Halvlängdsmän
Hos mig är det också så viewtopic.php?t=560
Huli som namn på ursprungsfolket, dess kultur och språk ok, men jag är som nämnts emot ytterligare ett "allmänspråk". Just på halvön och i nostratiet talas kanske Huli fortfarande, men annars har halvlängdsmännen assimilerats in i den människokultur de bebor idag.
Huli som namn på ursprungsfolket, dess kultur och språk ok, men jag är som nämnts emot ytterligare ett "allmänspråk". Just på halvön och i nostratiet talas kanske Huli fortfarande, men annars har halvlängdsmännen assimilerats in i den människokultur de bebor idag.
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Om vi låter denna bit av Nostratiet vara ett område dominerat av halvlangdsman så:
1) Kartlagger vi ytterligare en bit av Nostratiet vilket ar trevligt.
2) Kringår vi "problemet" med den vita flacken samtidigt som det latt går att kombinera med olika varianter av Vit flack-Jorpur dar halvlangsman ingår.
Jobba lite med mig nu! (annars fastnar vi bara i annu en diskussion om de obeskrivna områderna. )
1) Kartlagger vi ytterligare en bit av Nostratiet vilket ar trevligt.
2) Kringår vi "problemet" med den vita flacken samtidigt som det latt går att kombinera med olika varianter av Vit flack-Jorpur dar halvlangsman ingår.
Jobba lite med mig nu! (annars fastnar vi bara i annu en diskussion om de obeskrivna områderna. )
Jag är med dig! Låt HLM bebo ungefär det område som du ringat in. Sen är det upp till var och en att bestämma ifall området sträcker sig vidare in i Vit fläck, eller avgränsas av gränsen till "kungariket/teknokratin xyz"birkebeineren skrev:Om vi låter denna bit av Nostratiet vara ett område dominerat av halvlangdsman så:
1) Kartlagger vi ytterligare en bit av Nostratiet vilket ar trevligt.
2) Kringår vi "problemet" med den vita flacken samtidigt som det latt går att kombinera med olika varianter av Vit flack-Jorpur dar halvlangsman ingår.
Jobba lite med mig nu! (annars fastnar vi bara i annu en diskussion om de obeskrivna områderna. )
Bara det inte blir för ordnat. Ett kungarike av HLM är too much för mig i Nostratiet, snarare ett område som domineras av HLM byar som byggs underjord för att erbjuda skydd mot plundrare.
Jo jag hade tänkt så att endast i Hule och kanske omkringliggande område talas Hùli fortfarande. De andra halvlängdmanna populationerna har sedan länge glömt sitt urspruk (Hùli är då endast den enda gren av urspråket som överlevt och utveclats vidare men det är inte identitskt och antaglgien kraftigt avvikande). Annars så kan Hùli endast vara det enda egna språk HLM har utvecklat, men inte nödvändigtvis ha varit ett allmänspråk för alla HLM utan för de som lever i Hule .Skulle nog gissa på att nästan alla HLM inte ens vet var släktet ursprungligen kommer ifrån(även om jag i mtt Ereb placerar HLMs urhem där) och en HLM i Klomellien eller Kardien har nog inte hört talas om eller kanske bara vagt känner till namnet från någon gammal saga. HLM i Hule är antagligen inte heller särskillt belevade i sin egen historia då folket där inte har haft en tillvaro som gett mycket utrymme att tänka på sådant tan mest överlevnad.Mikael skrev:Hos mig är det också så viewtopic.php?t=560
Huli som namn på ursprungsfolket, dess kultur och språk ok, men jag är som nämnts emot ytterligare ett "allmänspråk". Just på halvön och i nostratiet talas kanske Huli fortfarande, men annars har halvlängdsmännen assimilerats in i den människokultur de bebor idag.
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Halvon oster om Fristaden ar således halvlangsmannens. Den kallas Hule och halvlangdsmannen benamner sig har for huler (?) och sitt språk for hùli. Folket har alltid funnits har och har anpassat sig till omkringliggande makter genom historien. Erebs larde har teorier om att Hulehalvon kan vara halvlangdsmannens urhem men inga sakra bevis har hittats och hulerna/halverna har endast vaga myter om sitt ursprung. Nu råkar det faktisk vara så att teorien stammer men det vet endast vi, gudarna och kanske alverna. Andra halvlangdsmann på andra platser harstammar altså från Hule men deras engång gemensamma språk och kulturer har sedan lange utecklats åt olika håll.
http://img211.imageshack.us/img211/7713 ... ietrp3.jpg
Hule-halvon ar dock INTE synonym med Vit flack-Jorpur men mojligheten finns naraliggande for den glade SL att koppla ihop de två.
Låter detta som ett utgångspunkt?
http://img211.imageshack.us/img211/7713 ... ietrp3.jpg
Hule-halvon ar dock INTE synonym med Vit flack-Jorpur men mojligheten finns naraliggande for den glade SL att koppla ihop de två.
Låter detta som ett utgångspunkt?
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1463
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
FRÖSÅNG
Trenne små frön uti min hand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Trenne små frön från barndomsland
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för spis när du är värd
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för pumpan som när tärd
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för njutning vid dagens rand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för pipans ljuvliga brand
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för mur med snärjande tand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för hagtorns skyddande band
För vattnad mull och Solens strålar
Funderar lite om halvlängdsmännen med sitt nära samröre med myllan ska ha någon slags inneboende, naturlig magi. Något som liknar harmonism utan att vara en magiskola, mer i stil med traditionella, magiska sånger vid sådd, skörd och liknande. Vad tycker ni?
Trenne små frön uti min hand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Trenne små frön från barndomsland
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för spis när du är värd
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för pumpan som när tärd
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för njutning vid dagens rand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för pipans ljuvliga brand
För vattnad mull och Solens strålar
Ett för mur med snärjande tand
För pumpa, tabac och hagtorn hög
Ett för hagtorns skyddande band
För vattnad mull och Solens strålar
Funderar lite om halvlängdsmännen med sitt nära samröre med myllan ska ha någon slags inneboende, naturlig magi. Något som liknar harmonism utan att vara en magiskola, mer i stil med traditionella, magiska sånger vid sådd, skörd och liknande. Vad tycker ni?
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Trevlig sång! Står du måhända själv som upphov?
Frågan om halvlängdsmännen är ett och samma folk över hela Altor eller om de lever i olika kulturer med olika "anpassningar" diskuterades mycket i projektets början. Vilka förmågor som folkslaget skulle ha, om ens några, kom vi inte helt fram till men magiska sånger tycker jag låter som lämpad för båda alternativen. De kan vara något som kännetecknar alla halvingar eller något som endast en (eller fler) kulturer utför. Kanske både och där inlärda traditionella sånger, som en typ av harmonism, förstärker redan medfödda magiska/naturliga förmågor?Grisodlar'n skrev:Funderar lite om halvlängdsmännen med sitt nära samröre med myllan ska ha någon slags inneboende, naturlig magi. Något som liknar harmonism utan att vara en magiskola, mer i stil med traditionella, magiska sånger vid sådd, skörd och liknande. Vad tycker ni?
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Hittade tidigare i tråden detta:
I Berendien vid Silverflodens källa återfinns en av rikets största halvlängdsbosättningar, Salsamalandersnäs. I en vid halvcirkel kring källan återfinns cirkus 5000 individer uppdelade i sex byar"städer", Våtningen, Sällsamheten, Grythyttan, Hullebo, Näset och Svartsot.
Befolkningen i Salsamalandersnäs känner en stor samhörighet med Berendien och ser sig alla som Berendier. De är kronobönder vilket i betydelsen gör att just deras skatt når direkt till Entika och kungens skattkista.
Förutom att producera Berendiens finaste och rakaste gurkor, som kan syltas, saltas och läggas in är halvlängdsmännen i Salsamalandersnäs mycket berömda för sitt glas.
I Svartsot och Våtningen görs vackra blå och gröna glasbuteljer, Hulleboborna gör främst glaspärlor, i Sällsamheten görs linser till optikernasskrå i Entika och i Grythyttan arbetar många med det blyinfattade fönsterglasets hemligheter.
I Näset återfinns en liten hamn där glasen packas i träullsinredda lårar och skeppas ut.
Området runt Salsamalandersnäs är relativt lätt försvarat, hagtornshäckar, björnbärssnår, slånbärsbuskar och svartvildros är planterat som en yttre försvarmur och gräns mot de närmsta mänskliga bosättningarna som ligger mist två dagsresor bort.
Dessutom finns en väldrillad brandförsvarsstyrka i bosättningen, sextiotre man från varje by( 63 som symboliserar de sandkorn som de unga Gudarna gav halvlängdsmännens förfäder att göra en pärla av).
Brandförsvaret är också tänkt att skydda bosättningen från andra yttre hot, de drillas i skuggkamp, försåtminering, slungteknik och att hantera Salsamalanderspiken, en lång stör med en halvmåneformad spets(utformad med hopp om att få hjälp av nattens gudinna).
I byarna odlas gullvete, som ger två skördar om året, silvergurka av finaste sort och de så kallade mullebrukarna skördar ringrova, brödknöl och saffransrot.
Västarna hos den manliga delen av befolkningen går i rött, med brandgula och senapsgula ödlor broderade i tyget. Ett vackert tyg som uteslutande produceras av tolv kvinnor i Sällsamheten.
Alla knappar är av glas.
Skall detta få vara officiellt om halvlingarna i Berendien?Vid sjöstranden, i skogsbrynet till Bedanskogen ligger det för människor okända samhället Grummel.
Här bor ett femhundratal individer som skördar ekollon och kastanj, mullar brandrot och svartpära. Grummelborna är också mycket skickliga simmare. Därför plaskar de gärna omkring i sjön, ljustrar brax, karp och blålystrad bolm.
Grummelborna är inte okända för sina halvlängdskusiner i övriga delar av Berendien, men många tycker att kusinerna i skogsbrynet är lite väl skogstokiga. Däremot älskar de alla de mycket vackra brädspel som tillverkas av flitiga små Grummelfingrar. Här görs både Huskbräde, det alviskt inspirerade Ellimiir och Rendisktschack.
Av den blålystrade bolmen och av beskbrunskivlingen tillverkar Grummelborna ett mycket starkt hallucinationsframkallande gift som i generationer har stryckts på de taggsnår som omger och skyddar bosättningen.
Därav har fötts en legend bland människobyarna i söder att Bedansjön och skogsbrynet är förhäxat(det är lättare att skrämma personer som är förgiftade av synförvrängande droger).
Västarna som bärs i Grummel är fiskfjällsmönstrade, grönblå.
- Grisodlar'n
- Kardisk Bontisâl
- Inlägg: 1463
- Blev medlem: 2007-11-09 01:15
- Ort: Västerås
Ja, skrev den i formen av ett vanligt omkväde. Sången är tänkt att stamma ifrån Hule.birkebeineren skrev:Trevlig sång! Står du måhända själv som upphov?
Sångerna kan ju vara en del av ett gammalt kulturarv från Hule-regionen (Nostratiet), halvlingarnas urhem. Generellt kan de nog förekomma bland de halvlängdsmannasamhällen som håller fast vid traditionerna.birkebeineren skrev:Frågan om halvlängdsmännen är ett och samma folk över hela Altor eller om de lever i olika kulturer med olika "anpassningar" diskuterades mycket i projektets början. Vilka förmågor som folkslaget skulle ha, om ens några, kom vi inte helt fram till men magiska sånger tycker jag låter som lämpad för båda alternativen. De kan vara något som kännetecknar alla halvingar eller något som endast en (eller fler) kulturer utför. Kanske både och där inlärda traditionella sånger, som en typ av harmonism, förstärker redan medfödda magiska/naturliga förmågor?
Jag hade inte tänkt att sångerna skulle röra sig om särskilt kraftfulla magiska förmågor, utan endast underlätta i jordbruket. Inga mirakelskördar, tvåtonspumpor eller superväxande skyddshäckar, alltså. Bara tillräckligt kraftfulla för att andra folk ska tycka att halvlingarna är begåvade med gröna fingrar.
Ja, det tycker jag. Materialet är riktigt bra.birkebeineren skrev: Skall detta få vara officiellt om halvlingarna i Berendien?