Trocuspa och Banzikan

Information om religionerna och dess utbredning
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Undrar om någon annan har en åsikt?
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

Jag kör lite på den stigen och så får vi se vad det blir av det 8)
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Ja. Skriv ihop något så kan jag få klaga på någon annan som omväxling. :p
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Inlägg av Baldyr »

Innan jag lanserar mina egna initiativ gällande Banzikan tänkte jag gå igenom och kommentera det som sagt tidigare av andra. Se det bara som mina egna reflektioner:
leinder skrev:Enligt kampanjboken finns det blott två lärosäten som för Banzikan ; S´rid be Ghile på Bhannavil och på Clusta Noba. Men jag tycker det skulle va trevligt med ytterligare en. För treenighetens skull. Tre skolor efter de tre symbolerna.
Den tredje skulle kunna förläggas i Torilla?
Jag håller med om att banzikans tre symboler bör få gå igen någonstans, men enligt Trakorien-krönikan finns det fyra ordnar i Nastrôl, och två av dessa lär enligt Den femte konfluxen ut banzikan på Clusta Noba. Munkarnas syn på banzikan verkar inte vara speciellt anpassat för krigare, men det verkar däremot som att någon lär ut en mera stridsanpassad version på Bhannavil. Om jag inte missminner mig så säger källorna dock att man på båda platser lär ut "den ursprungliga banzikan", vad detta nu skulle kunna innebära.

Mina frågeställningar lyder alltså: Lär samtliga ordnar i Nastrôl ut banzikan, eller gäller det enbart de två klostren på Clusta Noba? Eftersom Bhannavil (med sitt Trocuspa-tempel) har funnits längre än munkstaten Nastrôl, finns det någon egentlig koppling mellan Trocuspa-kulten i sig och munkarna?

Annars föreställer jag mig nog det ändå som två olika skolor av den ursprungliga banzikan; En krigarvariant på Bhannavil och en munkvariant i Nastrôl/Clusta Noba.

Däremot är det möjligt att banzikan lärs ut på fler ställen i Ereb, men jag ser det som en delvis annan diskussion. Jag har dock ingenting principiellt emot att en ärrad veteran driver en banzikan-skola i Torilia, alternativt att man lär ut banzikan vid ett Trocuspa-tempel i samma stad. Att göra det till ett lärosäte i paritet med Bhannavil och Clusta Noba är jag dock personligen mera tveksam till. (Fast projektet kan ju bedöma saken annorlunda.)
leinder skrev:Antas kvinnor i Trocuspas kloster?
Det beror antingen på vad man menar. Åtminstone ett av munkordnarna i Nastrôl accepterar kvinnor - Felikerna. Däremot verkar vare sig Felikerna eller några andra av ordnarna vara några utpräglade banzikan-kloster, utan banzikan är någonting man främst sysslar med på Clusta Noba.
leinder skrev:Ytterligare för att följa treenigheten så skulle det enligt mig passa bra med tre ”mästare” i vart kloster.
*Rustmästaren
*Fäktmästaren
*Bibliotekarien/Kunskaparen/Kunskapsmästaren
Jag är med så länge vi kan knyta ihop varje mästare till vart och ett av symbolerna. Alltså att arkiveraren är stenen, svärdsmästaren eken och rustmästaren eken, eller dylikt. Jag har dock inte funderat på hur man bäst får ihop symboliken.
leinder skrev:Ingen ensam ”stormästare” finns då Banzikans följe inte värderar ranger och titlar högt.
Jag tror att man får hålla isär Trocuspa-kulten i sig och Trocuspas läran i form av banzikan. Det är ju tänkbart att Trocuspa-kyrkan har en central ledning (exempelvis på Bhannavil), men det är inte alls säkert att stormästaren överglänser munkarna på Clusta Noba (vilka främst verkar ha lojaliteter till sina respektive ordnar i Nastrôl och inte till Trocuspa-prästerskapet).
leinder skrev:Rustmästaren är då förutom en utomordentlig krigare en mästersmed som skulle kunna vara tillverkaren av de pator som hyllas högt i Banzikan.
Om vi håller oss till Trocuspa-kulten (och glömmer munkarna ett tag) så är det ju möjligt att man smider vapen inom templens murar. Fast är patan inte främst ett duellvapen för klavykisk adel, eller ägnar sig även präster (och munkar) åt fäktning?
Brior skrev:I enlighet med detta tycker jag heller inte att lärans tempel eller organisation ska vara för uttalad eller fast i formen. Leinders förslag kan härröra från det klassiska Banzikatemplet som förmodligen fanns i kejsardömet Jorpagna före den tredje konfluxen. Man försöker efterlikna eller rekonstruera ursprunget i de få tempel som fortfarande finns kvar.
Så Trocuspa dyrkades redan i det gamla Jorpagna? Det har nog aldrig föresvävat mig men låter högst troligt. Banzikan har jag också alltid sett som en rent inhemsk företeelse, men det rör sig alltså snarare om en inhemsk gren? Det lämnar givetvis fältet öppet för intressanta utvecklingsmöjligheter.
birkebeineren skrev:I någon regeltråd vore det annars kul att diskutera hur banzikautövare kan ges förmågor och fördelar (nackdelar?) rent spelteknisk...?
Jag har nog tolkat det som att en banzikan-mästare inte får några (eller väldigt små) modifikationer av skador. Denne kämpar helt enkelt till sista andetaget som en samlad kraft, och kollapsar först när livsanden lämnat kroppen.
Brior skrev: Man kan följdaktligen tänka sig en ond Banzikamästare så länge denne har tillräcklig självdisciplin och personlig integritet vad gäller sina principer. Arn Dunkelbrink är ju inte direkt god utan snarare neutral till sin läggning. Man skulle därmed kunna tänka en motsättning mellan goda och onda Banzikautövare, ungefär som Jedi vs Sith.
Godhet och ondska är annars två begrepp jag har litet svårt för i sig, men varför inte ställa kaos mot ordning?

Säg att det finns en avfällig gren hos Trocuspa-kulten som försöker skapa så mycket krig och oreda att den sista striden kommer närmare? Dessa kultister skulle i så fall kunna utgöra någon form av agitatorer vilka använder sina insikter i banzikan för att driva fram revolter inom och motsättningar mellan olika samhällen. Drömmen vore att störta världen i ett "totalt krig" och därigenom forcera fram en slutuppgörelse med kaosmakterna.

Dessa mörkermän skulle då vara varje rättrogen Trocuspa-dyrkares dödsfiender, vilket samtidigt skulle innebära att uppror mot förtryck och tyranni ses som ett uttryck för "kaosmakter" medan lag och ordning (även om det innebär massakrer, tortyr och slaveri) alltid är att föredra. Det skulle i alla fall passa som en filosofi för en högre krigarklass (jfr återigen med samurajerna), alltså ungefär den klavykiska adeln eller riddarväsendet i Lasemos.
Jan Erik Söderman skrev:Alltså. I korthet

1. Gammal tro på fyra elementen blir till stridskonst och filosofi någonstans i vit fläck Drylo.
2. Jorpagner erövrar området. Dessa "förädlar" tron och kopplar samman den med en lokal krigsgud. Glömmer bort ett av elementen och denna "nya" tro börjar sprida sig
3. Det finns än idag ett legendariskt gömt tempel till Banzikan någonstans i vit fläck drylo i vilket eventuellt vissa dedikerade få kan studera. Detta talas om som ursprunget och det största men det är egentligen ganska litet eftersom både clusta noba och Bhannavil anlades när orden hade mycket mer resurser.
Jag är i princip för detta upplägg, så länge man håller isär religionen (guden) och filosofin (läran). Sedan verkar det inte finnas någon organiserad kyrka tillägnad Trocuspa (inte i Trakorien i a f, enligt Brior), eller någon enhetlig orden som lär ut banzikan. (Klostren på Clusta Noba är inte heller speciellt "påkostade" på något vis.)
leinder skrev:Efter ett stort slag över kontrollen av Bhannavil runt 470 f.O stod endast tre överlevande från kolonisatörernas styrka.
Slaget hade väckt intresset från en krigsgud , nämligen vär nära och käre Trocuspa. Han hade uppskattat modet hos de underlägsna kolonisatörerna och deras beslutsamhet att kämpa och dö.

Efter slaget närmar Trocuspa sig de tre och erbjuder dem äran att kämpa i hans namn. Och att de ska lära vidare sina kunskaper till de som söker sig till dem.
Vipps har Banzikans första tre mästare fått bevittna den storslagne gudens uppförande av Banzikans första tempel!

Något sådant på fri hand.
Jag tycker att din version har sin charm, men jag tror att det behövs ett principbeslut angående Trocuspa innan man kan gå vidare med den.

Alltså: Är Trocuspa en lokal gudom (kanske ursprungligen ön Bhannavils skyddsväsen?) eller hade guden en direkt motsvarighet i den gamla joriska panteonen? (Jag har inte läst aktuella trådar om religionshistoria ännu.)

Jag återkommer med mitt eget stoff vid tillfälle. (Det kan hända att det rasar in redan idag. ;) )

/Baldyr
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Jag tycker Trocuspa, guden, kan vara en lokal gudom och varför inte Bhannavils skyddsväsen. Ett bra exempel på hur tro kan få Erebs andar att stärkas tills de är gudar.
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Det passar ju ganska bra med min lilla historia om Trocuspa mycket riktigt är något som tillkommer till Banzikan på Bhannavil. Det öppnar ju som sagt för att stridskonsten och filosofin är äldre än sin nuvarande form utan att det för den skull har varit en oförändrad lära genom historien vilket ju i alla fall i vår egen värld är ganska vanligt.
Sorry can't brain today, I have the dumb.
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Banzikansk hedersbegrepp

Inlägg av Baldyr »

Jag tänkte posta någonting som jag suttit på i många års tid. Jag påtalade för Brior att tabellen som förklarar banzikans hedersbegrepp saknades i Den femte konfluxen, och fick till svar att materialet troligen var förlorat men att han i hög grad baserat hederstankarna på kabylliska bönder. Därmed följer nedan ett utdrag ur Kulturens fält – om Pierre Bourdieus sociologi:
“(…) de kabyliska bergsbönderna (hade ett sofistikerat) systemet för att ge gåvor och gengåvor. Den rätt avpassade "gåvan", som kunde vara en present men också en fest, en kvinna, en blodshämnd, till rätt person vid rätt tidpunkt var för kabylen medlet framför andra att skapa en hedersam relation till en annan man. även vardagliga handlingar, som att gå med rätt hastighet, värdigt och utan brådska men ändå målmedvetet, att möta andra män utan att vika med blicken, att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, att stiga upp och lämna sitt hus tidigt om morgonen och om vädret förhindrade arbete på åkern befinna sig i männens hus och inte hemma bland kvinnor och barn -- allt sådant utmärker en man som vet vad som anstår en man av heder. (…)
För att med framgång kunna spela "hederns spel" måste man ha vuxit upp i det kabyliska samhället. Den utanförstående observatören (…) riskerar ständigt att göra fel. I gengäld (kan man), i egenskap av utanförstående, rekonstruera principerna bakom kabylerns (…) i kroppen och sinnet inristade vanor och dispositioner som gör det möjligt för dem att spela ett spel vars regler är alltför komplicerade för att rymmas i en regelbok.
Vidare kunde (den utomstående) göra något som vore otänkbart för spelets deltagare. Bakom det komplicerade systemet för utdelande av gåvor och gengåvor och känslan för vad hedern bjuder kunde (man) upptäcka en dold ekonomi, nämligen ett för detta släktsamhälle nödvändigt sätt att reglera utbytena mellan familjerna: utbyten av tillgångar, arbetskraft, döttrar.
Att säga så till kabylerna vore en skandal. Det vore att blanda in lumpna, egoistiska motiv i de hedersaker som för dem framstod som raka motsatsen till "ekonomi" (---). Det är fråga om "hushållning" i ordets vidaste betydelse: produktion, reproduktion och byte av alla slags symboliska och materiella tillgångar.
Det kabyliska samhällets symboliska ekonomi vilar på trosföreställningar såsom den om hederns oavvisliga krav. Släktens heder är den viktigaste formen av vad (man kan) kalla "symboliskt kapital" -- symboliska tillgångar grundade på den tro (…) kabylerna lägger ned i hederns värden. (Betraktaren) kan notera sambanden mellan den symboliska ekonomin och "ekonomin" i gängse, snäv mening: familjer med symboliska tillgångar -- anseende, inflytande, många hedersamma relationer -- kan vid behov uppbåda stöd när ägandetvister skall avgöras eller döttrar giftas bort, och de har riklig tillgång på arbetskraft när skörden skall bärgas. Men kabylernas bild av världen är en annan. Hederns bud kommer först. Tron på hederns värden döljer den symboliska ekonomins karaktär av just ekonomi: givandet av gåvor framstår som hedersamma handlingar rätt och slätt, och gåvoutbytets komplicerade logik, enligt vilken gåvan följs av gengåva av bestämt värde vid bestämd tidpunkt under bestämda former, blir aldrig synlig för kabylerna. För att använda ett (…) nyckelbegrepp: de "misskänner" såväl den symboliska ekonomin som dess relationer till den materiella. Detta misskännande (…) är (…) en förutsättning för att den symboliska -- och den materiella -- ekonomin skall fungera.“

“En mäktig kabylisk familj var inte bara rik på materiella ägodelar. Den var också och framför allt en familj med heder och anseende. Dess ställning vilade på den respekt den kunde kräva av andra, på de hedersamma kontakter den under generationer byggt upp och som kunde mobiliseras till dess fördel. Hedern är den viktigaste formen av symboliskt kapital i ett förkapitalistiskt bondesamhälle som det kabyliska.“
Vad ska vi dra för slutsatser av detta, tycker ni? Kan vi ta det rakt av och applicera reglerna på Trocuspa-troende banzikan-utövare?

Själv har jag låtit ovanstående vara munkarnas livsmönster i Nastrôl - och på Clusta Noba. Det är i själva verket detta hedersbegrepp som utgör "det ursprungliga banzikan" som fortfarande praktiseras på Clusta Noba. Jag skrev om texten så att den istället beskriver livet på Clusta Noba (eftersom öns befolkning verkar som lärlingar på klostren i sin ungdom - precis som i Nastrôl - omfattas hela befolkningen av hedersbegreppet):
Invånarna på ön Clusta Noba har ett sofistikerat systemet för att ge gåvor och gengåvor. Den rätt avpassade "gåvan", som kan vara en present men också en fest, en hedersbetygelse, en handräckning, till rätt person vid rätt tidpunkt är för öbon medlet framför andra att skapa en hedersam relation till en annan öbo. Även vardagliga handlingar, som att gå med rätt hastighet, värdigt och utan brådska men ändå målmedvetet, att möta andra personer utan att vika med blicken, att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, att stiga upp och lämna sitt hus tidigt om morgonen och om vädret förhindrar arbete utomhus ägna sig åt sin familj och sina barn – allt sådant utmärker en individ som vet vad som anstår en person av heder.
För att med framgång kunna spela "hederns spel" måste man ha vuxit upp på Clusta Noba. Den utanförstående besökaren kan endast ana principerna bakom ett spel vars regler är alltför komplicerade för att rymmas i en regelbok.
Vidare kan den utomstående inse någonting som vore otänkbart för spelets deltagare att medge. Bakom det komplicerade systemet för utdelande av gåvor och gengåvor och känslan för vad hedern bjuder kan man upptäcka en dold ekonomi, nämligen ett för detta samhälle utan överliggande maktstruktur nödvändigt sätt att reglera utbytena mellan invånarna: utbyten av tillgångar, arbetskraft, tjänster.
Att säga så till öborna vore direkt olämpligt. Det vore att blanda in lumpna, egoistiska motiv i de hedersaker som för dem framstår som raka motsatsen till "ekonomi". Det är i själva verket fråga om "hushållning" i ordets vidaste betydelse: produktion, reproduktion och byte av alla slags symboliska och materiella tillgångar.
Den symboliska ekonomin på Clusta Noba vilar på trosföreställningar såsom den om hederns oavvisliga krav. Individens heder är den viktigaste formen av vad man kan kalla "symboliskt kapital" – symboliska tillgångar grundade på den tro öborna lägger ned i hederns värden. Betraktaren kan notera sambanden mellan den symboliska ekonomin och "ekonomin" i gängse, snäv mening: personer med symboliska tillgångar – anseende, inflytande, många hedersamma relationer – kan vid behov uppbåda stöd när ägandetvister skall avgöras eller barn giftas bort, och de har riklig tillgång på arbetskraft när handräckning behövs. Men öbornas bild av världen är en annan. Hederns bud kommer först. Tron på hederns värden döljer den symboliska ekonomins karaktär av just ekonomi: givandet av gåvor framstår som hedersamma handlingar rätt och slätt, och gåvoutbytets komplicerade logik, enligt vilken gåvan följs av gengåva av bestämt värde vid bestämd tidpunkt under bestämda former, blir aldrig synlig för öborna. De erkänner varken den symboliska ekonomin eller dess relationer till den materiella. Detta är också en förutsättning för att den symboliska – och den materiella – ekonomin skall fungera.
En inflytelserik person eller familj på Clusta Noba är inte bara rik på materiella ägodelar. Denne är också och framför allt en person med heder och anseende. Dennes ställning vilar på den respekt den kan kräva av andra, på de hedersamma kontakter denne under generationer byggt upp och som kan mobiliseras till dess fördel. Hedern är den viktigaste formen av symboliskt kapital i det unika samhället på Clusta Noba.
Invändningar, någon? Vad tycker Brior, om något?

/Baldyr
Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 13:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman »

Jag känner att det här passar jävligt bra. Det känns som att denna filosofi verkligen skulle kunna ha sitt ursprung i viss mån i ett imperie löst baserat på Rom (Jorpagna). Just detta hederstänkande skapar väl en naturlig konflikt med det faktiska bisterekonomiska system som Paratornierna har byggt upp. DVS där Paratornierna mäter materiell rikedom så mäter Banzikans utövare den andliga rikedomen. Detta får också som en intressant effekt att Banzikan och Illusismen ligger närmare varandra i trosuppfattning än man tidigare kunnat ana.
Sorry can't brain today, I have the dumb.
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Förslag: Banzikan

Inlägg av Baldyr »

Jag hittade faktiskt en färdig sammanställning jag gjorde över banzikan för en spelare när vi skulle spela Svavelvinter, för en massa år sedan. Jag tycker nog att den fortfarande håller, och om det behagar projektet så tycker jag gott att det kan få publiceras i wikin (när alla har haft tillfälle att säga sitt, givetvis).

Eventuellt skulle vi behöva utöka texten med fler synvinklar och tillägg, exempelvis banzikans ursprung och historia, om Trocuspa-kulten och hierarkier inom olika banzikan-relaterade organisationer (Trocuspa-tempel, nastrolitiska kloster, o s v).
Trocuspas banzika


Stridsguden Trocuspa är den i den trakoriska gudavärlden som främst leder den eviga kampen mot kaosmakterna. Guden mönstrar en enorm här av döda krigare inför den definitiva slutstriden vid tidens ände. Till denna ärorika kamp kvalificerar sig endast de som uppnått perfektion i krigets konst. Därför är det inte upprätthållandet av moraliska regler och dogmer som utgör måttet på fromhet. Istället är det dugligheten på slagfältet som är avgörande - skicklighet i stridstekniker och krigföring, fysisk kondition och framför allt det rätta psyket - den rätta inställningen till sig själv, motståndaren, striden, livet och döden. Denna inställning och sinnesstämning kallas för Banzikan.

Trocuspas heliga skrift kallas för Blodsboken och det är på denna som gudens lära och begreppet banzikan grundar sig på. Troende stridsmän bär ofta på sig citat ur Blodsboken när de ger sig ut i strid.

Banzikan - den absoluta sinnesstämningen

Banzikan är som sagt främst en sinnesstämning. Denna symboliseras av banzikans tre ideal: eken, fröet och stenen. Symboliken är som följer: Eken, ty den förmår själv avgränsa sin röta gentemot kärnan. Fröet, ty det samlar sitt väsen i en sluten kammare. Slutligen stenen, ty den vilar oberörd på strömmens botten. Förståelsen av dessa tre symboler utgör det första steget en novis måste ta på vägen mot inre harmoni och självkontroll.

En krigare av banzikan förmår att dela upp sitt sinne i oberoende delar. Han låter t.ex. inte panikkänslor påverka det taktiska tänkandet. Smärta och skräck hålls likaså isolerade för att inte störa beslutsamheten. En mästare i banzikan är därmed helt opåverkad och iskall i alla situationer, samt äger alltid total självkontroll. Han kan dock själv släppa undanträngda känslor till ytan om han vill. Denna indelning av känslorna medför att en sann mästare aldrig kan nötas eller omformas. Därför motstår han alla angrepp, för att slutligen förintas som en odelad helhet. Inte ens döden kan rubba den sanna banzikan, utan den troende återuppstår som ett helt vid sin guds sida när ödeslågan släckts.

Banzikans hedersbegrepp

Heder är ett mycket centralt begrepp i banzikan. Den individuella hedern bestäms av hur väl man hanterar utmaningar. Med utmaningar menas alla handlingar som ifrågasätter ens egen eller någon annans rang, förmåga eller värde. Till detta hör att var och en måste veta sina begränsningar och sitt värde. “Man växer med sina utmaningar“, brukar man säga. Detta innebär att man endast ska ge sig i kast med handlingar som är värda ens förmåga: man vinner ingen heder genom att syssla med för lätta uppgifter, liksom det är dåraktigt att ta sig an för svåra uppgifter. I bägge fallen har man inte insett sitt värde och följaktligen drar man vanära över sig.

Vanära är alltså motsatsen till heder enligt banzikans lära. Vanära drar man över sig som sagt genom att inte inse sitt värde och sina begränsningar, men också genom inte uppträda korrekt, eller genom att ifrågasätta någon annans duglighet eller värde. Det sista kan man t.ex. göra genom att övervärdera någon, exempelvis genom att skänka alltför värdefulla gåvor, eller genom att presentera något som inte är värdigt personen i fråga. Det är också förolämpande, och därmed vanärande för den som uttalat förolämpningen, att t.ex. be någon bevisa sin duglighet i envig. Dueller är dock i övrigt ett högst hedervärt sätt att avgöra tvister och konflikter på, speciellt banzikan-kämpar emellan, men bara så länge ingen försöker ifrågasätta någon annans heder eller skicklighet.

Det är dock viktigt att veta i sammanhanget att banzikans hedersbegrepp framför allt gäller de som är insatta i läran och följer banzikans väg. Övriga anses sakna både ära och heder. De oinsatta bör dock behandlas med tålamod och överseende, annars förlorar man själv ära. Det är också viktigt att veta att hedersbegreppet inte gäller fiender i strid - då kan man frångå alla regler utan att dra på sig någon vanära, men bara under förutsättning att striden i sig och dess syfte är ärofull. Onödigt dödande och onödig grymhet är dock alltid i sig vanärande.
Ytterligare en liten tanke, förresten: Brior använder termen "bansika" i sina romaner. Med tillstånd skulle vi kunna låna denna variant för antingen den ursprungliga läran (Jorpagna) eller för eventuella avarter som florerar på fastlandet (västra Ereb). Åsikter?
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Postning i Trakorien-tråden

Inlägg av Baldyr »

Jag postade följande i Trakorien-tråden:
Baldyr skrev:Någonting som kan kännas snopet är att banzikan inte riktigt är den "stridskonst" som spelare gärna skulle kunna önska sig. Man kan dock som sagt tänka sig att det finns olika versioner av läran, och Brior lämnar faktiskt en öppning i Trakorien-modulen. Det framgår nämligen att Nastrôl styrs av fyra munkordnar, medan bara tre omnämns vid namn och endast två beskrivs närmare (även i Den femte konfluxen). Det existerar alltså en munkorden som inte beskrivits alls, och där kan vi nog med gemensamma krafter passa in vad vi själva vill.

Om man lämnar jämförelserna med samurajer åt sidan för en stund, så kan man ju tänka sig Shaolin-munkar istället. Nu behöver de inte nödvändigtvis ägna sig åt Kung-fu-imationer (quack-fu?) men nog kroppskontroll. Det skulle också kunna vara en utpräglad militant orden, till skillnad från de två som beskrivits tidigare. Munkstaten grundades ju som bekant för att skydda lågländerna mot barbariet i nord, och en militant orden skulle helt klart behövas för att avvärja militära hot.

Jag ser alltså framför mig ganska rollspelsvänliga krigarmunkar med lite extraförmågor, exempelvis skulle de kunna klassas som "paladiner" om man använder sig av Krigarens handbok till ´91-års utgåva av DoD. (I så fall kan de lära sig mentalism-besvärjelser, vill jag minnas, vilket skulle kunna motsvara kroppskontrollen jag nämnde ovan.)

Bra eller dåligt? (Själv ser jag kanske inte nödvändigtvis behovet av paladiner i Trakorien, men tänkte att andra kanske skulle gilla det.)
Om man kopplar samman tankegångarna med goda/onda banzikan-mästare tidigare i tråden så skulle denna orden aktivt kunna motarbeta banzikaner (bra ord?) som går kaosmakternas ärenden.

Svara gärna här om det gäller strikt banzikan-relaterat. Annars kanske vi kan dela upp diskussionen mellan trådarna, så att sådant som påverkar ämnesområdet Trakorien tas upp i sin egen tråd.

/Baldyr
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

Mina frågeställningar lyder alltså: Lär samtliga ordnar i Nastrôl ut banzikan, eller gäller det enbart de två klostren på Clusta Noba? Eftersom Bhannavil (med sitt Trocuspa-tempel) har funnits längre än munkstaten Nastrôl, finns det någon egentlig koppling mellan Trocuspa-kulten i sig och munkarna?
Har fått för mig att det är en annan religion som utövas i Nastrol. Inte banzikan som krigsskola.
Det är väl den varianten jag tänkt på.
Jag är med så länge vi kan knyta ihop varje mästare till vart och ett av symbolerna. Alltså att arkiveraren är stenen, svärdsmästaren eken och rustmästaren eken, eller dylikt. Jag har dock inte funderat på hur man bäst får ihop symboliken.
Låter bra. Man kan ju fundera djupare på det iofs.
Eken som avgränsar sin egna röta kan ju vara kunskaparen. Han lär dem den rätta vägen och heliga kunskapen :roll: eller något.
Stenen är som ligger oberörd är svärdmästaren, som inte viker för någon eller något.
Fröet är rustmästaren som samlar sitt väsen i en sluten kammare ( i vapnen)
Luddigt av mig men det är vad jag kunde tänka på just nu :wink:
Fast är patan inte främst ett duellvapen för klavykisk adel, eller ägnar sig även präster
hm ! vet inte riktigt. Men jag hade nog tänkt patan som de konservativas duellsvärd delux typ. Men inte tänkt massa på det måste jag erkänna.
Alltså: Är Trocuspa en lokal gudom (kanske ursprungligen ön Bhannavils skyddsväsen?) eller hade guden en direkt motsvarighet i den gamla joriska panteonen
Skulle vara charmigt om det är en lokal gud. Så mycket härstammar från Jorpagna. Men man kan nog tänka till djupare där, absolut.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

leinder skrev:
Mina frågeställningar lyder alltså: Lär samtliga ordnar i Nastrôl ut banzikan, eller gäller det enbart de två klostren på Clusta Noba? Eftersom Bhannavil (med sitt Trocuspa-tempel) har funnits längre än munkstaten Nastrôl, finns det någon egentlig koppling mellan Trocuspa-kulten i sig och munkarna?
Har fått för mig att det är en annan religion som utövas i Nastrol. Inte banzikan som krigsskola.
Det är väl den varianten jag tänkt på.
Ja trodde jag också, men det kanske står någonstans att de också tillhör banzikan?
När det sedan gäller den fjärde så kanske den saknas just för att det borde ha stått tre...treenigheten igen ni vet...om det nu är bansikan ordnar?
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

treenigheten igen ni vet
Precis. jag har inga som helst problem med flera skolor/kloster som lär ut banzikan i olika former och kvaliteter , men det skulle kännas rätt att hålla den traditionella vägen till tre kloster.
Användarens profilbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 21:05

Inlägg av Baldyr »

Vad gäller Nastrôl så skulle jag gissa att den allmänt spridda polyteistiska religionen brukas även i där. Precis som på övriga Palamux torde Shamash ha mer och mer antagit rollen som övergud (eller åtminstone den man vänder sig till i första hand). Fast detta kanske främst gäller vanligt folk, medan munkordnarna är mera konservativa. Med tanke på att två av dem lär ut banzikan (utöver sin egen lära) på Clusta Noba, torde Trocuspa åtminstone i äldre tider hållits högt även i Nastrôl, men det lär däremot aldrig ha varit fråga om någon sorts monoteism eller att sätta krigsguden över exempelvis Marduk eller Enki.

Däremot skulle man kunna tänka sig, så som jag gjorde i postningen på Trakorien-forumet, att en av (de fyra) ordnarna i Nastrôl är närmare sammanknippat med Trocuspa. Munkstaten grundades ju som bekant i syfte att upprätta en försvarslinje mot Kargom, och innan Eniakens födelse fick föregångarna till dessa ordnar faktiskt stå emot rena invasioner från Kargom!

Jag är för övrigt rätt säker på att det ska vara fyra ordnar i Nastrôl. (Jag råkade se ytterligare referenser till antalet nu.) Fast det behöver ju inte betyda just någonting vad gäller banzikan i sig.

Om man nu absolut vill upprätta en triad ("treenighet" kan ge fel associationer) av old school-banzikan-skolor så föreslår jag alltså återigen att denna tredje finns i Nastrôl, i form av den fjärde och mera krigiska av munkordnarna.

Fast man räknar inte med dem i vardagligt tal, då deras kloster-borgar inte är öppna för lekmän (till skillnad från Trocuspa-templet på Bhannavil eller klostren på Clusta Noba). Man skulle i princip behöva vara infödd nastrolit och ha invigits i orden redan när man i sin ungdom utförde klostertjänsten (vilket ungfolk i Nastrôl alltså regelmässigt gör).

Det förhindrar ju däremot inte att rollfigurer tillhör denna orden, men skulle inte vara ett alternativ för andra (icke-medlemmar) att söka sig dit för skolning. (I så fall är man som sagt hänvisade till de två övriga lärosätena, varav Bhannavil torde vara den mest lättillgängliga.)

Låter det vettigt?

/Baldyr
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

Munkarna i nastrol har jag för mig det skrivs om i oraklets 4 ögon. Att de slaktas av kishatet. Så det dyrkas nog annan gud än shamash där. Är det inte feliker eller vad de heter?

På clusta noba finns bara en banzikan skola.
De andra är ett felikerkloster vars prior spår framtiden i krubb och sedan hypherernas orden. Som ja är de samma munkar som finns i Nastrol. De har en mini eniak där till och med.
Skriv svar