Dvärgar

Allt om raser och folkslag som inte nämns i landsbeskrivningarna
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Dvärgar

Inlägg av birkebeineren »

Föreslår att vi rödmarkerar och wikifierar följande information från Språk-tråden:
Adragoor skrev: 2022-04-18 23:33 Satt och tänkte på dvärgrunor innan idag. Jag gillar på många sätt idén som har kommit upp i tråden på senaste med geometriska former som skriftecken. Problemet som jag ser det är hur man ska göra dem estetiskt tilltalande. Jag satt och lekte lite med polygoner och en tanke var att låta de olika formerna överlappa varandra på något sätt, men även det var svårt att få till på ett snyggt sätt. Dessutom är det väldigt svårt att på något sätt härleda de joriska runorna ur polygoner.

Då slog det mig att Fafnirs runor kanske inte alls är vanliga skrivtecken, utan ett sätt att ”dölja” budskap i golvplattor, murverk, mosaiker m.m. Det hade förmodligen varit lättare att använda geometriska figurer på det sättet än att exempelvis skriva eller rista dem. Dessutom kanske det ger upphov till ett nytt dvärgyrke, ordmuraren, som lägger sitt folks historia som en jättelik mosaik i de djupa arkivhallarna.

Så om runorna ska vara 1. inspirationen till de joriska runorna, 2. baserade på geometriska former och 3. helst inte se ut som vanliga vikingarunor, hur ska detta lösas? Här är mitt förslag:

Lite strödda tankar om hexagoner
Från början bestod dvärgrunorna av linjer inskrivna i hexagoner. Kanske finns det någon form av symbolistisk orsak till runornas utseende med någon form av magi som kan kanaliseras eller bindas i de olika stavarna? Kanske har det betydelse hur de olika hexagonerna placeras i förhållande till varandra?

Ytterligare en tanke när det gäller hexagoner är att dvärgar kanske gillar att använda hexrutat pergament när de skriver. Sådan hex-rutning uppnås genom att man rullar ett särskilt verktyg (en rêħofû eller bara ħofû, ”sexkantare” av roten ħ-f). Detta kavelliknande verktyg med utskurna hexagoner finns i allt från de enkla varianter i trä eller sten med medföljande stämpeldyna som skolbarn använder i sina skrivövningar, till de juvelbesatta praktverktyg som kungliga skrivare håller sig med och som på magisk väg bränner in hexagoner i underlaget.

Jag är inte riktigt säker på hur hexagonrunorna används. Egentligen är det ju ett rätt krångligt sätt att skriva att sitta och pränta runa för runa i hexagoner, även om man lätt kan skapa ord som slingrar sig runt på ett lite intressant sätt. Kanske används hexagonrunorna mest i olika formella sammanhang samt eventuellt inom dvärgarnas runsymbolism, även om alla läskunniga dvärgar av traditionella och pedagogiska skäl lärt sig att skriva i hexagoner.

Därför uppfann jag ett antal varianter som har uppstått genom tiderna:

Trimbusrunor
Dvärgarna i Trimbusbergen uppfann ett unikt sätt att skriva på. Till en början hade de inte så stort behov av att använda runorna de hade lärt sig av sina kusiner så särskilt mycket Men så började de att exportera den rödskimrande bergarten salamant. För att garantera kvaliteten på bergarten, som oftast återfinns i form av avlånga sexkantiga kristaller, började Trimbusbergens dvärgar att rista in gruvornas namn i kristallerna. Senare uppstod traditionen att skicka meddelanden till varandra ristade på yxskaft, och skrivkonsten spred sig bland Akrogals dvärgar. En del har hävdat att sättet som Trimbiens dvärgar skriver på, uppifrån och ner i sick-sack med konsonanter på den vänstra linjen och vokaler på den högra, skulle ha inspirerat Kalmurrerna till sitt Ugahiriska alfabet som också skrivs uppifrån och ned, vilket det kanske ligger sanning i.

Kvadratiska nordrunor
I norra Ereb och Orghin utvecklades en säregen variant av dvärgrunorna, kvadratrunorna. Dessa höggs från början i sten, men med tiden kom de också till användning som bokskrift. Numera är denna stil ovanlig och Norddvärgarna har alltmer övergått till varianter av de räta aidniska runorna.

Räta aidniska runor
Dvärgarna i västra Kopparhavsområdet skrev från början med hexagonrunor, men kom att påverkas starkt av det joriska skriftspråket, och deras runor fortsatte därför att vara rätt lika de joriska. De aidniska runorna spred sig längs Västerhavets kust och är idag den vanligaste dvärgskriften i hela västra Ereb.

Bôrim Bläckspares stenografrunor
Bôrim Bläckspare var en köpman verksam i östra Ereb under 400-talet e.O. Under den berendiska pesten 431 e.O. tredubblades priset på bläck över en natt när galläppelkokorskorna i Entika sattes i karantän i två månader, något som gått till historien som det berendiska bläckdebaklet. Den rätt snåle Bôrim ville helst inte bli ruinerad på kuppen när han gjorde sin bokföring och kom då på den lysande idén att helt enkelt strunta i att skriva ut huvudstavarna i runorna och på så vis spara in hälften av sina bläckutgifter. Bôrims uppfinning spreds snabbt bland dvärgiska köpmän från Krun till Erebos och sedermera till kanslister, arkivarier o.dyl.

Brutna bokrunor
De brutna bokrunorna är en modern variant av de aidniska runorna, som är relativt vanlig som bokskrift bland dvärgar i Klomellien och Magilre. Stilen är starkt inspirerad av vissa moderna västjoriska runformer.

Forngizuriska stämpelrunor
I Soluna hade dvärgarna under forntiden för vana att använda tunna plåtar som bands ihop till stora guld, silver eller kopparkodexar. För alldagliga brev, räkenskaper och liknande användes blyplåtar. Plåtarna täcktes med runor som stansades in med hjälp av särskilda punsar (dob, pl. dôb av roten d-b ”slå eller trycka till”, ett ord som med stor sannolikhet är ljudhärmande). Även om tekniken numera har förändrats till att använda stämplar på pergament eller ibland blad från vissa djungelträd, kallar man fortfarande stämpelpennan för dob. Skrivargillet i Bôrh-Mbugû i Gizurbergen använder fortfarande en hammare och två korslagda dôb som emblem.

Moderna stämpelrunor
Stämpelrunorna lånades för länge sedan in av Grynnerbergens dvärgar för att signera smidesarbeten eller keramik. Med tiden föll de mer eller mindre i glömska i Ereb, men upplevde en renässans för ett hundratal år sedan när någon kom på att man kunde skapa en stämpelrunvariant av Bôrim Bläckspares praktiska stenografirunor. De stavlösa stämpelrunorna blev snabbt populära och är idag den vanligaste vardagsskriften bland dvärgar i östra Kopparhavsområdet.

Hur man skriver med dvärgrunor
För att få dvärgrunorna att mestadels skilja sig från de joriska, kom jag på att dvärgarna naturligtvis använder sig av bindrunor konsekvent. Vokaler står bara ensamma i början av ord, i andra fall är de alltid bundna med föregående konsonant. Detta gör att antalet tecken skenbart blir högre och skriften inte upplevs som vanliga runor i lika stor utsträckning. Den dvärgrunrad som skiljer ut sig är den Trimbiska som läses uppifrån och ner i sick-sack. Här skrivs alla runor ut, fast är bundna till varandra allihop som samstavsrunor i vår värld. Det kan också nämnas att Forngizuriska runorna konsekvent skrevs från höger till vänster.

Dvargrunor.jpg
Adragoor skrev: 2022-05-01 17:01 Om dvärgisk urskrift

När dvärgarna först väcktes av Karkôr i urtiden, gavs de sju gåvor: andedräkt, syn, hörsel, skägg, självständiga själar, kreativitet och språk. Dvärgarnas kreativitet och deras språk, föranledde att de redan tidigt under stenars ålder utvecklade ett sätt att kommunicera mer indirekt än med vanligt tal. Detta system, stenspråket, går ut på att, efter vissa regler, placera ut stenar i olika mönster som har olika betydelser. Med stenspråket går det inte att uttrycka komplexa tankar, utan endast enkla meddelanden såsom ”Fara!”, ”Gå åt vänster” eller ”Klipptryffel i nästa grotta”. Trots sina begränsningar hade stenspråket stor betydelse för de första dvärgarna när de utforskade urgrottorna.

Med tiden spred sig dvärgarna ut över världen genom de vidsträckta underdjupen och blev med tiden bofasta i takt med att de lärde sig att odla olika grottsvampar och grottkarpar. Långsamt utkristalliserades ett antal huvudsakliga bosättningar. Först i Grynnerbergen, sedan i norra Akrogal, i södra Akrogal, i södra Orghin och Kard, i Soluna, i den yttersta östern och på Yndar. Alla hade dock fortfarande sporadisk kontakt med varandra och med den heliga uppvaknandegrottan djupt under centrala Akrogal.

Någon gång under det sjunde årtusendet tog grynnerdvärgarna ett steg mot upprättandet av en högkultur i och med att de bemästrade odlingen av den svårodlade klipptryffeln. Ungefär vid samma tid utvecklade de de första fullfjädrade dvärgiska skriftspråket, Ûfrôz-Sînêzh (urgryndur för ”frusna tankar”), oftast känd som dvärgisk urskrift bland de ickedvärgar som ens känner till att den existerar. Bland de fåtaliga mänskliga lärde som har befattat sig med dvärgars skriftkultur har det länge rått delade meningar om huruvida Ûfrôz-Sînêzh inspirerades av alvernas alfabete eller om skriften utvecklades direkt ur stenspråket. Eftersom man inte känner till några bevarade dvärgiska originaldokument från denna tid har frågan inte kunnat ges ett slutgiltigt svar.

Ûfrôz-Sînêzh skiljer sig från andra skriftsystem i det att man alltid stavar orden i sina grundformer. För att utrycka olika böjningsformer använder man sig av särskilda grammatiska tecken som fogas till orden, eller olika skrivriktningar. Till exempel skrivs meningar i presens alltid från vänster till höger, meningar i imperfekt uppifrån och ned och meningar i futurum nedifrån och upp. Ibland kan texten till och med grena ut sig åt flera håll samtidigt, vilket medför att texter skrivna med Ûfrôz-Sînêzh för den oinvigde oftast ser ut som ett obegripligt gytter av streck och geometriska figurer som de flesta inte ens associerar med skrift.

Även om dvärgar idag oftast skriver med runor har Ûfrôz-Sînêzh fortfarande sina användningsområden. Inskriptioner i laggrottor och på heliga byggnader samt annaler och ättartal, skrivs alltid med Ûfrôz-Sînêzh.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Dvärgar

Inlägg av anders »

Det här är fantastiskt bra, och jag storgillar allt du skrivit! Tyvärr kom inte bilden på dvärgrunorna fram, i alla fall inte på min dator. Men jag håller med Birke om att detta bör rödmarkeras och användas som bas för vidare utveckling av idéer.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Dvärgar

Inlägg av Mikael »

Håller med.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgar

Inlägg av Adragoor »

anders skrev: 2022-05-09 18:48 Tyvärr kom inte bilden på dvärgrunorna fram, i alla fall inte på min dator.
Bilderna finns i språktråden. Men de syns inte i länkade inlägg.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgar

Inlägg av Adragoor »

skaraborgarn skrev: 2022-04-29 12:11 Dvärgar och deras musikliv hur är det med det?
De verkar inte vara så där väldans musikaliska och har någonsin en bard varit dvärg?
Jag trodde det lät så här:
Diggy diggy hole
Eller varför inte den här metalcovern av Wind Rose:
Diggy diggy hole cover

:lol:
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Dvärgar

Inlägg av skaraborgarn »

Sedan har vi ju den berömda sången som handlar om en dvärg som fångat en räv...
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgar

Inlägg av Adragoor »

Bôrim Bläckspare, uppfinnare av de dvärgiska stenografirunorna.
Borimblackspare.jpg
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Dvärgar

Inlägg av birkebeineren »

Ser misstänkt lik dej ut. :wink:

Bôrim, är han fortfarande verksam?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Dvärgrunor

Inlägg av birkebeineren »

birkebeineren skrev: 2022-05-07 06:28 Föreslår att vi rödmarkerar och wikifierar följande information från Språk-tråden:
Adragoor skrev: 2022-04-18 23:33 Satt och tänkte på dvärgrunor innan idag. Jag gillar på många sätt idén som har kommit upp i tråden på senaste med geometriska former som skriftecken. Problemet som jag ser det är hur man ska göra dem estetiskt tilltalande. Jag satt och lekte lite med polygoner och en tanke var att låta de olika formerna överlappa varandra på något sätt, men även det var svårt att få till på ett snyggt sätt. Dessutom är det väldigt svårt att på något sätt härleda de joriska runorna ur polygoner.

Då slog det mig att Fafnirs runor kanske inte alls är vanliga skrivtecken, utan ett sätt att ”dölja” budskap i golvplattor, murverk, mosaiker m.m. Det hade förmodligen varit lättare att använda geometriska figurer på det sättet än att exempelvis skriva eller rista dem. Dessutom kanske det ger upphov till ett nytt dvärgyrke, ordmuraren, som lägger sitt folks historia som en jättelik mosaik i de djupa arkivhallarna.

Så om runorna ska vara 1. inspirationen till de joriska runorna, 2. baserade på geometriska former och 3. helst inte se ut som vanliga vikingarunor, hur ska detta lösas? Här är mitt förslag:

Lite strödda tankar om hexagoner
Från början bestod dvärgrunorna av linjer inskrivna i hexagoner. Kanske finns det någon form av symbolistisk orsak till runornas utseende med någon form av magi som kan kanaliseras eller bindas i de olika stavarna? Kanske har det betydelse hur de olika hexagonerna placeras i förhållande till varandra?

Ytterligare en tanke när det gäller hexagoner är att dvärgar kanske gillar att använda hexrutat pergament när de skriver. Sådan hex-rutning uppnås genom att man rullar ett särskilt verktyg (en rêħofû eller bara ħofû, ”sexkantare” av roten ħ-f). Detta kavelliknande verktyg med utskurna hexagoner finns i allt från de enkla varianter i trä eller sten med medföljande stämpeldyna som skolbarn använder i sina skrivövningar, till de juvelbesatta praktverktyg som kungliga skrivare håller sig med och som på magisk väg bränner in hexagoner i underlaget.

Jag är inte riktigt säker på hur hexagonrunorna används. Egentligen är det ju ett rätt krångligt sätt att skriva att sitta och pränta runa för runa i hexagoner, även om man lätt kan skapa ord som slingrar sig runt på ett lite intressant sätt. Kanske används hexagonrunorna mest i olika formella sammanhang samt eventuellt inom dvärgarnas runsymbolism, även om alla läskunniga dvärgar av traditionella och pedagogiska skäl lärt sig att skriva i hexagoner.

Därför uppfann jag ett antal varianter som har uppstått genom tiderna:

Trimbusrunor
Dvärgarna i Trimbusbergen uppfann ett unikt sätt att skriva på. Till en början hade de inte så stort behov av att använda runorna de hade lärt sig av sina kusiner så särskilt mycket Men så började de att exportera den rödskimrande bergarten salamant. För att garantera kvaliteten på bergarten, som oftast återfinns i form av avlånga sexkantiga kristaller, började Trimbusbergens dvärgar att rista in gruvornas namn i kristallerna. Senare uppstod traditionen att skicka meddelanden till varandra ristade på yxskaft, och skrivkonsten spred sig bland Akrogals dvärgar. En del har hävdat att sättet som Trimbiens dvärgar skriver på, uppifrån och ner i sick-sack med konsonanter på den vänstra linjen och vokaler på den högra, skulle ha inspirerat Kalmurrerna till sitt Ugahiriska alfabet som också skrivs uppifrån och ned, vilket det kanske ligger sanning i.

Kvadratiska nordrunor
I norra Ereb och Orghin utvecklades en säregen variant av dvärgrunorna, kvadratrunorna. Dessa höggs från början i sten, men med tiden kom de också till användning som bokskrift. Numera är denna stil ovanlig och Norddvärgarna har alltmer övergått till varianter av de räta aidniska runorna.

Räta aidniska runor
Dvärgarna i västra Kopparhavsområdet skrev från början med hexagonrunor, men kom att påverkas starkt av det joriska skriftspråket, och deras runor fortsatte därför att vara rätt lika de joriska. De aidniska runorna spred sig längs Västerhavets kust och är idag den vanligaste dvärgskriften i hela västra Ereb.

Bôrim Bläckspares stenografrunor
Bôrim Bläckspare var en köpman verksam i östra Ereb under 400-talet e.O. Under den berendiska pesten 431 e.O. tredubblades priset på bläck över en natt när galläppelkokorskorna i Entika sattes i karantän i två månader, något som gått till historien som det berendiska bläckdebaklet. Den rätt snåle Bôrim ville helst inte bli ruinerad på kuppen när han gjorde sin bokföring och kom då på den lysande idén att helt enkelt strunta i att skriva ut huvudstavarna i runorna och på så vis spara in hälften av sina bläckutgifter. Bôrims uppfinning spreds snabbt bland dvärgiska köpmän från Krun till Erebos och sedermera till kanslister, arkivarier o.dyl.

Brutna bokrunor
De brutna bokrunorna är en modern variant av de aidniska runorna, som är relativt vanlig som bokskrift bland dvärgar i Klomellien och Magilre. Stilen är starkt inspirerad av vissa moderna västjoriska runformer.

Forngizuriska stämpelrunor
I Soluna hade dvärgarna under forntiden för vana att använda tunna plåtar som bands ihop till stora guld, silver eller kopparkodexar. För alldagliga brev, räkenskaper och liknande användes blyplåtar. Plåtarna täcktes med runor som stansades in med hjälp av särskilda punsar (dob, pl. dôb av roten d-b ”slå eller trycka till”, ett ord som med stor sannolikhet är ljudhärmande). Även om tekniken numera har förändrats till att använda stämplar på pergament eller ibland blad från vissa djungelträd, kallar man fortfarande stämpelpennan för dob. Skrivargillet i Bôrh-Mbugû i Gizurbergen använder fortfarande en hammare och två korslagda dôb som emblem.

Moderna stämpelrunor
Stämpelrunorna lånades för länge sedan in av Grynnerbergens dvärgar för att signera smidesarbeten eller keramik. Med tiden föll de mer eller mindre i glömska i Ereb, men upplevde en renässans för ett hundratal år sedan när någon kom på att man kunde skapa en stämpelrunvariant av Bôrim Bläckspares praktiska stenografirunor. De stavlösa stämpelrunorna blev snabbt populära och är idag den vanligaste vardagsskriften bland dvärgar i östra Kopparhavsområdet.

Hur man skriver med dvärgrunor
För att få dvärgrunorna att mestadels skilja sig från de joriska, kom jag på att dvärgarna naturligtvis använder sig av bindrunor konsekvent. Vokaler står bara ensamma i början av ord, i andra fall är de alltid bundna med föregående konsonant. Detta gör att antalet tecken skenbart blir högre och skriften inte upplevs som vanliga runor i lika stor utsträckning. Den dvärgrunrad som skiljer ut sig är den Trimbiska som läses uppifrån och ner i sick-sack. Här skrivs alla runor ut, fast är bundna till varandra allihop som samstavsrunor i vår värld. Det kan också nämnas att Forngizuriska runorna konsekvent skrevs från höger till vänster.

Dvargrunor.jpg
Adragoor skrev: 2022-05-01 17:01 Om dvärgisk urskrift

När dvärgarna först väcktes av Karkôr i urtiden, gavs de sju gåvor: andedräkt, syn, hörsel, skägg, självständiga själar, kreativitet och språk. Dvärgarnas kreativitet och deras språk, föranledde att de redan tidigt under stenars ålder utvecklade ett sätt att kommunicera mer indirekt än med vanligt tal. Detta system, stenspråket, går ut på att, efter vissa regler, placera ut stenar i olika mönster som har olika betydelser. Med stenspråket går det inte att uttrycka komplexa tankar, utan endast enkla meddelanden såsom ”Fara!”, ”Gå åt vänster” eller ”Klipptryffel i nästa grotta”. Trots sina begränsningar hade stenspråket stor betydelse för de första dvärgarna när de utforskade urgrottorna.

Med tiden spred sig dvärgarna ut över världen genom de vidsträckta underdjupen och blev med tiden bofasta i takt med att de lärde sig att odla olika grottsvampar och grottkarpar. Långsamt utkristalliserades ett antal huvudsakliga bosättningar. Först i Grynnerbergen, sedan i norra Akrogal, i södra Akrogal, i södra Orghin och Kard, i Soluna, i den yttersta östern och på Yndar. Alla hade dock fortfarande sporadisk kontakt med varandra och med den heliga uppvaknandegrottan djupt under centrala Akrogal.

Någon gång under det sjunde årtusendet tog grynnerdvärgarna ett steg mot upprättandet av en högkultur i och med att de bemästrade odlingen av den svårodlade klipptryffeln. Ungefär vid samma tid utvecklade de de första fullfjädrade dvärgiska skriftspråket, Ûfrôz-Sînêzh (urgryndur för ”frusna tankar”), oftast känd som dvärgisk urskrift bland de ickedvärgar som ens känner till att den existerar. Bland de fåtaliga mänskliga lärde som har befattat sig med dvärgars skriftkultur har det länge rått delade meningar om huruvida Ûfrôz-Sînêzh inspirerades av alvernas alfabete eller om skriften utvecklades direkt ur stenspråket. Eftersom man inte känner till några bevarade dvärgiska originaldokument från denna tid har frågan inte kunnat ges ett slutgiltigt svar.

Ûfrôz-Sînêzh skiljer sig från andra skriftsystem i det att man alltid stavar orden i sina grundformer. För att utrycka olika böjningsformer använder man sig av särskilda grammatiska tecken som fogas till orden, eller olika skrivriktningar. Till exempel skrivs meningar i presens alltid från vänster till höger, meningar i imperfekt uppifrån och ned och meningar i futurum nedifrån och upp. Ibland kan texten till och med grena ut sig åt flera håll samtidigt, vilket medför att texter skrivna med Ûfrôz-Sînêzh för den oinvigde oftast ser ut som ett obegripligt gytter av streck och geometriska figurer som de flesta inte ens associerar med skrift.

Även om dvärgar idag oftast skriver med runor har Ûfrôz-Sînêzh fortfarande sina användningsområden. Inskriptioner i laggrottor och på heliga byggnader samt annaler och ättartal, skrivs alltid med Ûfrôz-Sînêzh.
Skulle du kunna redigera fram en färdig text av biten som inte är rödmarkerad här Adragoor?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgar

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-05-17 06:20 Ser misstänkt lik dej ut. :wink:

Bôrim, är han fortfarande verksam?
Han var verksam under 400-talet och är troligen inte i livet längre.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Dvärgar

Inlägg av gtjorgo »

Imponerande jobb!
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgrunor

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-05-17 06:29 Skulle du kunna redigera fram en färdig text av biten som inte är rödmarkerad här Adragoor?
Ska se vad jag kan göra i helgen…
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Dvärgar

Inlägg av Adragoor »

Utkast till färdig text om dvärgrunor:

Dvärgrunor

Om dvärgisk urskrift
När dvärgarna först väcktes av Karkôr i urtiden, gavs de sju gåvor: andedräkt, syn, hörsel, skägg, självständiga själar, kreativitet och språk. Dvärgarnas kreativitet och deras språk, föranledde att de redan tidigt under stenars ålder utvecklade ett sätt att kommunicera mer indirekt än med vanligt tal. Detta system, ”stenspråket”, går ut på att, efter vissa regler, placera ut stenar i olika mönster som har olika betydelser. Med stenspråket går det inte att uttrycka komplexa tankar, utan endast enkla meddelanden såsom ”Fara!”, ”Gå åt vänster” eller ”Klipptryffel i nästa grotta”. Trots sina begränsningar hade stenspråket stor betydelse för de första dvärgarna när de utforskade urgrottorna.

Med tiden spred sig dvärgarna ut över världen genom de vidsträckta underdjupen och blev med tiden bofasta i takt med att de lärde sig att odla olika grottsvampar och grottkarpar. Långsamt utkristalliserades ett antal huvudsakliga bosättningar. Först i Grynnerbergen, sedan i norra Akrogal, i södra Akrogal, i södra Orghin och Kard, i Soluna, i den yttersta östern och på Yndar. Alla hade dock fortfarande sporadisk kontakt med varandra och med den heliga uppvaknandegrottan djupt under centrala Akrogal.

Någon gång under det sjunde årtusendet tog grynnerdvärgarna ett steg mot upprättandet av en högkultur i och med att de bemästrade odlingen av den svårodlade klipptryffeln. Ungefär vid samma tid utvecklade de de första fullfjädrade dvärgiska skriftspråket, Ûfrôz-Sînêzh (urgryndur för ”frusna tankar”), oftast känd som dvärgisk urskrift bland de ickedvärgar som ens känner till att den existerar. Bland de fåtaliga mänskliga lärde som har befattat sig med dvärgars skriftkultur har det länge rått delade meningar om huruvida Ûfrôz-Sînêzh inspirerades av alvernas alfabete eller om skriften utvecklades direkt ur stenspråket. Eftersom man inte känner till några bevarade dvärgiska originaldokument från denna tid har frågan inte kunnat ges ett slutgiltigt svar.

Ûfrôz-Sînêzh skiljer sig från andra skriftsystem i det att man alltid stavar orden i sina grundformer. För att utrycka olika böjningsformer använder man sig av särskilda grammatiska tecken som fogas till orden, eller olika skrivriktningar. Till exempel skrivs meningar i presens alltid från vänster till höger, meningar i imperfekt uppifrån och ned och meningar i futurum nedifrån och upp. Ibland kan texten till och med grena ut sig åt flera håll samtidigt, vilket medför att texter skrivna med Ûfrôz-Sînêzh för den oinvigde oftast ser ut som ett obegripligt gytter av streck och geometriska figurer som de flesta inte ens associerar med skrift.

Även om dvärgar idag oftast skriver med runor har Ûfrôz-Sînêzh fortfarande sina användningsområden. Inskriptioner i laggrottor och på heliga byggnader samt annaler och ättartal, skrivs alltid med Ûfrôz-Sînêzh.

Grynnerrunorna
Nästa innovation i det dvärgiska skriftspråkets historia gjordes någon gång i början av bronsets ålder. Även denna gång av dvärgarna i Grynnerbergen. På sexkantiga stenar började de rista och måla olika symboler som fungerade som ägandemarkörer och bomärken. Detta inspirerade i sin tur så småningom ett nytt dvärgiskt alfabete, grynnerrunorna.

Enligt legenden var det en ung dvärg vid namn Ûrist Mogûr som i en vision såg den heliga harmonin i sexhörningen och dess kraftnoder, linjer och avdelningar. Ûrists system går ut på att dra streck mellan noderna i en hexagon och på så vis skapa olika symboler. Sådana symboler kallas på gryndur run, pl. rûn, ett ord som har lånats in i många människospråk.

gryndurhexagon.jpg
Det går så klart att skapa otaliga symboler på detta sätt, men bara 26 varianter har ljudvärden. Dessa 26 rûn, den dvärgiska runraden, ställs alltid upp i ett särskilt arrangemang som kallas Karkôrs huvud. I skägget finns rûn för de ljud som dvärgarna uppfattar som ”tunga”, medan ”lätta” ljud som till exempel vokaler återfinns i hjälmen och hornen.

Övriga rûn, som inte är en del av själva alfabetet har en mängd användningsområden. Förutom att sådana symboler brukas som bomärken, används specifika rûn också till matematisk notation och inom dvärgisk alkemi. Vissa rûn, så kallade kraftrunor, eller ûmôragh rûn på gryndur, kanaliserar till och med en del magi. Kraftrunorna används exempelvis för att öka hållbarheten på mat, göra stål extra starkt, att utlösa olika mekanismer och så vidare.

Grynnerrunorna skrivs traditionellt på grottsvinspergament, vilket har förberetts med hexagonrutning. Denna åstadkoms med hjälp av ett särskilt kavelliknande verktyg som rullas i en stämpeldyna och sedan över pergamentet. Sådana rêħôfû (sing. rêħofû) finns i allt från de enkla varianter i trä eller sten med medföljande stämpeldyna som skolbarn använder i sina skrivövningar, till de juvelbesatta praktverktyg som kungliga skrivare håller sig med och som på magisk väg bränner in hexagoner i underlaget.

Genom historiens gång har det utvecklats ett flertal olika stilar i dvärgsamhällen runt om på Altor. Dessa är alla avledda ur grynnerrunorna. De viktigaste varianterna listas nedan:

Trimbusrunor
Dvärgarna i Trimbusbergen uppfann ett unikt sätt att skriva på. Till en början hade de inte så stort behov av att använda runorna de hade lärt sig av sina kusiner så särskilt mycket Men så började de att exportera den rödskimrande bergarten salamant. För att garantera kvaliteten på bergarten, som oftast återfinns i form av avlånga sexkantiga kristaller, började Trimbusbergens dvärgar att rista in gruvornas namn i kristallerna. Senare uppstod traditionen att skicka meddelanden till varandra ristade på yxskaft, och skrivkonsten spred sig bland Akrogals dvärgar. En del har hävdat att sättet som Trimbiens dvärgar skriver på, uppifrån och ner i sick-sack med konsonanter på den vänstra linjen och vokaler på den högra, skulle ha inspirerat Kalmurrerna till sitt Ugahiriska alfabet som också skrivs uppifrån och ned, vilket det kanske ligger sanning i.

Kvadratiska nordrunor
I norra Ereb och Orghin utvecklades en säregen variant av dvärgrunorna, kvadratrunorna. Dessa höggs från början i sten, men med tiden kom de också till användning som bokskrift. Numera är denna stil ovanlig och Norddvärgarna har alltmer övergått till varianter av de räta aidniska runorna.

Räta aidniska runor
Dvärgarna i västra Kopparhavsområdet skrev från början med hexagonrunor, men kom att påverkas starkt av det joriska skriftspråket, och deras runor fortsatte därför att vara rätt lika de joriska. De aidniska runorna spred sig längs Västerhavets kust och är idag den vanligaste dvärgskriften i hela västra Ereb.

Bôrim Bläckspares stenografrunor
Bôrim Bläckspare var en köpman verksam i östra Ereb under 400-talet e.O. Under den berendiska pesten 431 e.O. tredubblades priset på bläck över en natt när galläppelkokorskorna i Entika sattes i karantän i två månader, något som gått till historien som det berendiska bläckdebaklet. Den rätt snåle Bôrim ville helst inte bli ruinerad på kuppen när han gjorde sin bokföring och kom då på den lysande idén att helt enkelt strunta i att skriva ut huvudstavarna i runorna och på så vis spara in hälften av sina bläckutgifter. Bôrims uppfinning spreds snabbt bland dvärgiska köpmän från Krun till Erebos och sedermera till kanslister, arkivarier o.dyl.

Brutna bokrunor
De brutna bokrunorna är en modern variant av de aidniska runorna, som är relativt vanlig som bokskrift bland dvärgar i Klomellien och Magilre. Stilen är starkt inspirerad av vissa moderna västjoriska runformer.

Forngizuriska stämpelrunor
I Soluna hade dvärgarna under forntiden för vana att använda tunna plåtar som bands ihop till stora guld, silver eller kopparkodexar. För alldagliga brev, räkenskaper och liknande användes blyplåtar. Plåtarna täcktes med runor som stansades in med hjälp av särskilda punsar (dob, pl. dôb av roten d-b ”slå eller trycka till”, ett ord som med stor sannolikhet är ljudhärmande). Även om tekniken numera har förändrats till att använda stämplar på pergament eller ibland blad från vissa djungelträd, kallar man fortfarande stämpelpennan för dob. Skrivargillet i Bôrh-Mbugû i Gizurbergen använder fortfarande en hammare och två korslagda dôb som emblem.

Moderna stämpelrunor
Stämpelrunorna lånades för länge sedan in av Grynnerbergens dvärgar för att signera smidesarbeten eller keramik. Med tiden föll de mer eller mindre i glömska i Ereb, men upplevde en renässans för ett hundratal år sedan när någon kom på att man kunde skapa en stämpelrunvariant av Bôrim Bläckspares praktiska stenografirunor. De stavlösa stämpelrunorna blev snabbt populära och är idag den vanligaste vardagsskriften bland dvärgar i östra Kopparhavsområdet.

Hur man skriver med dvärgrunor
Precis som på jori skrivs dvärgrunor från vänster till höger, men med en viktig skillnad. Dvärgarna använder sig nämligen konsekvent av bindrunor. Vokaler står bara ensamma i början av ord, i andra fall är de alltid bundna med föregående konsonant. Detta gör att antalet tecken skenbart blir högre än vad de egentligen är och är en av de första svårigheterna som möter varje student av dvärgiska språk. Den dvärgrunrad som skiljer ut sig är den Trimbiska som läses uppifrån och ner i sick-sack. Här skrivs alla runor ut, fast är bundna till varandra allihop uppifrån och ner som ett slags samstavsrunor. Det kan också nämnas att de Forngizuriska runorna konsekvent skrevs från höger till vänster.
Dvargrunor.jpg
Ny text rödmarkerad. /Admin.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Dvärgar

Inlägg av anders »

Vid alla dvärgars anfader!!! Helt enastående!
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Dvärgar

Inlägg av birkebeineren »

:D :D :D :D :D :D
Skriv svar