ErebAltor.se

Lysande! (har har har )

Lukas... är dina texter om Lysande Vägen så gott som kompletta? Tänker du tillföra något mer? Behöver du något från oss andra? Kanske en karta med religionernas utbredning? Bara säg till!

Vissa inslag av Lysande Vägen är VÄLDIGT kristna. (Visst skall religionen i fråga ta den katolska kyrkans roll, men saker som "Av jord är du kommen, jord skall du åter varda" och kopior av Herrens bön känns som att ta det hela ett steg för långt.)

Är detta något som vi kanske skall försöka tona ned , och kanske komplettera med t.ex. mer animistiska soldyrkarinslag, eller rent av inspiration från Akenatons monoteistiska egypten? Tankar?

Mina beskrivningar av den Lysande Vägen är ett försök att föra in tillräckligt mycket "främmande" inslag för att göra den annorlunda än katolicismen. Till exempel förekommer en återfödelsetro (även om den i fastlandstron kombineras med tron på ett paradis och ett helvete). I Aidne tror man inte på skärselden -- man tror att man reinkarneras om man varken är god nog för att komma till paradiset omedelbart eller fördärvad nog att dömas till helvetet. En liten skillnad, som ändå har kapacitet att, om den betonas, orsaka ett visst främlingsskapande hos spelarna. Min caddiska gren är ännu mer "obekant", främst eftersom jag där inte är lika kringskuren av det som redan beskrivits om Aidnehalvön.

Lukas Sjöström skrev:Mina beskrivningar av den Lysande Vägen är ett försök att föra in tillräckligt mycket "främmande" inslag för att göra den annorlunda än katolicismen. Till exempel förekommer en återfödelsetro (även om den i fastlandstron kombineras med tron på ett paradis och ett helvete). I Aidne tror man inte på skärselden -- man tror att man reinkarneras om man varken är god nog för att komma till paradiset omedelbart eller fördärvad nog att dömas till helvetet. En liten skillnad, som ändå har kapacitet att, om den betonas, orsaka ett visst främlingsskapande hos spelarna. Min caddiska gren är ännu mer "obekant", främst eftersom jag där inte är lika kringskuren av det som redan beskrivits om Aidnehalvön.

Jupp, jag menade Charlie Larssons böner och psalmer, som överlag är hämtade ur svensk psalmbok Överlag är detta strålande, eftersom det ger en svåhärmad kvalitet. Men bara när det är obskyra bibelord som ingen känner igen.

Dina tankar om själavandring etc är mycket bra

Är de officiella termerna himmel, helvete, skärseld och själavandring?
Tycker det kunde vara trevligt med lite mindre allmänna/kristna termer för begreppen.

Typ himmel = Himlahall, själavandring = reinkarnation (helt enkelt), skärseld = kvalmark (eeh...) osv...

Finns det f.ö. inget "officiellt" dödsrike med färjkarlar och hela köret? (Tycker mig ha spelat nåt sådant äventyr...)

Bara liemannen/dödsängeln (MB1) får vara med på ett hörn är jag nöjd

Hur fungerar Lysande Vägens organisation?

Vi bör nog förutsätta att den Caddiska grenen har en annorlunda organisation gentemot fastlandsgrenen, men jag har några punkter som jag tycker bör vävas in i religionsorganisationen:

• Vem/vilka är dess andliga ledare? Vilken roll har de?
  Hur hör munkordnarna in i organisationen?
  Vem initierade korstågen/soltågen/ljusspridningen?
  Hur finansieras institutionerna?

Sen har jag lite funderingar om själva korstågen. Mycket tankar uppkom efter att bl.a. läst Gud vill det! av Dick Harryson (jag kanske kommer att fylla på listan senare också):

• Vem ger sig ut på korståg?
  Varför har korstågen initierats? Finns det olika faktorer bakom de olika tågen?

ang. Caddo

ilmarinen skrev: Vem/vilka är dess andliga ledare? Vilken roll har de?

Patriarken? (Som Exark, fast i hemlandet: Patria)
Patriarkernas råd? Kurian? Den Ständiga Synoden?

ilmarinen skrev:Hur hör munkordnarna in i organisationen?

En del av kyrkan? Är präster kringvandrande fattigmunkar? För alla präster en mer eller mindre "munklik" tillvaro i folkets mitt, och till munkar räknas de som följer ett visst helgons munkregel?

ilmarinen skrev:Vem initierade korstågen/soltågen/ljusspridningen?

Folket i religiös upprorsstämning? Ett krigiskt helgon? Eller var det första soltåget en realpolitisk lösning backad av religiösa argument i kampen om kopparhavet?

ilmarinen skrev:Hur finansieras institutionerna?

Är de offentligt finansierade? Kanske Lysande Vägen är en del av den dalkiska staten?

Charlie ge oss lite mer om dina många riddarordnar.

hej hej... har inte varit har och last pa ett tag, har varit i marocco och jobbat utan internet. Jo, alla boner och liknande i min version av lysande vagen ar fran bibeln eller annan kristen litteratur. Visst ger det en valdigt kristen ton at det hela och det kan jag ju begripa om man inte helhjartat stodjer. Fran mitt hall ar det val mest lathet. Bibeln ar en i mitt tycke sa cool bok vad det galler sadana har ting att jag garna plankar den rakt av. Sedan overtraffar verkligheten dikten med rage vad det galler religion. I mitt tycke har ingen rollspelsproducent skapat nagon religion som kommer i narheten av kristendom och islam. Dessa tva innehaller allt man vill ha i en fantasyvarld - med rage. Vald, intrigmakeri, mystisism, bisarra ritualer och hemliga sallskap pa en skala den mest nedknarkade rollspelskonstruktor inte skulle kunna koka ihop i sina vildaste (mar)drommar!

Fast aterigen - jag forstar mycket val om man vill tona ner det kristna influenserna en smula. Sjalv tycker jag dock inte det gor nagonting. Dessutom ar det i regel lattare for spelare att forhalla sig till och i sina karaktarers personlighet integrera en religion som ar forhallandevis nara vara riktiga religioner. Detta tycker jag ar viktigt da atmosfaren i manga fantasyrollspel ofta kanns for sekulariserad for min smak.

Jag har ngn gammal text om riddarordnar liggandes nagonstans som jag kan lagga ut har. den kanske kan vara intressant for ngn som uppslag eller sa men knappast ngt som kan anvandas direkt... helt sakert inte nagot som kan anvandas direkt.

charlielarsson skrev:hej hej... har inte varit har och last pa ett tag, har varit i marocco och jobbat utan internet. Jo, alla boner och liknande i min version av lysande vagen ar fran bibeln eller annan kristen litteratur. Visst ger det en valdigt kristen ton at det hela och det kan jag ju begripa om man inte helhjartat stodjer. Fran mitt hall ar det val mest lathet. Bibeln ar en i mitt tycke sa cool bok vad det galler sadana har ting att jag garna plankar den rakt av. Sedan overtraffar verkligheten dikten med rage vad det galler religion. I mitt tycke har ingen rollspelsproducent skapat nagon religion som kommer i narheten av kristendom och islam. Dessa tva innehaller allt man vill ha i en fantasyvarld - med rage. Vald, intrigmakeri, mystisism, bisarra ritualer och hemliga sallskap pa en skala den mest nedknarkade rollspelskonstruktor inte skulle kunna koka ihop i sina vildaste (mar)drommar!

Fast aterigen - jag forstar mycket val om man vill tona ner det kristna influenserna en smula. Sjalv tycker jag dock inte det gor nagonting. Dessutom ar det i regel lattare for spelare att forhalla sig till och i sina karaktarers personlighet integrera en religion som ar forhallandevis nara vara riktiga religioner. Detta tycker jag ar viktigt da atmosfaren i manga fantasyrollspel ofta kanns for sekulariserad for min smak.

Jag har ngn gammal text om riddarordnar liggandes nagonstans som jag kan lagga ut har. den kanske kan vara intressant for ngn som uppslag eller sa men knappast ngt som kan anvandas direkt... helt sakert inte nagot som kan anvandas direkt.

Håller med dig. Att kunna associera (också ett jvla ord) hjälper mkt för känslan.

Jag lät de flesta av dina riddarordnar finnas kvar i kronologin, så kanske de kan få en kort presentation?

charlielarsson skrev: Fast aterigen - jag forstar mycket val om man vill tona ner det kristna influenserna en smula. Sjalv tycker jag dock inte det gor nagonting. Dessutom ar det i regel lattare for spelare att forhalla sig till och i sina karaktarers personlighet integrera en religion som ar forhallandevis nara vara riktiga religioner. Detta tycker jag ar viktigt da atmosfaren i manga fantasyrollspel ofta kanns for sekulariserad for min smak.

Definitivt är våra enkla fantasiskapelser bara bleka återspeglingar av verkligheten. Tycker att det funkar bra med de allra flesta av bönerna i texten. Det var bara några få formuleringar jag tyckte var lite väl kristet. Jag kanske kan samla dessa och komma med lite ändringsförslag?

Ok, har hittat ngt om gamla riddarordnar... det var lange sedan det skrevs och an langre sedan det lastes (?!?) sa jag har mycket dunkla minnen av innehallet... verkar det som skrap sa ar det sakert skrap...

Andra hur mycket ni vill i boner och och verser!!! Gudars och redaktorers vagar ar outgrundliga.

Innehållsförteckning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1
TIDSLINJE. 3
ADEL, RIDDARE OCH HELGON. 4
RIDDARORDNAR. 5
SOLRIDDARORDEN OCH DALKISKA SOLRIDDARORDERN. 6
KARDIEN. 8
LJUSETS ORDER. 8
ST: EKIRS ORDER. 9
KASTELLISKA ORDERN. 10
GRUDERSKA ORDERN. 11
VALENTINERORDERN. 12
ZORAKIN. 13
ST: WILLIAMS ORDER. 13
ST: FABIANS ORDER. 14
ST: MARIUS ORDER. 15
ZORAKISKA REGALIEORDERN. 16
SYDZORAKISKA BRÖDRASKAPETS ORDER. 17
VALIEN DEN FÖRSTES KUNGLIGA HEDERSLEGION. 18
MAGILLRE. 19
ST: LUCIANS ORDER. 19
STEFANSORDERN. 20
CADDO. 21
ST: JUSTINS ORDER. 21
ODOS ORDS ORDER 22
BERENDIEN. 23
VIIRINAS ORDER. 23
KUNGLIGA BERENDISKA HEDERSLEGIONEN. 24
HYNSOLGE. 25
ANGUSIA ORDERN. 25
TUSEN FLAMMORS ORDER. 26
JORPAGNA. 27
IMPERIETS SÖNERS ORDER. 27
JORPAGNISKA ETINSORDERN. 28
EREBOS. 29
HADARINS ORDER. 29
INTERNATIONELLA ORDNAR. 30
GREVERYDSKA ORDERN. 30
HELIGA RAALS ORDER. 30
AVSLUTNING. 32
OM MUNKORDNAR INOM DEN LYSANDE VÄGEN. 33
MUNKORDNARNAS ROLL OCH POSITION INOM DEN LYSANDE VÄGEN. 33
NÅGRA AV DE STORA TEOLOGISKA FRÅGORNA. 33
ÄGDE ODO SIN VANDRINGSSTAV? 33
MAGINS VÄSEN. 33
ETIN OCH HEMAKIEL – GOTT OCH ONT. 34
ANDRA GUDAR OCH RELIGIONER. 34
MUNKORDNARNA. 34
2:A ORDERN TILL ODOS MINNE. 34
CARDOR 35
MELLIN 35
ANDAMI 36
JAKOBIAN 36
VENDLOCK 37
KEFIM 37
ARRFOL 38

Inledning.
Kort översikt över några av de största riddarordnarna i Kardien, Zorakin, Magillre, Caddo, Berendien, Hynsolge, Jorpagna och Erebos. Endast ordnar behandlas här, inte vasallriddare i hertigars, baroners och grevars tjänst, även om denna grupp är den största. Här följer en enkel beräkning av det ungefärliga antalet riddare i de olika nationerna. Uträkningen har genomförts som följer.

A*B*C*D*E = X

A = Nationens invånarantal.
B = Andel adel. 1-3% beroende på nationens kultur, rikedom e.t.c.
C = Andel män. 50%.
D = Andel män i stridbart skick/ålder. 50%.
E = Andel av adelsmän i stridbart skick som är riddare. 25-75% beroende på kultur.
X = Antal riddare i nationen i fråga.

Exemplet Zorakin:

A(2500000)*B(0,015)*C(0,5)*D(0,5)*E(0,7) = X(6562,5)

Exemplet Magillre:

A(1800000)*B(0,03)*C(0,5)*D(0,5)*E(0,25) = X(3375)

Under varje nations rubrik anges antal riddare totalt (inklusive solriddare samt övriga ordensanslutna riddare) och antal solriddare (Antalet solriddare anger endast huvudgrenen av solriddar/Sol – ordern, d.v.s. exklusive solriddarordens sidogrenar, t.ex. Heliga Raals order ).
Tidslinje.

0 Odos uppenbarelse. Odo är då 27 år gammal.

34 Den lysande vägen förbjuder all slavhandel.

Ca. 100 Arvsrätten till namn och titel etableras i Kardien och Zorakin.

150-200 Religionen får fäste i Zorakin och Kardien.

196 Från Kardien avgår det första soltåget mot Efaro.

199 Staden Kwoske nås, belägras och tas så småningom.

212 Efaro under Zorakisk, Kardisk kontroll. Handeln blomstrar och den första riddarordern
startas efter soltågets befälhavare den kardiske riddar Ekir Johann Nordmark. Ekirs orden.

275 Andra soltåget mot Efaro för att återta vad man under de senaste decennierna förlorat. Solfararordern bildas.

278 Den stora schismen tar sin början och både Solfararordern och Ekirsordern splittras upp.

281 Exarkerna på Caddo och i Kardien förskjuter varandra och ordnarna splittras slutgiltigt.

285 Dalkerna anfaller under förevändning av ett soltåg Morelvidyn och etablerar ett brohuvud vid borgen Osahiln.

287 Från Kardien avgår de tredje soltåget mot Morelvidyn. Zorakin deltar.

292 Kardien invaderar Caddo som får betala krigsskadestånd och blir av med delar av sin
flotta.

314 Den Ljusa Handen instiftas av Exarken Zegedorn III i Ekeborg.

353 Zorakin far på soltåg mot Morelvidyn och det slutar med fiasko.

369 Kardien förlorar sina sista besittningar i Efaro.

370 Zorakin går med i Berendiens krig mot Felicien vilket blir förödande för Zorakins handel.

392 Zorakiska flottan krossas av Felicien. Det slutliga sjöslaget stod vid Selim.

394 Hakkai och Montagor överlåts till Felicien. Zorakin står nu utan kolonier.

403 Illusionism förbjud av Exarken Pergon IV.

466 Zorakin förklarar krig mot Morelvidyn och når inledningsvis framgångar men kastas ändå ut i kopparhavet av hövdingen Lodekhiz - en förmodad häxkonstnär.

514 Erebos blir kätterskt i och med att köpmännen med hyrsvärd tar över ögruppen.

518 Erebos blir ovän med Zorakin och Caddo och diplomatin avbryts, Erebos och Zorakin återupptar kontakten efter två år.

591 Zorakin erövrar fristaden under ledning av hertig Wilfred av Salamora. Handeln mellan Aidnebergens dvärgar och Caddo upphör.


Adel, riddare och helgon.
Vid tiden för de moderna feodalstaternas framväxt bestod den dominerande krigarklassen av ryttare/riddare. Med tiden kom dessa män att skaffa sig allt mer makt och land. När staterna slutligen bildades och monarker utsågs gavs utvalda ur dessa mäns skara titel, laga rätt att råda över och bruka mark i utbyte mot lojalitet och militärt stöd. Hertigar, grevar och baroner tillkom under denna tid. Senare uppkom begreppet ”adelsman”, som kom att bli ett samlingsbegrepp omfattandes allt från kung och hertig till vanliga vasallriddare. En naturlig följd av att markägande adelsmäns domäner gick i arv blev att endast avkomma till ädlingar i besittning av mark ärver sina föräldrars adelskap. Det är dessa gamla familjer som än i dag utgör stommen i de feodala rikenas adelskap. En lågadel har sedermera bildats av vasallriddare utan andra titlar än riddartiteln.

Är man ofrälste finns det olika sätt att bli adlad på. Det traditionella sättet är att bli dubbad till riddare och därigenom uppnå adelsman. Detta kan gå till på olika sätt, vanligast är att man efter fullgjord väpnartjänst blir dubbad av den riddare man tjänat, riddaren måste vara säker på att den blivande riddaren har tillgång till springare, rustning, vapen samt färdighet att bruka dessa ting i enlighet med vad ridderligheten påbjuder. Själva dubbningen sker i regel i direkt samband med svärandet av lojalitet och trohet inför en herre (hertig/greve/baron) som kan bistå med nödvändiga ekonomiska förutsättningar. Ett annat sätt är att bli upptagen som novis i en riddarordern som står för träning och utrustning. En riddarorder som skall adla riddare måste ha monarks eller exarks medgivande. Vissa adelstitlar kan av den välbeställde även köpas. Dessa köpta adelskap är inte ärftliga. Alla ädlingar intar dock en särställning inför lagen, t.ex. slipper man den personliga skatteplikten (handelsskatter kvarstår). Adelskapet är naturligtvis också en stor statussymbol och fungerar som inträdesbiljett till de flesta hov världen över. Kungen har självfallet rätt att skänka adelskap till vem han behagar. När detta sker är det i regel med anledning av att någon tjänat kungen eller riket på något exceptionellt sätt genom att t.ex. utmärka sig i strid. En annan anledning kan vara att kungen vill ha en viss person på en viss post som kräver adelskap t.ex. markis för en fristad. Endast monarken har rätt skänka en ofrälste ätt ärftligt adelskap. Detta sker endast i del fall där en ätt utmärkt sig i generationer eller vid stordåd vars like inte står att finna.

Helgonförklarad, eller kanoniserad, blir man inte hur som helst. Det finns en rad icke förhandlingsbara krav som alla måste uppfyllas.

1. Man måste ha uträttat mirakel.
2. Man måste ha varit utvald av Etin.
3. Man måste vara död.
4. Ovanstående måste bekräftas, erkännas och offentliggöras av Exarken.

Kanoniseringar är sällsynta, mycket sällsynta.

Riddarordnar.
Ordensväsendet i Ereb har största delen av sin utformning hämtad från Lysande Vägens äldsta organisatoriska traditioner, i vilken instiftandet av munkordnar ingick. Enligt den allmänna (Lysande Vägens kyrkas) uppfattningen har Orderväsendet även sitt ursprung där. "Ordo" härstammar i själva verket från den Kejserliga jorin och betyder en begränsad krets; de som ingick i den hade åtagit sig vissa förpliktelser och underkastade sig vissa regler. Under solfarartågen överfördes munkordnarnas regler på de instiftade andliga riddarordnar som syftade till att skydda den Lysande Vägens landvinningar. Efter solfarartågen uppkom även världsliga riddarordnar och senare även ordnar utan vare sig andlig eller ridderlig anknytning. Enligt de upplysta länderna är slutna sällskap som tillägnar sig hedniska gudar eller onda krafter inga ordnar utan sekter. Ekirs ordern anses allmänt vara den första riddarordern även om Solfararordern var den första att delta i regelrätt krig.

Ekirs orden bildades 212 efter det första soltågets härförare Ekir Johan Nordmark och bestod till dess att schismen splittrade religionen. Av ordern blev då istället tre mindre ordnar. Ekirs orders syfte var att upprätthålla lag och ordning i de erövrade områdena i Efaro. Man organiserade skatteupptagning, tullverksamhet och ett militärt försvar av området. Så småningom kom många av riddarnas ättlingar att mer och mer ta handelsmannens roll, vilket ledde till att den inledningsvis så hårda militära kontrollen kom att mjukna.

De tre ordnarna som sprang ur Ekirs ordern var Harias order, Wilekhs order och Heliga Raals order.

Harias order höll i Efaro området Harias men blev så småningom plundrad av efariter och upphörde 393 som följd därav. Största anledningen var att man tappade kontakten med hemlandet sedan Felicien krossat Zorakins flotta 392. År 402 återkom riddar Marcus Glänta till Zorakin. Han var en av de få som efter flottans fall lyckades ta sig hem på egen hand från Efaro. Han hade bland andra märkliga ting med sig två mörkhyade fruar. Marcus familjenamn är numera struket ur den Zorakiska adelskalendern men på sin tid gjorde han sig vida känd med märkliga berättelser från de oheliga länderna. Många menade att han blivit förhäxad och förvildad av krunska magiker eller något liknande. Marius reseskildringar finns bevarade på lycéet i Pendon.

Wilekhs ordern höll även den ett område i Efaro men valde att plundra ut det fullständigt och bränna allt efter sig innan man tappade greppet om regionen. År 323 upphörde ordern och ledarna inom den bildade med skatterna från Efaro istället det zorakiskt baserade handelshuset Vita Vinden efter den gamla orderns flaggskepp. Handelshuset ses på med skepsis av många religiösa, särskilt utanför Zorakin.

Heliga Raals order existerar fortfarande och behandlas under kardiska ordnar.



Solriddarordern och Dalkiska Solriddarordern
Typ.
Solfararordern bildades 275 i samband med det andra soltåget och splittrades strax därefter som följd av den stora schismen. På fastlandet uppstod Solriddarordern och på Caddo Solriddarordern. Solriddarordern kallade sig först Dalkiska Solfararordern men antog strax namnet Dalkiska Solriddarordern. Den ursprungliga Solfararorderns heraldik var den gyllene solen på svart, dalkerna hängde av sig sina tunikor i samband med schismen och antog kort därefter den heraldik de ännu idag har, solen på blå bakgrund. Bägge dessa ordnars riddare har med åren kommit att helt enkelt kallas solriddare. Även andra religiösas riddare kallas ibland solriddare. I respektive länder är de dessa riddarordnar som utgör kyrkans primära militärmakt. Den Dalkiska Solriddarordern är ingen order i sig utan endast ett samlingsnamn för Caddos olika solriddare. Den största dalkiska ordern är St: Justins Ordern.
Säte.
Ordnarna har många säten men bland de största märks Ekeborg, Pendon och Arno.
Storlek.
Ordnarna är de största religiösa riddarordnarna idag och dess medlemmar kan träffas på över hela den upplysta världen. Totalt omfattar fastlandsgrenen, Solriddarordern, ca 1600 vanliga solriddare och ytterligare ca. 1000 riddare från Solriddarorderns sidogrenar. De dalkiska solriddarna uppgår till ca 1300 stycken.
Inträdeskrav.
Man blir solriddare genom att tjänstgöra som väpnare och när ens riddare anser det lämpligt upphöjd till riddare. Även adliga aspiranter måste genomgå denna procedur. Det avkrävs även aspiranten viss kännedom om den lysande skriftens innehåll. På fastlandet är det inte nödvändigt att vara adelsman för att nå inträde i ordern och på Caddo finns inga adelsmän. Antagningsformer och träning har på sina håll blivit väldigt kända och som nybliven solriddare erhåller man i stor utsträckning respekt baserad på vart an erhållit sin utbildning. I St: Justins kloster i Sinto på Caddo t.ex. antas noviser redan som tioåringar varefter man skolas i fem år med skriftstudier och fysisk träning under mycket hårda former, därefter kommer fyra års väpnartjänst med allt vad det innebär. Slutligen företar man sig en pilgrimsfärd upp till Budens berg i de dalkiska bergen till den plats där Odo sägs ha erhållit de sex buden av Etin. Väl där påbörjar man en fasteperiod som pågår tills dess att den blivande solriddaren hör Etins röst tala till honom. Ju längre man väntas ju högre status erhåller man. Ofta återvänder de nyblivna solriddarna helt utmärglade och blir sängliggande en period i Sinto. I St: Justins fort i Valli däremot, på Caddos sydkust, värvas noviserna i tretton-fjortonårsåldern varefter de får genomgå förtio dagars hård vapenträning för att sedan få tjänstgöra två år som marinsoldater i den dalkiska flottan. Efter dessa två år blir man antingen antagen till väpnartjänst eller hemskickad igen. Motiveringen till detta förfarande är att man inte vill ha solriddare som aldrig sett strid. Solriddare från Valli blir ofta väldigt råa och hårdföra riddare. På fastlandet är den kardiske Bontisalen Dalien Orres riddarskola i Haperike bland de mest kända. Efter två till tre års vapenträning och väpnartjänst tas de blivande riddarna med ut på en mindre kampanj i Brynhuldurs skog där det bor gott om svartfolk. Noviserna förväntas stå i främsta ledet i striderna mot svartfolken. Många går här hädan men de som klarar sig dubbas till solriddare. En annan känd riddarskola på fastlandet är den i Mannemo. Hertigen i området sponsrar skolan med utrustning och hästar och utbildningen bedrivs i klasser mycket liknande det sätt på vilket bland anat erebiska fäktskolor utbildar sina noviser. De unga blivande solriddarna deltar också i arbetet på Mannemos vingårdar varför man i ibland hör sägs om det kända vinet Mannemo hertigstad att ”vinet trampats av Zorakiska ädlingars gossefötter”. Skolan går under det mindre smickrande öknamnet ”Erebiska riddarskolan i Mannemo”.
Rikedomar.
Som kyrkans militära gren är ordnarna oerhört rika och har på kyrkans villkor tillgång till i stort sett obegränsade resurser.
Makt.
Ordnarna har i kraft av kyrkans ställning väldigt stor makt och få är de som öppet går emot Solriddarordern eller Solordern. Ofta fungerar riddarna som upprätthållare av lag och ordning. Kyrkans makt måste också naturligtvis jämföras med världsliga intressens makt. Starka hertigar har större makt än svaga och i t.ex. Mannemo hertigdöme är kyrkans makt därför inte lika stor som i t.ex. Ekeborg, där ju Exarken sitter.
Organisation.
Ordnarna är precis som kyrkan strikt hierarkiskt uppbyggda och alla underlydande förväntas följa sina överordnades order. En prior utgör motsvarigheten till en överste som ansvarar för ett kompani och till sin hjälp har priorn en kapten för var tionde riddare.
Syfte.
Syftet är helt enkelt att vara kyrkans svärdsarm.
Grundades.
Vid tiden för den stora schismen, slutet av 270-talet.
Heraldik.
På fastlandet sol på svart bakgrund, på Caddo sol på blå bakgrund. Många solriddare bär också som bevis på sitt ämbete ett purpurfärgat band. Detta symboliserar deras formella ställning som riarker. Kaptenerna utmärks med en gyllene halskedja, priorn bär dessutom en guldbrosch på bröstet. Dalkiska riddare som verkar på fastlandet väljer ofta att begagna sig av fastlandskyrkans heraldik för att inte skapa onödigt bråk. Den heraldik som beskrivs under de olika Solriddarordnarna bärs av dessa riddare endast som kanton på tunika, sköld och baner.
Övrig historia.
Se Solfararordern.

Kardien.
3500 riddare varav 700 solriddare.

Ljusets order.
Typ.
Ordern är en fattigriddarorder och Solriddarordern.
Säte.
Då orderns medlemmar företrädesvis är på resande fot och fattigordnar har svårt att upprätthålla fort och dylikt har ordern inte något egentligt huvudsäte. Var fjärde år hålls dock ett rådsmöte i Ekeborgs solriddarsal där viktiga frågor behandlas.
Storlek.
Ordern är inte mer än normalt manstark men är spridd över en relativt stor yta. Även i Zorakin och Magillre kan man ibland träffa riddare från Ljusets order. Ordern består av 80-100 riddare.
Inträdeskrav.
Total hängivenhet, avsägandet av all materiell egendom samt titlar till moderkyrkan (Den lysande vägens kyrka i Kardien)krävs av medlemmarna. Vill man gå med i ordern tar man kontakt med en riddare som antingen inviger aspiranten eller, om det behövs, tar denne till väpnare och dubbar personen ifråga när han finner det lämpligt. Den äldre riddaren hålls sedan ansvarig för den yngres bedrifter varför inte vem som helst hur som helst tas upp i ordern.
Rikedomar.
Inga egna men som religiösa riddare tas de väl emot i länder omfattandes den lysande vägen och behöver aldrig stå utan mat eller husrum. Varje riddare skall äga sin häst, sina vapen, sin rustning och sin tro, heter det i orderns stadgar, och med dessa utkämpa det ständigt pågående kriget mot orenhet i kropp som själ. Kyrkan förser riddarna med den utrustning de behöver.
Makt.
Ingen formell makt men då man står högt i aktning hos det kardiska folket åtnjuter man visst inflytande över inrikespolitiken.
Organisation.
Ordern har en platt organisation utan egentliga ledare även om man naturligtvis erkänner Exarken som sin högste ledare på Ereb.
Syfte.
Riddarna svär att dedicera sina liv till att aktivt söka upp orenhet och bekämpa denna. Orenhet är ett vitt begrepp och fattigriddare se ägna sig åt allt från rövarjakt till predikning. Ofta färdas fattigriddarna i grupper om två eller tre stycken för att bättre kunna bekämpa otyg av olika slag.
Grundades.
Ordern bildades i Ekeborg 354, efter att man sett hur Zorakin misslyckats i sitt korståg mot Morelvidyn. Man menade att Etin vänt sitt ansikte från dem som försakat renhet för materiellt överflöd. Numera står man dock på god fot med övriga solriddare även om kontroverser ibland uppstår.
Heraldik.
En kruka på vit bakgrund symboliserar de verktyg Odo behövde för att tjäna sitt uppehälle (Odo var krukmakare) och vitheten symboliserar renhet.
Övrigt.
En av medlemmarna i ordern, riddar Teodor Kärve har gjort sig ett namn genom att helt på egen hand avslöja, spåra upp och nedgöra en kult svartmagiker i nordöstra Kardien. Det sägs att kulten hade samröre med häxmästare i svarta tornet och ljusa handen har proklamerat att kultens medlemmar var oerhört mäktiga, så mäktiga att ingen vanlig dödlig borde kunnat ha besegrat dem på egen hand. Teobald själv säger att hans handlande styrts av Etin och att hans vilja blivit gjord. Det talas i Ekeborg om att Teobald kanske efter sin död kommer att bli kanoniserad och utnämnas till skyddshelgon för den Ljusa handen.

St: Ekirs order.
Typ.
Elitgarde åt Exarken. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Ekeborg.
Storlek.
Liten ordern omfattandes två dussin riddare.
Tillträdeskrav.
De mest dugliga riddarna i Kardien och i viss mån Zorakin värvas till ordern, främst ur Solriddarorderns led.
Rikedomar.
Riddarna får sina behov tillgodosedda av Exarken.
Makt.
Ingen egen makt även om medlemmarna åtnjuter mycket stor respekt av andra riddare.
Organisation.
Riddarna leds av den mest meriterade och denna går under titeln Exarkens livriddare.
Syfte.
Att vara Exarkens personliga livvakt och elitgarde.
Grundades.
Ekir Johan Nordmark kanoniserades 402 och ordern instiftades i Kardien.
Heraldik.
En ek på kluven gulvit sköld.
Övrig historia.
Se Ekirs order.

Kastelliska Ordern.
Typ.
Kardisk världslig riddarorder.
Säte.
Kastellien
Storlek.
En av de två största ickekyrkliga Kardiska ordnarna, omfattar 50-70 riddare.
Tillträdeskrav.
Riddare upptas i ordern av medlemmar i densamma. De flesta medlemmarna är adelssöner utan egna tillgångar men med fäder eller släktingar i ordens styrelseskikt. Lojalitet gentemot ordern svärs under högtidliga former.
Rikedomar.
Ordern är mycket rik då den leds av några av Kardiens rikaste män.
Makt.
Oinskränkt makt på de områden orderns överhuvud äger men även annorstädes stort politiskt inflytande.
Organisation.
Ordern styrs av Kardiens två mäktigaste hertigar och dessa två och deras inre cirkel är de enda som har något inflytande över ordern och även de enda som egentligen har någon koll på vad ordern håller på med och vad dess syfte är.
Syfte.
Att hejda kyrkans markövertagande i landet. De rikaste hertigarna märker hur mer och mer land testamenteras till eller på andra sätt övergår i kyrkans ägor. På politisk nivå försöker man få till lagar och regler som stoppar detta. Orden har också gott om riddare i vapen som inte har någon uppfattning om detta politiska maktspel men som används som militärt påtryckningsmedel. Utåt sett är ordern dedicerad till kungen och chevalereskhetens ideal. Just nu håller man på att driva igenom ett lagförslag som skulle innebära att om en man är sjukling då han författar sitt testamente måste detta, för att hindra felaktiga testamenten skrivna i sinnesförvirrade tillstånd, godkännas av den döendes släkt. Syftet med lagen skulle vara att sätta stopp för sjuka mäns tendens att testamentera sina gods till kyrkan i hopp om frälsning. Ordern har även inlett arbetet med att etablera sig i den klomelliska kungadömet Adiaska. Man har tagit kontakter med kungen där och hjulen har börjat snurra.
Grundades.
Ordern grundades 570 i Kastellien i norra Kardien av dåtidens största hertigar.
Heraldik.
Vitt torn med vit krona över på grön bakgrund.

Gruderska ordern.
Typ.
Minnesorder till minnet av slaget vid Gruderborg i Kardien år 288. När solfararna var i främmande land försvarade de kvardröjande riddarna riket mot en stor orchoffensiv som slutgiltigt övervanns vid just Gruderborg.
Säte.
Ordern har stora säten i både Gruderborg och Ekeborg.
Storlek.
Ordern är stor då den är populär bland unga kardiska adelsmän som vill skaffa sig ett namn i strid på fältet men inte vill hänge sig åt religionen alltför helhjärtat. Ordern omfattar ungefär 100 riddare.
Tillträdeskrav.
Kardiskt adelskap och duglighet. Man ansöker till ordern och får genomgå prov för att bevisa sin duglighet i ande och kropp. Provet är mest symboliskt nuförtiden och ordern tar helt enkelt in de aspiranter den tror man har användning för.
Rikedomar.
Ordern är inte den rikaste men har tillräckligt med mark för att försörja sig själv och underhålla sina borgar.
Makt.
Stor makt då den ofta agerar på kungens direkta order. Ordern har inga egna politiska intressen.
Organisation.
Orderns centrala ledning utgörs av ett råd av kungen utsedda rådgivare (riddare, strateger, byråkrater) som är underställda honom.
Syfte.
Kungen använder ordern för att bevaka handel och säkerhetspolitiska ärenden såväl inrikes som utrikes. Utöver detta är riddarna ofta ute på personliga äventyr av olika slag. Just nu är man i färd med att göra en plan för ett eventuellt angrepp mot Trakoriens koloni i norra Kardien. Krafter inom ordern tycker att det internationella politiska läget är det rätta. Rykten har naturligtvis läckt ut och kungen dementerar inför trakoriska diplomater. I maktens korridorer i Kardien viskas det just nu ivrigt om trakoriska spioner och ett kommande krig mot kolonin.
Grundades.
Ordern grundades i Gruderborg år 288
Heraldik.
Av grenskura delad sköld. Undre fältet är svart och övre vitt med en guldkrona.

Valentinerordern.
Typ.
Order till Valentino Echtes ära.
Säte.
Ekeborg.
Storlek.
Ordern är liten och omfattar 20-30 riddare.
Tillträdeskrav.
Endast rika och flärdfulla adelsmän tas upp som medlemmar. Endast Echtisk adel godtas.
Rikedomar.
För sin storlek är ordern mycket rik. De gemensamma tillgångarna består av ett antal luxuösa inrättningar.
Makt.
Ordern som sådan har ingen egentlig makt men de individuella medlemmarna innehar ofta maktpositioner i samhället.
Organisation.
Väldigt lös organisation utan fungerande ledning. Det finns en stormästare och två mästare men dessa har ingen beslutande makt.
Syfte.
Ordern är egentligen en klubb för inbördes beundran för de rikaste riddarna i Kardien. Eftersom det är ont om sådana i det i övrigt fattiga Kardien är ordern ganska välkänd. Ordern syftar till de aristokratiska formernas bevarande.
Grundades.
444. Till minne av Valentino Echter som var den företrädare för Echterna som fått symbolisera detta folkslags maktövertag från de övriga Kardiska folksagan.
Heraldik.
Vit ros på röd bakgrund.
Övrigt.
Just nu håller en skandal på att bryta ut då en av ordensmedlemmarnas söner, greve Magnus Skeppares son Andreas, har gått med i fattigordern Ljustes order och spridit ut rykten om att fadern håller sig med en mängd ”ogifta slavinnor” på sitt gods utanför Ekeborg.

Zorakin.
6500 riddare varav 650 solriddare.

St: Williams Order.
Typ.
Under det andra soltåget som gick mot Efaro 275 e.O., medföljde en krigare vid namn William Korp. William var son till hertigen av Likermark och fick i späd ålder syner som manade honom att ta till vapen i Etins tjänst. Händelser kring Korp uppfattades om många som mirakel. Han brändes på bål av hedningarna i Efaro under försvaret av borgen Akra. Under bränningen uppenbarades ett tecken på himmeln som skrämde hedningarna på flykten. Allt detta gjorde att William så småningom blev kanoniserad. William menade att man aldrig fick utnyttja en annan människas blod varför man endast får använda krossvapen i strid. Denna regel följs dock endast av de mest ortodoxa riddarna i ordern.
Säte.
Borgen Akra i Efaro samt mindre befästningar vid kusten i närheten.
Storlek.
Ordern omfattar 75 riddare och ett större antal knektar.
Tillträdeskrav.
Nya riddare måste börja som vanliga meniga fotsoldater. När en sergeant dör upphöjs en soldat till sergeant, bland sergeanterna utväljs väpnarna och väpnarna kan upphöjas till riddare av stormästaren.
Rikedomar.
Ordern får sina pengar från pilgrimer, donationer från hemlandet, avgifter vid inträde i ordern samt plundring. En rik baron har nyligen valts till hedersstormästare och i nödfall kan man pungslå denne på några gulddaler. Ordern är inte rik men klarar sig väl. Ordern förfogar också över tre större krigsfartyg.
Makt.
Ordern har ingen egentlig makt men har högt anseende bland andra ordnar eftersom de fortfarande ägnar sig åt plundring av hedningar i Efaro. Stridstuppar från andra ordnar besöker ibland ordern för att delta i den ”dagliga verksamheten”.
Organisation.
Ordern styrs av en stormästare och ett råd bestående av sex av de mest erfarna kämparna som bär titeln prior. Tillsammans fungerar de som kommendanter på de tre borgarna.
Syfte.
Sytet är helt enkelt att bibehålla sina befästningar i Efaro och plundra och skövla så mycket som möjligt av hedningarnas land.
Grundades.
280 e.O. av Williams stridskamrater i Efaro.
Heraldik.
Ordern har som symbol den halvmåne som visades på skyn då St: William brändes på bål i Efaro. Orderns medlemmar bär ljusblå vapenrockar med en liggande gyllene halvmåne på bröstet. Sköldar och fartyg bär också dessa färger. En priors tecken är en gyllene halskrona och en smal och outsmyckad krona. Adliga medlemmar kan bära sitt vapen som kanton på skölden.

St: Fabians Order.
Typ.
Order till St Fabians ära. Riddar Fabian var under sin livstid känd som upprätthållare av de ridderska idealen framför alla andra. År 317 begav sig Fabian upp i Aidnebergen för att med Etins hjälp döda den drake som terroriserade norra Zorakin Vare sig draken eller Fabian sågs aldrig mer till igen och Fabian kanoniserades år 327 då ordern instiftades.
Säte.
Ordern har sitt säte i Arntuna, Fabians gamla hemstad.
Storlek.
Ordern tilltalar många unga zorakiska riddares syn på mod och ridderlighet i Etins tjänst, ordern lägger mycket stor vikt på religionen och riddarkodexen. Antalet riddar i ordern skiftar men uppgår för tillfället till 30-40 riddare.
Tillträdeskrav.
Man ansöker till ordern varefter man bedöms av tre ordensriddare och blir utsatt för moraliska, andliga och fysiska test som skall bevisa duglighet, moral, ridderlighet och gudsfruktan. Endast Zorakiska adelsmän beviljas inträde. Ordern har en tendens att inte omfatta politiskt inkorrekta riddare. Man försöker upprätthålla ett städat yttre. Aspiranten tvingas svara på en mängd frågor med moralisk innebörd och svära en rad olika eder. Endast framgångsrika riddare antas till ordern
Rikedomar.
Ordern är välbärgad då den omfattar många ädlingar från rika familjer. Ordern har inga landägor men förfogar över en del skatter av andra slag.
Makt.
Eftersom riddarna i ordern är dåligt samlade har man ingen egentlig makt.
Organisation.
Ordern leds av ett tremanaråd i Arntuna men de individuella riddarn har i stort sett obegränsad frihet att handla efter eget huvud. Rådet har dock rätt att utesluta riddare som svärtar orderns rykte. Det ses som väldigt prestigefyllt av ordensmedlemmarna att överglänsa varandra i mod och ädelhet. Unge riddar Bleksjal är just nu en av de mer framträdande personligheterna i ordern. Ordern arrangerar årligen en midsommarfest i Arntuna som är mycket populär i Zorakin.
Syfte.
Syftet är att i Etins namn upprätthålla ridderlighetens ideal. Etins bud är flitigt använda och chevalereskhet är orderns signum. Många ”äventyrare” är också medlemmar i ordern.
Grundades.
År 327 i Arntuna.
Heraldik.
En svart och en vit drake på grön bakgrund.
Övrigt.
En ny och märklig ung man håller just nu på att klättra på prestigestegen inom ordern. Det kom sig för några år sedan så att en ung man från hertig Björnklos domäner sattes som väpnare under en obetydlig berendisk riddare vars namn få eller inga känner till. När den unge mannen återvände hem till Zorakin ville det sig inte bättre än att han under märkliga omständigheter räddade hertigens fru från banditer. Det hela gick till som så att fru Björnklo var ute på resa i sin vagn med blott ett fåtal män i eskort då de flesta av mannarna var upptagna annorstädes. En hop missnöjda bönder misstog hennes vagn för hertigens egna och beslutade sig för att kidnappa den hårdföre hertigen. Den unge hjälten befann sig i närheten och lyckades mirakulöst rädda frun. Som tack dubbade Hertigen vår hjälte, Erafin Svedelid, till riddare. Erafin, som sägs vara överjordiskt vacker, ståtlig, ridderlig och tapper har sedan dess inte bara lyckats komma på sjätte plats i turneringen i Pendon, sina ringa arton år till trots, utan även blivit medlem i St: Fabians order och skaffat sig en oerhörd popularitet bland kvinnorna i Pendons hov, självaste Bleksjal sägs känna sig hotad.

St: Marius Order.
Typ.
Order till riddar Marius ära. Marius levde under fyrahundratalet och gjorde sig känd för att uppsöka och nedgöra kätteri och häxkonst i Zorakin. Han förälskade sig så småningom i en sydzorakisk ofrälste kvinna, Magdalena, och man sa att hon hade förhäxat honom. Marius blev fängslad och utsatt för en hård process. Då inga bevis och inget erkännande kunde frambringas beslutade man att avgöra det med strid. En efter veckor av tortyr och förhör utmärglad, svag och sårad Marius ställdes mot solriddarorderns främste riddare. Vittnen sade att molnen skingrades och från himlen nedkom ett heligt ljus som styrde Marius svärd till seger. Marius ståndaktighet och miraklet vid tvekampen blev vida omtalat och en ordern instiftades för att minnas Marius outtröttliga kamp och förmåga att hålla kvar vid den rätta vägen trots andras tryck och uppmaningar. Marius var också aktiv missionär och dog under hemfärden från en pilgrimsfärd till Odos födelseplats i Arno. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Ordern har sitt säte i Indarsol där tvekampen tog plats.
Storlek.
Ordern är inte så stor då tillträdeskraven är hårda. Ordern omfattar 20-30 riddare.
Tillträdeskrav.
Orderns medlemmar värvas ofta bland de starkaste i Solriddarordern som mer aktivt vill utöva riddarskapet och det ses allmänt som en stor ära att bli upptagen i ordern eftersom den är så hård och strikt.
Rikedomar.
Ordern är inte särskilt rik men åtnjuter respekt av kyrkan vilket gör att den klarar sig utan problem.
Makt.
Då ordern har mycket gott rykte och är känd för sin ärlighet, starka tro och rättfärdighet är det nästan skamligt att säga emot dess företrädare varför ordern har en hel del inflytande.
Organisation.
Ordern styrs av ordernsmästaren i Indarsol. Ordensriddarna har rät att titulera sig själva solriddare då ordern är erkänd som Solriddarordern av Exarken.
Syfte.
Att bevara lärans renhet och aldrig falla offer för tvivel. Ordern arbetar ofta tillsammans med den lysande handen och ägnar sig åt liknande saker som denna även om den håller sig utanför kyrkans inre angelägenheter. Alla riddare i ordern förväntas att under sin livstid någon gång vallfärda till Arno. Omvändandet av hedningar ses också som mycket hedervärt. Nyligen har man till Lysande handen överlämnat vad som går under beteckningen ”Den svarta listan”, en lista med namn på Zorakiska personen ordern menar att lysande handen borde titta närmare på. Listan har väckt stor uppmärksamhet och många har höjt på ögonbrynen då bland annat Bontisalen i Yttersol sägs ha försökt lägga vantarna på listan. Vissa fruktar att både en och två processer strax kommer att inledas.
Grundades.
435, tio år efter att Marius dog. Marius kanoniserade 440.
Heraldik.
Vitt svärd och gyllene gloria på svart bakgrund.

Zorakiska Regalieordern.
Typ.
Militär order för inrikes frågor.
Säte.
Pharynx, Yttersol och Pendon.
Storlek.
En manstark order men uteslutande bestående av förhållandevis obetydliga riddare även om många av dem är skickliga med svärd och lans. Ordern omfattar ungefär 100 riddare.
Tillträdeskrav.
Inträdesprov efter ansökan. Provet skall kontrollera att riddarens duglighet i strid är tillfredsställande.
Rikedomar.
Obetydliga, kungens skattkista betalar det nödvändigaste.
Makt.
Då ordern i mångt och mycket är ordningsmakt i Zorakin har den viss makt men de individuella riddarna har lite eller inget att säga till om.
Organisation.
Ordern styrs av hertigarna i Pharynx och yttersol samt kungen som är ordensmästare. Hertigarna bidrar med organisation och visst ekonomiskt stöd i utbyte mot viss kontroll och en hel del dyrbar insyn.
Syfte.
Att fungera som stående militärmakt under kungens kontroll inom Zorakin för att garantera någorlunda lag, ordning och fred. Ordernsriddarna håller också koll på hertigars truppförflyttningar, rekrytering och liknande. Ett hemligt påbud om att samtliga hertigars, grevars och baroners trupper skall räknas har nyligen utgått och ordern håller just nu på med detta. Man förväntar sig komma fram till siffror inte helt inom lagens råmärken.
Grundades.
393 som reaktion på att Zorakin stod oförsvarat gentemot de feliciska plundringarna av kusten efter att Zorakiska flottan krossats.
Heraldik.
Som Zorakin fast kluven med örnen till höger och schackmönstret till vänster.

Sydzorakiska brödraskapets order.
Typ.
Order grundad som reaktion på de nordzorakiska riddarnas dominerande ställning.
Säte.
Pendon.
Storlek.
Relativt liten. 20-40 riddare.
Tillträdeskrav.
Sydzorakiskt adelskap.
Rikedomar.
Stora penningtillgångar men begränsade marktillgångar. Då många medlemmar bedriver handel är ordern rik. Ordern erbjuder unga lovande riddare visst ekonomiskt stöd.
Makt.
Stor ekonomisk makt men ingen makt i övrigt.
Organisation.
Ordensmedlemmarna samlas till råd där man beslutar i viktiga frågor.
Syfte.
Att upprätta den sydzorakiska adelns status i Zorakins riddarväsende.
Grundades.
545 i Pendon av missnöjda sydzorakier.
Heraldik.
Styckad sköld, övre fältet ginstyckat. Undre fältet är grönt, övre blått och bortre vitt.
Övrig historia.
Ordern har inte varit särskilt framgångsrik och betraktas skeptiskt av nordzorakiska adelsmän som en smula fånig.

Valien den förstes kungliga hederslegion.
Typ.
En hederslegion för zorakiska riddare.
Säte.
Pendons riddarhus.
Storlek.
Omfattar ett trettiotal riddare. Ca 20 3:e gradens tingsbröder, 7 2:e och 3 1:e.
Tillträdeskrav.
Man blir medlem efter att ha utmärkt sig i den zorakiska kronans tjänst som 1:a, 2:a eller 3:e gradens tingsbroder. Symboliskt får man beroende av grad titulera sig Hertig, greve eller baron. Ordern har blivit ifrågasatt på sistone då man menar att kungen är för feg när han ger utmärkelserna. Befälhavaren över styrkorna som för ett par år sedan mötte en stor svartfolksarmé i Zorakins bergstrakter fick nämligen utmärkelsen, trots att många hävdar att han var en usel befälhavare och att det hela hade gått ännu bättre om någon annan lett fälttåget. Den allmänna meningen är alltså att kungen använder ordern som ett politiskt instrument att binda dugliga och trogna riddare närmare sig själv.
Rikedomar.
Ordern har inga tillgångar utan är bara en utmärkelse.
Makt.
Ingen makt även om medlemmarna åtnjuter mycket stor respekt.
Organisation.
År 55 f.O. samlade kungen de skickligaste krigarna och grundade staten Zorakin på ett stort ting. Därav kallas medlemmarna i hederslegionen tingsbröder av olika grader. Tingsmästaren är också kungens livriddare. Just nu riddar Drakhjärta.
Syfte.
Att vara en ärofull utmärkelse.
Grundades.
Ordern grundades år 366.
Heraldik.
Som kanton får man ha en drake i brons, silver eller guld beroende på grad.

Magilre
3400 riddare varav 170 solriddare.

St: Lucians Order
Typ.
Order till minne av St: Lucian. Lucian fick under sin livstid ett flertal visioner varför han ägnade alla sina tillgångar åt att uppföra flertalet kyrkor i Magillre. Han dog då han fritog den magillriske kerisgassen från dylisk fångenskap år 510. 530 kanoniserades han och ordern bildades. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Traugvaz.
Storlek.
Magillres största religiösa order. 100-150 riddare
Tillträdeskrav.
Efter rekommendation måste man godkännas av ytterligare fyra riddare i ordern. Verklig religiös övertygelse krävs för att bli antagen, man kan också gå väpnarvägen vilket brukar ta tre till fyra år.
Rikedomar.
Som enda stora religiösa order i Magillre har man lyckats skaffa sig en hel del materiella tillgångar i form av testamenterade gods och penningar.
Makt.
Eftersom man stöds av Exarken i Ekeborg har man stort inflytande då ingen vill gå emot kyrkans vilja.
Organisation.
Ordensmästaren i Traugvaz styr förhållandevis diktatoriskt och har omkring sig rådgivare från Magillre och Kardien.
Syfte.
Att stärka den lysande vägen i Magillre och få ett slut på den allmänna dekadansen. Tydligast märks Riddar March´ien Derbovalli som nyligen lät beslagta en karavan kryddor och guld från klomelliska handelsmän han menade inte hade giltiga tullpapper på sina varor. Han hävdar prompt att Aesirdyrkande kättare inte åtnjuter några rättigheter på hans domäner och att varje man som träder i dessas försvar bör betraktas som kättare själv. Derbovalli håller också på att samla medel för att uppföra en katedral han säger skall bli den ståtligaste byggnad någonsin uppförd till Etins ära. Just nu försöker han övertala borgare att skänka honom mark i centrala Munzga eller Moril Diaz. Ingen förutom han själv tror på allvar att han kommer kunna överglänsa kyrkorna i Ekeborg och Pendon.
Grundades.
530 då Lucian kanoniserades.
Heraldik.
En kyrkklocka i guld på blå bakgrund.

Stefansordern
Typ.
Magillrisk order för adelsmän som vill hålla ridderligheten högt. Riddar Stefan Imalas är egentligen inget annat än en magillrisk romanfigur omskriven bland andra av Temos Ordan. Många ballader och poem handlar om riddar Stefan.
Säte.
inget egentligt huvudsäte men har riddarsalar i de flesta större magillriska städer.
Storlek.
Magillres största riddarorder. Omfattar ungefär 200 riddare eftersom det finns gott om adelsmän i Magillre.
Tillträdeskrav.
Man rekommenderas till ordern och godkänns av minst tre andra. Under festligheter och ceremonier svär man att alltid hjälpa en ordensbroder i nöd och att alltid värna de ridderliga idealen.
Rikedomar.
Ordern är rik i kraft av de individuella medlemmarnas tillgångar men man har inga större gemensamma medel.
Makt.
Som Magillres största militära makt har man naturligtvis stort inflytande. Ordern fungerar som politisk plattform för orderns medlemmar.
Organisation.
En löst organiserad order. Det finns råd som beslutar lokalt i olika frågor och en ordensmästare i Moril Diaz men denne har ingen egentlig makt.
Syfte.
Medlemmarna håller varandra om ryggen i politiska frågor och fungerar som del av Magillres militärmakt, man arrangerar också en hel del riddarlekar av olika slag. Just nu handlar mycket om orostider i Ransard och Trakorien. Man är väl medveten om att Magillre inte kan försvara sig mot något av dessa länder på egen hand och har börjat söka andra lösningar. Det man kommit fram till är att det enda som skulle kunna rädda Magillre om krig utbryter är att den lysande vägens kyrka kommer till rikets hjälp. Därför har man börjat stödja St: Lucian ordern i hopp om att Exarken skall se väl på Magillre i händelse av krig. Man har börjat agera hårdare mot magillrer med tvivelaktiga religiösa övertygelser och till och med sparkat ut två riddare med osunda sympatier.
Grundades.
år 484
heraldik.
Ett svärd och två i varandra länkade ringar på röd bakgrund. Samtliga ordensmedlemmar bär en sigillring med orderns vapen.

Caddo.
1300 Solriddare. Caddo har ingen adel varför uppskattningen av antal riddare här blir något annorlunda.

St: Justins order
Typ.
Den överlägset största dalkiska Solriddarordern.

Säte.
Arno.
Storlek.
800 solriddare.
Tillträdeskrav.
Ordern är väldigt stor och inga enhetliga antagningsbestämmelser finnes. Se under rubriken ”Solriddarordern och den Dalkiska Solriddarordern” för exempel.
Rikedomar.
Ordern har med god marginal de tillgångar de behöver. Kyrkan betalar vad som behövs och får även stöd av den dalkiska staten.
Makt.
Inom det Dalkiska samhället är de i egenskap av att vara nationens starkaste krigsmakt mäktiga och har stort politiskt inflytande även om de sällan utnyttjar detta. Med undantag från de erebosiska handelshusen, har orden mycket goda relationer med handelshus som är beroende av säkra transporter förbi Caddo, då ordens väpnade flotta motar piraterna från Morelvidyn.
Organisation.
Ordern leds av storhärföraren som under sig har ett råd bestående av orderns priorer.
Syfte.
Orderns syfte är kort och gott att försvara Caddo och dess kyrka mot varje tänkbart militärt hot. Ordern lyckas väl med detta åtagande.
Grundades.
Ordern grundades i samband med den stora schismen 275.
Heraldik.
Purpurfärgade mantlar och vapenrockar med en gyllene vågskål och ett gyllene svärd. I övrigt håller de sig med solriddarnas allmänna heraldik.

Odos Ords Order
Typ.
Dalkisk Missionärsorder som understödjer missionen med svärd i hand. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Terrat.
Storlek.
En manstark order, ungefär 80 dugliga riddare.
Tillträdeskrav.
Väpnartjänst i minst sex år varav två ägnas åt studier av den gyllene skriften.
Rikedomar.
Sponsras av kyrkan med det den behöver.
Makt.
Lyder helt och hållet under den dalkiske Exarken.
Organisation.
Strängt hierarkisk organisation. Utomlands färdas man i mindre grupper under en kaptens befäl.
Syfte.
Att sprida Etins ord tillsamman med missionärer från kyrkan och försvara dessa med svärd i hand. Just nu vistas de flesta av orderns riddare i eller i trakterna kring Nya Arno i Klomellien.
Grundades.
År 300 då man insåg att missionen blivit svår utan fastlandets stöd efter schismen.
Heraldik.
Tre svarta cirklar på vit bakgrund.

Berendien.
4000 riddare.

428, alltså kort efter att freden slutits mellan Felicien och Berendien bildades en av Berendiens mest omtalade riddarordnar, Berendiska triumfordern. Ordern verkade i femtio år med att rusta upp Berendiens försvar. Man importerade mycket både tekniskt och strategiskt kunnande från utlandet och Berendien såg en upprustning av sällan skådat slag. Kungen kände sig dock hotad av all den makt nya försvarsverk och militära nymodigheter som detta gav adelsmännen och gjorde sitt motdrag. År 478 åtalades ordern på 311 punkter varpå en rad hemliga rättegångar hölls. Ordern och dess medlemmar dömdes på 309 punkter och 29 huvuden föll. Numera är Viirinas order den enda stora och mäktiga ordern som finns i Berendien. Kvar lever dock Berendiska triumforderns systerorder, Triumfordern, kvar. En order som fungerar som en politisk plattform för mäktiga berendiska kvinnor, det finns gott om sådana. På senare tid har enskild adelsmän börjat göra anspråk på mark kronan beslagtog undre den omtalade processen 478 då man lyckats gräva fram en hel del tvivelaktiga juridiska dokument från den tiden.

Viirinas order
Typ.
På 360talet sålde berendiska ädlingar via dvärgbulvaner mark i Erbulasbergen till felicier. Täckmanteln var att dvärgarna skulle hjälpa till med gruvdrift men syftet var egentligen att ge Felicien en landväg in i Berendien. En unga kvinna vid namn Viirina fick detta uppenbarat för sig i en rad mystiska drömmar och samlade kring sig en skara rättfärdiga riddare som stormade en av de förrädiska ädlingarnas borg. Viirina blev tillfångatagen men en grupp riddare lyckades skaffa fram bevis som presenterades för kungen. Viirina blev hängd men komplotten avslöjades och en order till Viirinas ära grundades.
Säte.
Ordern har sitt huvudsäte i Entika.
Storlek.
Ordern är numer en av Berendiens största med sina ungefär 150 riddare.
Tillträdeskrav.
Rekommendation av två ordensmedlemmar krävs. Endast Berendisk adel godtas.
Rikedomar.
Ordern har inga gemensamma tillgångar men förser varandra med hjälp och stöd av olika slag.
Makt.
Ordensmästaren står i direkt kontakt med den berendiske monarken och ordern fungerar ungefär som Berendiens hemliga polis.
Organisation.
Ordern är helt toppstyrd. Ordensmästaren har oinskränkt makt i kraft av sitt nära samarbete med kungen. Många av orderns riddare opererar utomlands.
Syfte.
Att försvara Berendien mot inre och yttre hot. Utomlands använder man sig flitigt av ett berendiskt handelshus, Burgos Handelshus, som fasad för sina operationer. Burgos Handelshus, som ursprungligen handlade med textilier i Berendien och Zorakin, grundades 417 då nya havshandelsvägar låg öppna i och med att fred slutits mellan Berendien och Felicien. Via handelshusets kontakter håller ordensmedlemmarna koll på vad som händer i resten av världen och ofta färdas man med handelshusets karavaner eller fartyg under förevändningen att man agerar eskort. Handelshuset ägs för övrigt av ordern nuförtiden även om man inte skyltar öppet med detta. Just nu håller man på och städar upp i kövattnet efter Shakorakultens illdåd. Man har till och med tagit kontakt med Exarken i Ekeborg och bett om råd och hjälp för att slutgiltigt kunna undanröja alla kvardröjande spår efter kulten.
Grundades.
367, under den tid då Felicien försökte invadera Berendien.
Heraldik.
Vit kvinna hållandes gyllene nyckel på blå bakgrund.

Kungliga berendiska hederslegionen
Typ.
Ordern är endast en utmärkelse.
Säte.
Ordern har inget säte.
Storlek.
Ett förtiotal nu levande riddare.
Tillträdeskrav.
Att tjäna Berendien exceptionellt väl. Utmärkelsen delas ut av kungen personligen.
Rikedomar.
Ordern har inga tillgångar.
Makt.
De individuella ordensmedlemmarna respekteras mycket i Berendien.
Organisation.
Ordern har ingen organisation men arrangerar till och från festligheter av olika slag.
Syfte.
Syftet är helt enkelt att vara en utmärkelse.
Grundades.
Ordern grundades år 400.
Heraldik.
Som kanton nyckeln och vargen korsade på blå bakgrund.

Hynsolge.
3000 riddare.

Angusia ordern
Typ.
Intressesamanslutning av hynsolgiska adelsmän som håller varandra om ryggen och konspirerar mot kungen. Ordern utnyttjar det breda folkliga stöd som Angusiasekten, en sekt dyrkandes gudomen Angusia ur den hynsolgiska Panteonen, har. Man har också etablerat viss kontroll över sektens förehavanden och göromål.
Säte.
Ordern har sitt huvudsäte i Fervidun.
Storlek.
Ordern är Hynsolges största och omfattar ungefär 120 riddare.
Tillträdeskrav.
Man värvas på ordens överhuvuds inrådan och får sedan svära ett antal eder om hemlighållande av ordens hemligheter, lojalitet gentemot den hynsolgiska adeln och lydnad gentemot dess huvudmän. Endast adelsmän med antingen gott om rikedomar eller starka svärdsarmar godtas.
Rikedomar.
Ordern har under åren samlat på sig en hel del gods och skatter.
Makt.
Ordern utgör Hynsolges största adliga maktfaktor och gör allt för att sätta käppar i hjulen för kungen. Eftersom man har god kontroll över Angusiasekten som fungerar som Hynsolges högsta juridiska råd och i viss mån även polis har man stor makt över hur rikets lagar utformas. Man har bland annat hindrat kungen vid ett antal tillfällen att upprätta kungliga riddarordnar av olika slag. Ordens fiender överlag tenderar att bli trakasserade av lagens långa arm i Hynsolge.
Organisation.
Ordern har en övermästare och ett antal olika mästare under honom med olika uppgifter. Dels finns mästare med strategi, ekonomi och förvaltning som uppgifter, dels finns mästare med uppgifter som anknyter till kontrollen av Angusiasekten. Bland andra Nolgernas mästare som överser förvaltningen av borgar och gods, Justicernas mästare som arbetar med juridik och lagar och Rättskiparnas mästare som arbetar med mer handfasta aktioner och ingripanden.
Syfte.
Orderns syfte är helt enkelt att för adelns räkning motarbeta kungen i alla tänkbara frågor.
Grundades.
Ordern grundades år 312 i samband med att kungen förlorade mycket makt till den hynsolgiska adeln.
Heraldik.
Ginstyckad sköld med övre fältet svart med vitt diagonalt svärd och undre fältet vitt med en svart diagonal nyckel.

Tusen flammors order
Typ.
Hemlig utbrytarorder ur Angusias order.
Säte.
Gråborg.
Storlek.
Ordern omfattar ett sextiotal riddare och är snabbt växande.
Tillträdeskrav.
Medlemmar värvas ur Angusiaorderns led och annorstädes i Hynsolge. Man värvar företrädesvis unga krigsvilliga riddare.
Rikedomar.
Högst begränsade tillgångar, de flesta riddarna är förhållandevis fattiga.
Makt.
Ordern håller på att skaffa sig makt genom att utgöra ett hot mot rådande ordning i Hynsolge.
Organisation.
De tre grundarna bildar den inre cirkeln, under dem finns en hierarki av 2:a, 3:e 4:e o.s.v. cirkeln. När en medlem värvat minst tre medlemmar blir denne gruppledare för dessa riddare. Varje medlem känner till medlemmar direkt under honom själv och sin direkta chef. Hemlighetsmakeriet är omfattande.
Syfte.
Syftet är att så småningom starta ett inbördeskrig där man hoppas kunna tillskansa sig landegendomar i Hynsolge. Ordern bildades av missnöjda adelsmän i Angusiaordern som inte tyckte de hade något att säga till om. Nu har man tagit saken i egna händer och har börjat sprida oro i landet genom att bedriva olika typer av terrordåd ute på landsbygden. Allt i syfte att när tiden är den rätta dra igång med ett inbördeskrig. Nyligen var ordern på väg att avslöjas då en av medlemmarna tog kontakt med en av mästarna i Angusiaordern, det visade sig dock att även denne var medlem i Tusen Flammors order och såg därför till att undanröja förrädaren. Incidenten har kommit till Angusiaorderns kännedom men osäkerhet råder om vilken mästare det var som blev kontaktad. Stor förvirring råder.
Grundades.
Ordern grundades 584 i gråborg, ordern har fått sitt namn efter ett konstverk med namnet Tusen flammors rening gjord år 426. År 426 beslutade en hynsolgisk hertig att utrota en feberepidemi i hertigdömet Brangoria genom att sätta eld på landsbygden och tavlan föreställer ett hynsolgiskt landskap i lågor. De tre grundarna har lyckats skaffa sig viss makt över den hynsolgiska krigarkulten Boltarkulten och har gjort sig av med kultens ledare. Ryktet säger att ledaren gett sig av till bergen och aldrig återvänt. Kulten är respekterad för ärlighet och mod i Hynsolge och används som militär maktfaktor av Tusen flammors order.
Heraldik.
Till höger om svart stolpe guld och till vänster rött.

Jorpagna.
4000 riddare varav 80 solriddare.

Imperiets söners order
Typ.
Order till minne av det forna jorpagniska kejsardömet.
Säte.
Grivela.
Storlek.
40-50 riddare.
Tillträdeskrav.
Man blir medlem efter att ha rekommenderats av någon av medlemmarna och godkänd på ett råd. Främst jorpagniska adelsmän av gammal ärorik börd antas.
Rikedomar.
Många individuellt rika medlemmar men få gemensamma medel.
Makt.
Ordern som sådan har ingen makt men många av dess medlemmar sitter på viktiga poster i det jorpagniska samhället.
Organisation.
Ordern samlas ofta till möten där man beslutar i olika frågor, ordern är dock företrädesvis en typ av diskussionsklubb för riddare som lever på minnen från fornstora dagar.
Syfte.
Att en vacker dag återupprätta det jorpagniska kejsardömet i alla sin glans. Riddar Vallius Nathirhiel har just företagit sig en resa genom det forna kejsardömets domäner för att försöka värva medlemmar utomlands. Han tror sig vinna framgång särskilt i Kardien, som ju är ett fattigt land och Magillre, som härbärgerar många adelsmän med tydliga släktband till framstående män i det forna kejsardömet.
Grundades.
Ordern grundades år 303.
Heraldik,
Röd sköld med en guldcirkel i mitten från vilken sju blixtar utgår.

Jorpagniska Etinsordern
Typ.
Lysande Vägen Order, egentligen order i syfte att skaffa politiskt och ekonomiskt stöd från kyrkan. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Jorgund
Storlek.
Ordern omfattar ungefär 30 riddare men växer snabbt.
Tillträdeskrav.
Ordern överhuvud värvar alla riddare han kan komma över.
Rikedomar.
Ordern har stora tillgångar i och runt Jorgund.
Makt.
Man har stor påtryckarmakt i och omkring Jorgund då ordern blivit erkänd av Exarken i Ekeborg och dess överhuvud blivit utnämnd till Bontisal. Ordern äger nästan alla mark runt Jorgund varför man kan ta ut hutlösa vägskatter av olika slag.
Organisation.
Bontisal Alexus Viritus styr ordern helt diktatoriskt. Ursprungligen var Alexus vanlig vasall i Jorgunds furstendöme men sedan fursten dött och ingen arvinge kunnat utpekas har han blivit självstyrande, grundat en order och lyckats få kyrkans erkännande. Allt i syfte att skaffa sig personlig makt och rikedom genom att lägga vantarna på all mark runt den viktiga hamnstaden Jorgund och på så sätt tjäna grova pengar på tull och skatteindrivning.
Syfte.
Orderns syfte är helt enkelt att skaffa makt och rikedom åt bontisalen.
Grundades.
Ordern grundades så sent som 594.
Heraldik.
Vit post, svart med lysande vägens sol.

Erebos.
Nej, Erebos har inga riddare förutom en handfull ljusskygga individer i exil.

Erebos har numera inget egentligt riddarväsen då adeln är avskaffad men det finns en gammal order som försöker återupprätta den erebiska monarkin.

Hadarins order
Typ.
Erebisk exilorder för monarkins återupprättande på Erebos.
Säte.
Tyros, Felicien och Fristaden i Zorakin.
Storlek.
Ordern omfattar 10-20 riddare.
Tillträdeskrav.
Man blir medlem genom att rekommenderas och antas av ett råd. Endast medlemmar med visst inflytande antas.
Rikedomar.
Medlemmarna har vissa ekonomiska medel men inga gods.
Makt.
Orden försöker skaffa sig makt genom att köpa in sig i erebosiska affärsintressen.
Organisation.
Samtliga medlemmar utgör ett råd som beslutar i alla frågor av vikt.
Syfte.
Att återupprätta den erebiska monarkin. Tragiskt nog för ordern har en av medlemmarna just stulit den samlade kassan och försvunnit, till Erebos misstänker man. Ordern hotas nu av bankrutt och feliciska fordringsägare hotar att kasta ut riddarna från deras gods i Tyros.
Grundades.
Grundades år 520 i Zorakin av erebosiska adelsmän i exil.
Heraldik.
Silverkrona på grön tand över blå bakgrund.

Internationella ordnar.

Greverydska ordern
Typ.
Sammanslutning av riddare i Zorakin, Kardien och Magillre som bedriver internationell verksamhet av olika slag.
Säte.
Ordern har inget egentligt säte.
Storlek.
Ordern omfattar ett sextiotal riddare.
Tillträdeskrav.
Man söker upp en medlem och ansöker om medlemskap. Endast riddare som bedöms kunna tillföra ordern något antas.
Rikedomar.
Ordern har inga gemensamma tillgångar.
Makt.
Ordern har ingen eller mycket lite makt.
Organisation.
Ordern har ingen ledare utan alla ses som jämlikar.
Syfte.
Ordern startades i Greveryd av riddare som kände att de inte kunde lita på alla snikna köpmän. Man bildade en order i syfte att se efter varandras intressen i olika länder och erbjuda varandra hjälp i form av lån, härbärge och ekonomiska och politiska råd. Ganska flitig korrespondens bedrivs mellan de olika medlemmarna där man förhör sig om handelshus pålitlighet, gynnsamma rutter, priser på varor och det allmänna politiska läget. Man ställer sina gods till varandras förfogande när behov uppstår.
Grundades.
Ordern grundades år 426 i Greveryd.
Heraldik.
Styckad sköld med övre blått fält och svart fartyg, undre svart fält med blått torn.

Heliga Raals order
Typ.
Religiös ordern till minnet av Raals klippa i Efaro. Ordern är en Solriddarordern.
Säte.
Orderns ledning sitter i Sterborg. Man har också samlingspunkter i Pharynx i Zorakin, Munzga i Magillre och i en äldre borg en veckas rytt norr om Jorgund i Jorpagna.
Storlek.
Ordern är en av de största grenarna av Solriddarordern och omfattar drygt 300 riddare.
Tillträdeskrav.
Ordern kräver stridsduglighet av sina noviser innan de tas som väpnare, väpnartjänsten är sedan mycket hård och omfattar minst tre år. Riddare från andra ordnar med gott rykte och bevisad stridsduglighet kan efter rekommendation få tillträde till ordern. I utbildningen och den dagliga rutinen ingår mycket bön och kontemplation över döden då oräddhet inför denna ses som riddaren främsta dygd.
Rikedomar.
Ordern har god ekonomi då man fått tacksägelsedonationer från många adelsmän man bistått i hårda tider.
Makt.
Då ordern spelar stor roll i kyrkans försvar har man också visst inflytande över politiken. formellt har ordern inga övriga befogenheter.
Organisation.
Ordern styrs av ett litet råd i Sterborg bestående av fem riddare som med ålderns rätt dragit sig tillbaka och på fältet av erfarna riddare med titeln ”Upplyste” riddar...
Syfte.
Syftet med ordern är att försvara Kardien, Zorakin, Magillre och även Jorpagna från externa militära hot med hjälp av gränsförsvar och motattacker mot orcher, alver och andra fientliga utlänningar. Man uppför befästningsverk och går i strid med fiender varhelst det kräv längs med gränstrakterna och bedriver på sina håll patrullverksamhet. Uppförda befästningsverk lämnas i de lokala herrarnas händer eller rivs ner. Just nu riktas uppmärksamheten mot Klomellien som ju enligt ryktena planerar sätta upp en stående armé. De mest hängivna Etinsdyrkarna vill naturligtvis rensa upp i Aesir träsken innan det är för sent men än så länge har inga sådana planer fått gehör från högre ort. Bland de mest krigshetsande rösterna märks upplyste riddar Johannes Slättmark som ljudligt proklamerat på ett ordensmöte att Aesirdyrkarna kommer att göra med Magillre och Kardierna vad Efariterna gjorde med Solfararorderns kolonier och Felicierna med Zorakins flotta om man inte, i Etins namn, skrider till verket nu. Etin har inte gett oss svärd för att vi skall sitta vid härden och slipa dem, inte heller lansar och fanor för att visa upp dem på pråliga tornerspel. Ont skall med ont förgås och vad ont finnes i världen om inte Aesir och hans slemma anhang! Många solriddare stämmer in i Slättmarks stridsrop men som sagt, Exarken måste ju ta hänsyn till politik och annat innan fälttågen dras igång…
Grundades.
Ordern grundades i Kardien 395 till minne av försvaret av klippan Raal. Det sägs att solfararriddarna där höll ut i sin fästning mot efariterna med övermänskligt mod. När de sista 20 riddarna insåg att slaget var förlorat samlades man i bön till Etin och bad Guden att störta klippa, fästning och hedningar i havet. Klippan rasade i havet under vad man säger tusendet hästhovar och stöveltramp från de orenas hundrafalt överlägsna armé tillsammans med riddarna i havet. Detta dödsförakt och denna hängivenhet är orderns främsta hållpunkter. Sägnen är inte historiskt belagd men lever med all kraft inom ordern.
Heraldik.
Svart kippa med sol ovanför på mörkblå bakgrund.


Övrig historia
Se Ekirs order.

Avslutning.
Riddarordnar ägnar sig alltså åt mer än bara strid, somliga åt Etin andra åt gulddubloner. Alla tvingas de handskas med kyrkan, konungen och andra maktfaktorer…

…Kastelliska Ordern med viljan att starta ett riddarhus i en upplyst del av Klomellien, Adiaska, blir förhörd av kungens inledningsvis kritiskt inställda rådgivare…

Varför har ordnar här sammankopplas med förbjuden magi och maktkorruption?
Det finns inte några sådana samband. När det gäller våra ritualer så är de oftast bara varianter av vanliga böner och psalmer. Magi överhuvudtaget är främmande för vår order. Ritualerna utförs för att stärka sammanhållningen mellan bröderna och Etin, effekten höjs om bröderna vet att det är för Etin och dem unik kunskap. Tystlåtenheten om våra traditioner kan ha lett till spekulationer om att det också finns andra saker inom orden man inte talar om. Farhågorna för otillbörliga fördelar är dock helt ogrundade, eftersom allt sådant helt står i strid mot en av Orderns grundläggande principer.

I Magillre, med förgreningar till Staden O och Torilla, avslöjades för några år sedan en hemlig orden kallad Palivans den II:s Order, som var inblandad i ekonomisk brottslighet, utpressning och korruption. Kanske håller ni också på med sådant?
Det finns tyvärr sammanslutningar med politiska eller t.o.m. brottsliga syften som lånat benämningen "order" som täckmantel och det kan vi inte göra något åt. Självklart har vi inga kontakter med dem.

Är det sant att er order ägnar sig åt riter med dödskallar och annat kusligt?
Så sant som Odos ord kan jag säga dig att våra ritualer inte är kusligare än en Soldans. Vi kan inte kommentera hur våra ritualer är utformade eller vilka symboler vi använder oss av utan att förlora våra traditioners värde. Även varje form av dementi skulle innebära en indirekt upplysning av sådant som vi valt att hålla slutet.

Ni säger att orden bygger på den Lysande Vägens grund. Ändå förekommer upprepade avslag för solriddare som önskat bli medlemmar. Till och med riddare har avvisats med anvisningen till att de har skolats på kloster.
Det är riktigt att orden bygger på den Lysande Vägens grund. Vi har funnit att vår upplevelse av enstaka riddare, dragit oss till slutsatsen att de har prioriterat fel vid val av studier för att kunna uppbåda ett i Vallentinos anda belevat intryck. Ett klosters grönsaksland räcker inte till som grogrund för att nå den höga norm som den sanna adelns exklusiva strikta etikett påbjuder. Detta kan ha givit upphov till uppfattningen att ordern skulle stå i strid mot prästämbetets plikter, vilket är en helt felaktig övertolkning. Alla i den Lysande Vägens samfund är i grund välkomna och kan med gott samvete delta i ordens sammankomster.

Ordern lär vara en mycket förmögen sammanslutning med mängder av guld, stora marker och ståtliga borgar. Vad gör orden med alla

Oh...shit! Vågar man be om lite fetstilta rubriker och blankrader? =)