birkebeineren skrev: ↑2023-05-26 18:44
Kanske kan det vara så att i vissa länder har präster rättigheten att sitta med i civila rättegångar som ett slags bistånd eller meddomare i de tillfällen där någon står åklagad för budbrott och inte bara vanliga lagbrott? Kanske vanligt i Kardien och Magilre men inte i lika stor grad i Zorakin och Jorpagna der förslagsvis "jorisk rätt" har en lite stärkare roll gentemot "exarkrätt"?
Jag skulle nog säga att Jorisk rätt är en slags kvarleva från imperiet som främst har med handel att göra. Rätten att uppsöka en köpman i Brendien för att kräva honom på pengar för det han handlat i Kardien.
Lokal rätt är adelsmännens, bönders, städers eller gillens lagar som sätts av respektive. Oftast böter eller skamstraff och som mest spöstraff men i vissa fall även stympning. Sällan dödsstraff om det inte är stadsstater eller storfurstendömen
Rikets rätt sätts av kungen/rådet - de riken som har dessa brukar också ha som lag att det är bara denna som kan döma ut dödsstraff.
Kyrkans rätt är religionens prästers särskilda rätt och fungerar dels som lokal rätt med att döma böter eller skamstraff och dels som domstol för den som avviker från religionens lära.
Det här gäller alltså det gamla joriska kulturområdet och det kanske hör mer hemma i en diskussion om lag och rätt.
Jag kan mycket väl se att präster sitter med i domstolar lokalt. Det ger ju även pondus om man samtidigt begått budbrott "Inte nog med att stöld är ett brott bot konungens och baronens lagar men du har också förbrutit dig mot Etin och hans bud".
Kyrkans domherrar, lagkloka och jurister är oftast väl förfaren i kyrkans rätt och budbrott men även i jorisk rätt och riksrätt och dessutom påläst i flera lokala lagar. I det gamla imperieområdet finns en juridisk term som kallas proktorskap. Proktorskap innebär att kungen delar ut rätten att för honom vara ställföreträdande som domare i rikslagar. Samma tanke om proktorskap finns i DLV. Det är inte ovanligt att det värdsliga proktorskapet även läggs på det andliga och domherrar och lagkloka kan ofta fungera som domare i det värdsliga samhället. När det kommer till domherrarna kan man dela in dessa i två fack: inkvisitorer och lärd. Dessa två fack är mer ett "state of mind" hos den enskilde domaren och det är den senare som oftast ger sig in på att även vara världslig domare med den förra letar kättare - kyrkan behöver bägge sorterna. Det gör dock inte att de som kan klassificeras som lärda inte dömer i kätterimål. Tilläggas är också att de som är lärda är i majoritet jämte inkvisitorerna.
Kyrkans domstol är underställd Exarken men samarbetar med flera Tots-kerîgasse och kanske främst då med Pûr-kerîgassen. (Se Ljusa handen som en åklagarmyndighet)
DLVs lagämbeten. Domherre, Lagskolast, Klerkjurist och Signalit (Ulep som bär domkäppen)
Även bontisâlerna ingår här men de dömmer främst i budbrott och lämnar komplexa lagfrågor till domstolen om de inte själva gjort sin karriär inom den.