jag tjänat och kvinnor jag tagit,
en del med våld andra jag fräckt bedragit.

Skonat har jag ej gamla eller barn,
bränt inne oskyldiga nunnor i en kvarn.

Minns vi plundra ett rikt köpmanshus,
dödade alla sedan vi härjat, supit och levat bus.

Ja bespotta mig om ni törs och förbanna mig med eder,
jag har ingen ära moral eller heder.

Inte drog jag ut i världen för att som hjälte samla poäng,
nej jag är en girig typ som bara vill få tag i guld och i peng.

Men vapen kan jag bruka och hantera,
vill ni utmana mig så gör det och fråga ej mera.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tjugotre

En grupp halvlängdsmän beger sig ut för att äta en lättare frukost på sjutton rätter samt tre sorters vin och därtill tre tårtor som efterrätt. De passerar några människor som med både löje och förakt se de små ge sig av på sitt äventyr. En av halvlängdsmännen har med sig en luta och så kommer denna visa till:

Nu är livet gott att leva,
jodå det vill jag bestämt påstå och mena,
sjutton rätter och tre sorters vin ska strupen lena.

Ett enkel liten måltid vi ska nu in ta här i backen,
ägg, fisk, kött och pastejer och nu säg skål och böj på nacken,
innan vi bland måltiderna börjar med kniv och sked attacken.

De stora säger med med högdragen min,
halvlängdsmannen bara tänker på mat och vin,
tycker ej vi små är bättre än små grottsvin.

Människan, orchen och kentauren,
borde inte bråka utan tänka mer på magen,
inte kriga, eller slåss utan hedra dryckeslagen.

Kniven den ska sitta i gåsen,
hör mina ord och glöm inte såsen,
kom god vänner och låt oss smörja kråsen.

Stickvapnet ska inte vara svärd utan gaffel,
sluta genast med kiv och raffel,
välkomna till vin och tårta vid vår taffel.

Hajmän, serpenter och minoutarer,
kom med oss var ej sur men glader,
spisa med oss soppa med krustader.

Efterrätten den är god,
ger oss alla lycka och levnadsmod,
farväl vänner alla minns våra ord.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Fan-fiction till Ereb Altor

Inlägg av skaraborgarn »

Ärläns epistel nummer tjugofyra

Den store drakmästaren föräras här med sång. Krumhorn, pipa och trumma må användas så sången framförs på värdhus och ölstugor.

I denna sång på rim,
ska vi besjunga Gadirim.
Han är en man utan like,
drake och man ser honom som jämlike.
I magi är han en mästare,
därför är titeln drakmästare.

Mången drake han besegrat med list,
ej med simpelt våld och muskelmakt ty det är trist.

Nekromanti och kunskap om de åtta element,
besitter han och och även mentalism det vet jag bestämt.
Moralen hans står över ont och gott,
en drakmästare kan göra så ty han mäts med stora mått.
Var ej förskräckt om du i han land ser skelett och gastar,
ty då kanske han på dig en besvärjelse framkastar.

Mången drake han besegrat med list,
ej med simpelt våld och muskelmakt ty det är trist.

Hans ursprung han hemvist vet vi ej bestämt,
men han har utmanat gudar och flygande bestar tämt.
Mäktigaste bland de mäktigaste som gått på Altors jord,
det instämmer vi alla i när jag säger dessa ord.
Han vinner alla strider han ger sig in i,
ty han är med besvärjelser skicklig och felfri.

Mången drake han besegrat med list,
ej med simpelt våld och muskelmakt ty det är trist.

Åt de svaga och de fega som fruktar hans magi,
de bryr han sig inte om och deras liv lägger sig han inte i.
Krakar oavsett om de har hur, päls eller fjäll,
tar han ingen notis om och hör ej deras gnäll.
Alver, animister och häxjägare må hans namn förbanna,
jag vet många som skulle vilka studera och i hans rike stanna.

Mången drake han besegrat med list,
ej med simpelt våld och muskelmakt ty det är trist.
Skriv svar