Ordnar - diskussion

Information om religionerna och dess utbredning
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Inte dumt alls!

LJUSA HANDEN (inte Lysande Handen).
Finns boktryckarkonst i Ereb??
Namnet "Vitpräster" i Berendien kanske ska tänkas över, då "Svartpräster" är något helt annat (Unga Gudarna). Kanske Ljuspräster? Bokpräster?
Skulle lägga till att Cardoriter ofta undervisar i katedralskolor runt Kopparhavet.

Kanske är Cardoriterna lite för sympatiska mot Caddoistisk teologi, då de är så bevandrade i Dalkiska (och har tillgång till urkunder)? Kanske det varit en anklagelse av och till?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av skaraborgarn »

Boktryckare fanns inte det me di krilloan?
Har för mig att det nämns lite om boktryckeri i någon tråd.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1759
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Adragoor »

anders skrev: 2023-01-15 21:49 Finns boktryckarkonst i Ereb??
Jag tror vi kom fram till för länge sedan att man använder sig av blocktryck men inte tryck med lösa typer. Därför är det inte så många titlar som någonsin blir tryckta. Det är få som skulle lägga ner allt arbete som krävs för att göra träsnitt av alla sidor i en bok om det inte går att sälja många exemplar.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Låter rimligt, och jag tycker vi håller oss till det.
Adragoor skrev: 2023-01-16 00:34
anders skrev: 2023-01-15 21:49 Finns boktryckarkonst i Ereb??
Jag tror vi kom fram till för länge sedan att man använder sig av blocktryck men inte tryck med lösa typer. Därför är det inte så många titlar som någonsin blir tryckta. Det är få som skulle lägga ner allt arbete som krävs för att göra träsnitt av alla sidor i en bok om det inte går att sälja många exemplar.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Blocktryck tycker jag passar bra. Så här skrevs det tidigare:
Adragoor skrev: 2008-03-29 12:18
Alendor skrev:Hur är det med tryckarkonsten.
Läser ju en hel del Pratchett o där har ju dvärgarna konstruerat en tryckmaskin, skulle det va möjligt i Ereb?
Skulle själv kunna tänka mig att dvärgar och ankor skulle kunna pyssla med detta, speciellt i dom riktigt stora städerna runt Kopparhavet.
Kanske det finns någon form av tidning i någon stad?
En tidigare idé som jag hade är att man i Ereb är på nivån att man ibland trycker böcker med blocktrycksteknik. Dvs. varje sida är ett träsnitt som innehåller både text och/eller bilder. Anledningen till att man använder en sådan teknik är att man vill undvika skrivarfel. I vissa kloster eller akademier finns validerade block för tryckande av viktiga verk. Dessa block är givetvis mycket dyrbara och vaktas noga. Behövs ett nytt exemplar av boken tar man helt enkelt fram de ibland flera hundra år gamla blocken och trycker en.
Att trycka med träblock är dock en förhållandevis ovanlig teknik. Endast i de fall en mycket stor upplaga ska tillverkas finns det en poäng eftersom det tar lång tid och är kostsamt att skära ut de hundratals eller tusentals block som krävs för en hel bok. Jag kan tänka mig att exempelvis den Gyllene Boken finns i blocktryck för att lättare kunna spridas, medan Arheniemus den Grönspräckliges bok Elementarnoders teknomagiska betydelse i bergstrakter endast finns i två handskrivna exemplar...
Finns även den här tråden: https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=44386#p44386
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2023-01-15 21:38 Börjat skissa lite på S:t Cardorsorden

...
Ser lovande ut.

Är det en idé att för de olika ordnarna namnge några kloster och var de ligger även om inte nödvändigtvis alla ordens kloster kartläggs? Ger Spelare och SL möjligheten att både enkelt hitta en bakgrund för sin RP och att i ett äventyr placera ut kloster där det behövs?

Har S:t Cardororden exempelvis ett kloster i grevskapet Lanker i norra Amtefjärd, Lankersjö kloster lite söder om landsvägen mellan Pendon och Mannemo? Ett kloster där greve Sebestid Sporre själv studerade i sin ungdom?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

anders skrev: 2023-01-15 21:49 Inte dumt alls!
Tack :D
anders skrev: Namnet "Vitpräster" i Berendien kanske ska tänkas över, då "Svartpräster" är något helt annat (Unga Gudarna). Kanske Ljuspräster? Bokpräster?
Det är ju ett folknamn och om svartpräster redan är en typ av präster i Brendien så blir det nästan naturligt för folk att referera till dessa vitklädda präster som vitpräster.
anders skrev: Skulle lägga till att Cardoriter ofta undervisar i katedralskolor runt Kopparhavet.
Absolut, det skulle nog passa dessa som handen i handsken.
anders skrev: Kanske är Cardoriterna lite för sympatiska mot Caddoistisk teologi, då de är så bevandrade i Dalkiska (och har tillgång till urkunder)? Kanske det varit en anklagelse av och till?
De är intellektuella teologer så de är nog intresserade att studera Caddoistisk teologi för att att hitta likheter, nytankar och felaktigheter.
birkebeineren skrev: 2023-01-16 06:33 Har S:t Cardororden exempelvis ett kloster i grevskapet Lanker i norra Amtefjärd, Lankersjö kloster lite söder om landsvägen mellan Pendon och Mannemo? Ett kloster där greve Sebestid Sporre själv studerade i sin ungdom?
Jag tänker mig att Cardoriterna inte har kloster utan man har hus. Ett Cardorhus ligger nära eller i direkt anslutning till en viktiga kyrka, t.ex solkatedraler, i vilken Cardorbröderna samlar sig för bön och gudstjänst. Ett vanligt arbete för en Cardorbroder är att vara tjänande riark solkatedral och där man etablerar ett hus tar man nästan över tadosens ämbetspositioner - vissa bôntisaler tycker det är bra andra dåligt.

Cardorbröderna tycker om det skrivna ordet och älskar tryckkonsten. Böcker som skrivs eller trycks av cardorbröderna anses ofta som trista och tråkiga av lekmän då de aldrig innehåller vackra illuminationer och bilder. För cardorbröderna är det strunt att ha med sådant i böcker då de inte tillför det skrivna ordet något. Det skall dock sägas att man fortfarande uppskattar illuminerade manuskript och och ordens bibliotek innehåller alltid någon sådan bok då man även köper in litteratur externt.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2023-01-16 22:04
anders skrev: Namnet "Vitpräster" i Berendien kanske ska tänkas över, då "Svartpräster" är något helt annat (Unga Gudarna). Kanske Ljuspräster? Bokpräster?
Det är ju ett folknamn och om svartpräster redan är en typ av präster i Brendien så blir det nästan naturligt för folk att referera till dessa vitklädda präster som vitpräster.
Lysande Vägens position i Berendien är en omdiskuterad fråga och det finns inte alltför många spikade detaljer. Men vi vet att kerisât Berendiens huvudsäte ligger i staden Ventimiglia så då kanske det finns några Cardorbröder där?

Snibben skrev: 2023-01-16 22:04Jag tänker mig att Cardoriterna inte har kloster utan man har hus. Ett Cardorhus ligger nära eller i direkt anslutning till en viktiga kyrka, t.ex solkatedraler, i vilken Cardorbröderna samlar sig för bön och gudstjänst. Ett vanligt arbete för en Cardorbroder är att vara tjänande riark solkatedral och där man etablerar ett hus tar man nästan över tadosens ämbetspositioner - vissa bôntisaler tycker det är bra andra dåligt.

Cardorbröderna tycker om det skrivna ordet och älskar tryckkonsten. Böcker som skrivs eller trycks av cardorbröderna anses ofta som trista och tråkiga av lekmän då de aldrig innehåller vackra illuminationer och bilder. För cardorbröderna är det strunt att ha med sådant i böcker då de inte tillför det skrivna ordet något. Det skall dock sägas att man fortfarande uppskattar illuminerade manuskript och och ordens bibliotek innehåller alltid någon sådan bok då man även köper in litteratur externt.
Ok, Cardorbröderna har hus. Något i den stilen du tänkte kring palatstadosen i Fil-Tofia? Tänkte på det du skrev här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 639#p40639

Lankersjö kloster kan få tillhöra en annan orden. Greve Sporre får bli någon annat än teolog.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2023-01-17 06:51 Ok, Cardorbröderna har hus. Något i den stilen du tänkte kring palatstadosen i Fil-Tofia? Tänkte på det du skrev här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 639#p40639

Lankersjö kloster kan få tillhöra en annan orden. Greve Sporre får bli någon annat än teolog.
Till viss del men deras hus är mer frikopplade.

Teologi är nog inget man lär sig som skolpojke. Retorik, dogmatik och Dalkiska är grundläggande för någon som läser till riark. Teologi är kunskapen och förmågan att kunna resonera och diskutera religionen och läran utifrån dessa tre och med hjälp av andra kunskaper.

Greven kan ju ha gått på en klosterskola hos Dericer eller Andemiter. Om han inte haft syfte att gå lärdoms- eller ämbetsbana inom kyrkan är han nog ingen skolad teolog men kan som högadel vara välskolad och ha intresse och därigenom skaffat sig kunskap i teologi.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2023-01-17 08:09 Till viss del men deras hus är mer frikopplade.
Ok, litar på att du kommer reda ut det hela. :wink:
Snibben skrev: 2023-01-17 08:09 Teologi är nog inget man lär sig som skolpojke. Retorik, dogmatik och Dalkiska är grundläggande för någon som läser till riark. Teologi är kunskapen och förmågan att kunna resonera och diskutera religionen och läran utifrån dessa tre och med hjälp av andra kunskaper.

Greven kan ju ha gått på en klosterskola hos Dericer eller Andemiter. Om han inte haft syfte att gå lärdoms- eller ämbetsbana inom kyrkan är han nog ingen skolad teolog men kan som högadel vara välskolad och ha intresse och därigenom skaffat sig kunskap i teologi.
Greven ingen viktig detalj, hittade honom bara i wikin. Men nu när han dykt upp på scen kan vi ju spinna lite vidare på idén och låta honom vara någon som studerat teologi. Kanske han från början inte var ämnad för grevetiteln men tog över denna när hans äldre bror/bröder avled i ung ålder? Om det då är möjligt att lämna en munkorden inom LV? Eller så har han bara studerat hos någon anna orden, S:t Dericus eller S:t Andami.

Lankersjö kloster kan få tillhöra vilken orden som helst. Grevskapet det ligger i är beläget på södra Grindanuhalvön och är tät befolkat så det kan ju vara en orden som passar bättre i civiliserade trakter mer än obygd.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

Har arbetat lite mer på S:t Cardors Orden

Organisation
Cardoriterna är enligt Den Lysande Vägens kanoniska lagar en oorganiserad orden. Att vara en oorganiserad orden betyder att orden saknar en fast högsta ledning och därför står i direkt kontroll under Ordu-Kerigassen. Detta betyder inte att orden saknar representation i Exarkens hov, kyrkans ledning eller samlar sig till möten.
På grundnivå är S:t Cardors bröder riarker och noviser som tjänstgör som kaniker i Tadoser och andra viktiga soltempel. Denna enhet kallas för ett Cardorshus eller Cardoriskt hus. Ett hus består av 5-15 bröder och noviser (skolgossar och tjänstefolk räknas inte som medlemmar av orden). Ett hus måste dock innehålla minst tre bröder. Det finns även hus som är större än 15 bröder och noviser – det beror helt enkelt på hur mycket den som anställer Cardorbröderna har råd och behov av.

Ett hus leds av en Rektor tillsammans med en Husfader. En Rektor tillsätts alltid på en mandatperiod av 5 år medan Husfaderns ämbete kan tillsättas på olika sätt i olika hus t.ex. ha en mandatperiod eller gå efter rullande schema, men det är alltid husets gemensamt som sätter reglerna. En Rektor måste alltid erkännas av templets patronnus dvs de som har begärt att Cardorbröderna skall sköta riarkämbetet.

Ett Cardorshus skiljer sig från kloster på ett flera väsentliga punkter. Ett kloster är en sluten kommunitet där munkar och nunnor kan leva avskilda liv från det värdsliga och fokusera på det andliga. Ett Cardorshus har inte alls samma strikta avskiljare mellan det andliga och värdsliga. I grund och botten är ett Cardorshus en bostad och innehåller sovrum för bröderna och noviserna och ibland även för tjänstefolk. I övrigt brukar man även lägga till rum och salar efter varje hus behov. Ett hus som ligger i direkt anslutning behöver sällan faciliteter som kapitelsal, matsal, kök, bibliotek, skrivarstugor etc. eftersom dessa oftast redan finns i anslutning till tadosen eller dess tillhörande byggnader. Ett Cardorshus som ligger vid ett annat soltempel får cardorbröderna sätta upp sådana tillbehör själva och de allra minsta cardorhusen består oftast av ett bostadshus med sal och kök samt eventuella arbetsbodar, stallar, ladugårdar och förrådshus och stugor för tjänstefolk. De flesta Cardorshusen har någon form av bokhylla eller bibliotek men den större mängden av böckerna i ett hus är fördelade mellan bröderna och står i hyllor på deras respektive rum. Det är dock vanligt att man lånar böcker av varandra. Detta har också gjort att orden är känd för små bibliotek trotts att man gärna skriver och trycker böcker.

I ett Cardorhus finns även en grupp tjänstefolk. Antalet tjänstefolk varierar efter husets behov. Cardorbördernas regler skiljer sig från många andra ordnar och saknar kravet på att den enskilda brodern skall utföra kroppsarbete. I stället anser sig cardorbröderna ha viktigare saker att göra än att laga mat, diska, tvätta, odla mat, ta hand om djur osv. Istället fokuserar de på riarkatet och teologi och anställer tjänstefolk för att ta hand om alla värdsliga göromål.

På många platser håller Cardorbröderna sig även med en skola för att utbilda unga pojkar och hitta lovande framtida riarker och bröder. Sådana skolpojkar ges utbildning och mat mot en avgift på samma sätt som en hantverkare tar emot ett unga lärlingar. Skolpojkar bor tillsammans i en sovsal som ofta även används som skolsal dagtid. I ett hus där man har en skola är Skolasten ansvarig för denna. Skolasten utses av Rektorn. Det händer att flera bröder även fungerar som lärare. Om en pojke verkar lovande men föräldrarna inte har råd att sätta honom i skolan kan huset betalat för honom. Flera Cardorbröder började som skolpojkar men det finns inget krav att de skall gå med i orden och en del skolpojkar väljer att inte alls bli riarker, dessa slutar ofta som ämbetsmän eller jurister.

Orden är själv patronnus för tre kyrkor - Eitas Fäste i den klomelliska stadsstaten Adiaska, Daer kloster i Kardien, rakt norr om Bry ett par fjärdingsväg söder om Insakullarna och Nale kloster i Kardien, 20 fjärdingsväg söder om Sterborg ett par hundra meter från kusten. Dessa är pilgrimsmål och de bröder som lever där lever till stor del på intäkterna och avgifterna pilgrimerna betalar. Ledaren för dessa kyrkor kallas abbotar men huset förestås fortfarande av en rektor. Abbotarna lever dock i egna bostäder separerat från övriga bröder så som seden inom klosterväsendet bjuder.

Heraldik
Ordens vapensköld består är en purpurfärgad sol med fjorton flammor varifrån det utgår sex stycken utskjutande utdragna snedrutor i en solfjädersformation på silverbotten. Vapnet används inte särskilt ofta men kan ibland ses målade på väggar i soltempel. En vanligare symbol som används för att märka ordens böcker eller hus är runorna UOB från den joriska runraden. UOB står för Urlúni Odois Bolici . Lärare av Odos Ord på dalkiska.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Ser bra ut. :)

Några kommentarer i blått:
Snibben skrev: 2023-02-01 23:08 Har arbetat lite mer på S:t Cardors Orden

Organisation
Cardoriterna är enligt Den Lysande Vägens kanoniska lagar en oorganiserad orden. Att vara en oorganiserad orden betyder att orden saknar en fast högsta ledning och därför står i direkt kontroll under Ordu-Kerigassen. Detta betyder inte att orden saknar representation i Exarkens hov, kyrkans ledning eller samlar sig till möten.
På grundnivå är S:t Cardors bröder riarker och noviser som tjänstgör som kaniker i Tadoser och andra viktiga soltempel. (Förslag till klargörande text: "... grundnivå är S:t Cardors bröder riarkvigda munkar och noviser som tjänstgör ..."). Denna enhet kallas för ett Cardorshus eller Cardoriskt hus. Ett hus består av 5-15 bröder och noviser (skolgossar och tjänstefolk räknas inte som medlemmar av orden). Ett hus måste dock innehålla minst tre bröder. Det finns även hus som är större än 15 bröder och noviser – det beror helt enkelt på hur mycket den som anställer Cardorbröderna har råd och behov av.

Ett hus leds av en Rektor tillsammans med en Husfader. En Rektor tillsätts alltid på en mandatperiod av 5 år medan Husfaderns ämbete kan tillsättas på olika sätt i olika hus t.ex. ha en mandatperiod eller gå efter rullande schema, men det är alltid husets gemensamt som sätter reglerna. En Rektor måste alltid erkännas av templets patronnus (Är patronnus med två "n" ett medvetet val för någon särskild LV-term eller bör det skrivas med ett "n"?) dvs de som har begärt att Cardorbröderna skall sköta riarkämbetet.

Ett Cardorshus skiljer sig från kloster på ett flera väsentliga punkter. Ett kloster är en sluten kommunitet där munkar och nunnor (Ta förslagsvis bort "nunnor" om Cardoriterna inte har en kvinnlig gren. Även om beskrivningen av ett kloster är korrekt blir meningen förvirrande.) kan leva avskilda liv från det värdsliga och fokusera på det andliga. Ett Cardorshus har inte alls samma strikta avskiljare mellan det andliga och värdsliga. I grund och botten är ett Cardorshus en bostad och innehåller sovrum för bröderna och noviserna och ibland även för tjänstefolk. I övrigt brukar man även lägga till rum och salar efter varje hus behov. Ett hus som ligger i direkt anslutning behöver sällan faciliteter som kapitelsal, matsal, kök, bibliotek, skrivarstugor etc. eftersom dessa oftast redan finns i anslutning till tadosen eller dess tillhörande byggnader. Ett Cardorshus som ligger vid ett annat soltempel får cardorbröderna sätta upp sådana tillbehör själva och de allra minsta cardorhusen består oftast av ett bostadshus med sal och kök samt eventuella arbetsbodar, stallar, ladugårdar och förrådshus och stugor för tjänstefolk. De flesta Cardorshusen har någon form av bokhylla eller bibliotek men den större mängden av böckerna i ett hus är fördelade mellan bröderna och står i hyllor på deras respektive rum. Det är dock vanligt att man lånar böcker av varandra. Detta har också gjort att orden är känd för små bibliotek trotts att man gärna skriver och trycker (Ändra förslagsvis till "blocktrycker" för att tydliggöra den tekniska nivå Ereb befinner sig på) böcker.

I ett Cardorhus finns även en grupp tjänstefolk. Antalet tjänstefolk varierar efter husets behov. Cardorbördernas regler (Borde det här stå "ordensregel" istället för regler i allmänhet?) skiljer sig från många andra ordnar och saknar kravet på att den enskilda brodern skall utföra kroppsarbete. I stället anser sig cardorbröderna ha viktigare saker att göra än att laga mat, diska, tvätta, odla mat, ta hand om djur osv. Istället fokuserar de på riarkatet och teologi och anställer tjänstefolk för att ta hand om alla värdsliga göromål.

På många platser håller Cardorbröderna sig även med en skola (Är det ett alternativ att här skriva "kloster- och tempelskolor" för att framhäva att dessa två typer av skolor (tillsammans med katedralskolor) finns inom LV?) för att utbilda unga pojkar och hitta lovande framtida riarker och bröder. Sådana skolpojkar ges utbildning och mat mot en avgift på samma sätt som en hantverkare tar emot ett unga lärlingar. Skolpojkar bor tillsammans i en sovsal som ofta även används som skolsal dagtid. I ett hus där man har en skola är Skolasten ansvarig för denna. Skolasten utses av Rektorn. Det händer att flera bröder även fungerar som lärare. Om en pojke verkar lovande men föräldrarna inte har råd att sätta honom i skolan kan huset betalat för honom. Flera Cardorbröder började som skolpojkar men det finns inget krav att de skall gå med i orden och en del skolpojkar väljer att inte alls bli riarker, dessa slutar ofta som ämbetsmän eller jurister.

Orden är själv patronnus ("patronus"?) för tre kyrkor (Tror "kyrkor" här blir fel då detta ord inom LV inte används om en byggnad eller en fysisk plats. Kanske ändra till "kloster" eller "kloster och tempel"?) - Eitas Fäste i den klomelliska stadsstaten Adiaska, Daer kloster i Kardien, rakt norr om Bry ett par fjärdingsväg söder om Insakullarna och Nale kloster i Kardien, 20 fjärdingsväg söder om Sterborg ett par hundra meter från kusten. Dessa är pilgrimsmål och de bröder som lever där lever till stor del på intäkterna och avgifterna pilgrimerna betalar. Ledaren för dessa kyrkor ("kloster/tempel"?) kallas abbotar men huset förestås fortfarande av en rektor. Abbotarna lever dock i egna bostäder separerat från övriga bröder så som seden inom klosterväsendet bjuder.

Heraldik
Ordens vapensköld består är en purpurfärgad sol med fjorton flammor varifrån det utgår sex stycken utskjutande utdragna snedrutor i en solfjädersformation på silverbotten. Vapnet används inte särskilt ofta men kan ibland ses målade på väggar i soltempel. En vanligare symbol som används för att märka ordens böcker eller hus är runorna UOB från den joriska runraden. UOB står för Urlúni Odois Bolici . Lärare av Odos Ord på dalkiska.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

Tack för kommenatrerna Birke
birkebeineren skrev: 2023-02-02 11:20 (Förslag till klargörande text: "... grundnivå är S:t Cardors bröder riarkvigda munkar och noviser som tjänstgör ...").
Ja, det funkar. Jag tänket att det redan stod ovanför under rubriken Typ men det kan vara bra att upprepa det.
birkebeineren skrev: (Är patronnus med två "n" ett medvetet val för någon särskild LV-term eller bör det skrivas med ett "n"?)
Word ändrade det av någon anledning :?
birkebeineren skrev: (Ta förslagsvis bort "nunnor" om Cardoriterna inte har en kvinnlig gren. Även om beskrivningen av ett kloster är korrekt blir meningen förvirrande.)
Ville jämföra dem med all ordnar och vad ett kloster är.Men om det känns konstigt i texten kan det vara värt att ta bort.
birkebeineren skrev: (Ändra förslagsvis till "blocktrycker" för att tydliggöra den tekniska nivå Ereb befinner sig på)
OK (y)
birkebeineren skrev: (Borde det här stå "ordensregel" istället för regler i allmänhet?)
Det borde det ju göra.
birkebeineren skrev: (Är det ett alternativ att här skriva "kloster- och tempelskolor" för att framhäva att dessa två typer av skolor (tillsammans med katedralskolor) finns inom LV?)
Det håller jag med om. Cardoriterna håller tempelskolor. Det finns dock hus som driver katedralskolor men det är ovanligt och katedralskolans ägare är ju inte skälva huset utan bôntisatets.
birkebeineren skrev: ("patronus"?) för tre kyrkor (Tror "kyrkor" här blir fel då detta ord inom LV inte används om en byggnad eller en fysisk plats. Kanske ändra till "kloster" eller "kloster och tempel"?) -
Stämmer. Tilläggas kan att jag också skrev det sista för att knyta ihop charliecharliessons ursprungliga tankar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Vad tycks om att låta S:t Dericus Orden vara en ganska neutral orden, en orden som ligger den ursprungliga Dericusregeln nära och som sen många av de andra ordnarna har utvecklat sig ifrån? På så vis får vi en orden som kan vara lätt för en Spelare/SL att anpassa till den typ av RP/SLP som önskas. En "typisk munk" så att säga?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2023-02-06 17:42 Vad tycks om att låta S:t Dericus Orden vara en ganska neutral orden, en orden som ligger den ursprungliga Dericusregeln nära och som sen många av de andra ordnarna har utvecklat sig ifrån? På så vis får vi en orden som kan vara lätt för en Spelare/SL att anpassa till den typ av RP/SLP som önskas. En "typisk munk" så att säga?
Jag tänker mig att S:t Dericusorden är en oorganiserad orden dvs att det inte finns en central ledning utan varje kloster är sitt eget och man styrs av Ordû-Kerigassen.

Jag ser också att S:t Andamins orden är egentligen bara S:t Dericusorden men organiserad (styrd av en generalabbot och samlar sig till stora ordenskapitel dåd och då) och en utökad förklaring av S:t Dericus regler. Jag ser också att man skulle kunna flytta fram S:t Andamins levnad till tiden runt Stora schismen och hans orden grundas efter det. Det gör att S:t Andamins orden blir mera Kardiska kyrkan men striktare hierarkier och kontroll. tillägas kan att flera Dericuskloster i Zorakin, Kardien och Jorpagna har konverterat till S:t Anadmins orden.

Cardorsregeln är mer öppen och lättare att tillämpa. Cardorsregeln är känd för att vara mer förhandlingsbar och att skapa mera fritänkare inom teologin.
S:t Cardors orden => Carorsregeln 199 e.O ca 1500 bröder
S:t Arrfols orden => Cardorsregeln tillrättalagd av S:t Arrfol någon gång 270-290 e.O (hellre lite senare under 300-talet eftersom de känns väldigt mycket som en post-schism orden, 311 e.O?) ca 500 bröder
Luciterna => Cardorsregeln tillrättalagd av en grupp magiker 515 e.O knappt 50 bröder och systrar?

Dericusregeln är en mer klassisk regel och ordnar som dessa är mer "äkta" munkar och nunnor. Fokus ligger på lydnad, kyskhet och egendomsgemenskap
S:t Dericusorden => Dericusregeln 210 e.O Kardiska grenen ca 25 000 munkar och nunnor inklusive de 4 nämnda efter.
S:t Vendlocks orden => Dericusregeln
S:t Dolorez orden => Dericusregeln
S:t Gioldernas orden => Dericusregeln
S:t Innedas orden => Dericusregeln
S:t Andamins orden => Dericusregeln förklarad av S:t Andamin 292 e.O ca 12 000 munkar och nunnor samt lekbröder och systrar
Karlsorden => Dericusregeln förklarad av S:t Andamin och vidareutvecklad av S:t Karl 354 e.O, ca 5000 munkar och nunnor samt lekbröder och systrar

Nya regeln kom till 254 (varför är alla ordnar minst 300 år gamla??? Kan vi slänga fram de här två ordnarna till 400-talet? Allt behöver inte skapas för länge sedan.) Nya regeln är en sammanslagning av Carordregeln och Dericusregeln ursprungligen gjord för S:t Mellins orden.
S:t Mellins orden => Nya regeln 455 e.O
S:t Kefims orden => Nya regeln
Senast redigerad av Snibben den 2023-02-06 20:29, redigerad totalt 1 gånger.
Skriv svar