Postat: 2007-03-01 00:57
Ett lästips kan kanske vara den utmärkta artikeln om alver i Sinkadus 15... Det är sådant som jag personligen skulle vilja se mer utvecklat...
Här är något som jag blev uppmärksammad på under en diskussion på Rollspel.nu.Psipo skrev:Fast det där känns väl "för" påhittat om något? Precis som många andra är jag för logiska lösningar och föredrar att alver förökar sig precis som övriga folk. Låg fertilitet är fullt naturligt och betydligt mer lättköpt. Eller?Gunther skrev:Har för mig att alverna har ett konstant antal eftersom att själen hos dom alver som dör återanvänds för att skapa en ny alv eller (om dom gjort en allvarlig ond handling) blir en siren.
Med "skapa en ny alv" så menar jag inte att alver hoppar upp från små hål, utan att en själ behövs eftersom man inte kan föda ett barn utan själ. Det skapas alltså inga nya själar. Kommer inte ihåg vart jag läst om detta. Verkar inte vara MB iaf...kanske Alver.
Jag är väl inte jätteförtjust i den förklaringen, vilket jag gav ett svar på då.I Monsterboken 2, sida 68, var det någon som skrev:När världen skapades en gång i urtiden insåg Moder Jord att Hon skulle behöva egna barn som skulle vaka över det liv Hon frambringat och förhindra missbruk och rovdrift av det. Hon framfödde dessa barn, älvfolken, och gav dem själar och intelligens. /.../ Sålunda undanhöll Hon Dödsriket från älvfolken, vilket gör dem unika bland de intelligenta varelserna. /.../ Moder Jord skapade en annan lösning för sina barn. /.../ När kropppen dör så reinkarneras själen i en ny älvfolksvarelse, utan att någonsin lämna världen. /.../ Det finns alltså endast ett begränsat antal älvfolkssjälar i världen, som rör sig i ett ständigt kretslopp. Konsekvensen av detta är att det kan inte bildas ett älvfolksfoster förrän det finns en själ "tillgänglig".
Själv skulle jag vilja förklara det som att åldern är en sjukdom som drabbar alla varelser förutom alver... för de är ju immuna mot sjukdomar.Spelknepe skrev:Man behöver inte förklara varför en alv är odödlig... men om JAG skulle ge en förklaring så skulle det vara någon i stil med att det är en gåva från Tevatenu.
/.../
Att de är tåliga mot sjukdomar och gifter är en självklarhet. Sjukdomar och gifter komma oftast från naturen, och inte vill Tevatenu att hennes egna barn ska kunna ta skada av naturen som de själva beskyddar - gåva från Tevatenu.
Haha, intressant tanke. =)Själv skulle jag vilja förklara det som att åldern är en sjukdom som drabbar alla varelser förutom alver... för de är ju immuna mot sjukdomar.
Jag tycker att vi fokuserar på alver.Spelknepe skrev: Tycker som Boris skrev att vi bör fokusera mycket på alvernas kultur och tankesätt.
Jag håller med Psipo här. Vad det gäller den tidigare debatten om noder är min hållning och har varit från början att jag inte gillade idén med noder som gjorde alver odödliga. Det är bara en idé och när den är vidareutvecklad blir det säkert jättefint. Jag fick uppfattningen om (ja lite draget mot absurdum) att alver blev gråhåriga åldringar när de lämnade skogen och dog av bristsjukdomar om de var utanför en vecka eller två. Det viktigaste i min synvinkel är att förklaringar låter troliga, det vill säga något i stil med att "alver är egentligen demoniska portaler för moder jord att styra ereb och därför inte åldras" är big no-no.Psipo skrev:Fast det där känns väl "för" påhittat om något? Precis som många andra är jag för logiska lösningar och föredrar att alver förökar sig precis som övriga folk. Låg fertilitet är fullt naturligt och betydligt mer lättköpt. Eller?Gunther skrev:Har för mig att alverna har ett konstant antal eftersom att själen hos dom alver som dör återanvänds för att skapa en ny alv eller (om dom gjort en allvarlig ond handling) blir en siren.
Med "skapa en ny alv" så menar jag inte att alver hoppar upp från små hål, utan att en själ behövs eftersom man inte kan föda ett barn utan själ. Det skapas alltså inga nya själar. Kommer inte ihåg vart jag läst om detta. Verkar inte vara MB iaf...kanske Alver.
Och det är ju detta jag skrivet mer eller mindre hela tiden, men ordet noder har ju fått hela adminkåren att gå berserk, jaja... Att alverna valt att bosätta sig där moderjords kraft är som störst är väl inte en så hemsk tanke?Säg nu att noderna däremot finns eller att det finnns en, nämligen Landori. Alver åldras inte i Landori efter det att de blivit vuxna, men alver börjar åldras i snabbare takt ju längre bort de är från Landori där snabbare takt skulle innebära att en alv bortom Ereb fortfarande har en medellivslängd på ett tiotal tusen år (dvs mer än Erebs historia). Detta förklarar ju då varför gråalver och frostalver till synes inte åldras, eftersom de kanske har en medelålder på 100 000år.
Precis som Bergdahl sa, det var ju det som var tanken hela tiden. Som jag dessutom tjatat om är heliga lundar något som följt med Erebs alver väldigt länge. Däremot vill jag nog ha minst en helig lund i varje alvskog.osbjer skrev:Vad det gäller den tidigare debatten om noder är min hållning och har varit från början att jag inte gillade idén med noder som gjorde alver odödliga. Det är bara en idé och när den är vidareutvecklad blir det säkert jättefint. Jag fick uppfattningen om (ja lite draget mot absurdum) att alver blev gråhåriga åldringar när de lämnade skogen och dog av bristsjukdomar om de var utanför en vecka eller två. Det viktigaste i min synvinkel är att förklaringar låter troliga, det vill säga något i stil med att "alver är egentligen demoniska portaler för moder jord att styra ereb och därför inte åldras" är big no-no.
Säg nu att noderna däremot finns eller att det finnns en, nämligen Landori. Alver åldras inte i Landori efter det att de blivit vuxna, men alver börjar åldras i snabbare takt ju längre bort de är från Landori där snabbare takt skulle innebära att en alv bortom Ereb fortfarande har en medellivslängd på ett tiotal tusen år (dvs mer än Erebs historia). Detta förklarar ju då varför gråalver och frostalver till synes inte åldras, eftersom de kanske har en medelålder på 100 000år.
Jag fortsätter skriva. Speciellt som jag nu lärt mig att många här hellre tar förändringar i små doser. Det kan vara bra att veta när jag presenterar andra idéer. I princip allt jag och Bergdahl snackade om har ju tagits emot efter att ni all fick chocka av er lite.osbjer skrev:Vad jag däremot ber er som vill skriva om alver är att ta bort silveralver och högalver. Mörkeralver får gärna vara kvar då de kan vara ett avbrott mot den oändliga ström av onda svartfolk som ständigt våldför sig på stackars rollpersoner. Silveralver är bara för mycket och högalver passar mer som unika varelser som kan dyka upp i storslagna kampanjer (t.ex. när RPna ska rädda moder jord från whatever).
Hoppas du vill fortsätta att skriva om alver Psipo!
/j
Helt rätt. Men jag upplever det här som ett nostalgiskt viktigt inslag. Alla alver är alver, de bara bor på olika ställen. Konsekvensen blir vissa skillnader, men det handlar om samma alver. Så jag tar gärna avstamp i de gamla sälktena.Boris skrev:Bra alver:
Alv (vissa bor i skogen andra bor på andra ställen för att bestämma var så måste man nog titta på själva ereb och se vart finns de plats och varför de skulle vilja vara där)
Blodsalver (alver som hade goda intentioner men det gick förfärligt fel)
Rickard skrev:I Monsterboken 2, sida 68, var det någon som skrev:När världen skapades en gång i urtiden insåg Moder Jord att Hon skulle behöva egna barn som skulle vaka över det liv Hon frambringat och förhindra missbruk och rovdrift av det. Hon framfödde dessa barn, älvfolken, och gav dem själar och intelligens. /.../ Sålunda undanhöll Hon Dödsriket från älvfolken, vilket gör dem unika bland de intelligenta varelserna. /.../ Moder Jord skapade en annan lösning för sina barn. /.../ När kropppen dör så reinkarneras själen i en ny älvfolksvarelse, utan att någonsin lämna världen. /.../ Det finns alltså endast ett begränsat antal älvfolkssjälar i världen, som rör sig i ett ständigt kretslopp. Konsekvensen av detta är att det kan inte bildas ett älvfolksfoster förrän det finns en själ "tillgänglig".
Ja och nej. Jag gillar inte konceptet med begränsade själar. Alver får gärna vara "en del" av moder jord men inte på det sättet. Jag ser hellre att de lever i någon slags symbios där såväl Tevanetu som alvern drar kraft ifrån varandra. Om nu Tevatenu skapade alverna och skänkte dom evigt lig bör de vara sammanlänkade så till vida att Moder Jord blir svagare ju färre alver det finns. Jag tycker att det här konceptet är både rimligare och ger svar på en del som inte svarats på tidigare.Fafnir skrev: Men här har vi ju annars en perfekt melankolisk bit annars...
Varje gång en alv blir havande sörjer sannolikt hela det alvsamhället att en alvs blod spillts någonstans. Om flera kvinnor blir havande samtidigt har således sannolikt en massaker inträffat. Då kan man sörja i flera år
Och i psykologiska termer kan det vara själ nog att växa upp till en melankolisk grubblare. Föräldrarna sörjer och man e "oönskad". Snacka tuff barndom...
Det behöver vi inte. Regler lämnar vi utanför.Boris skrev:Jag funderar på om man ska förklara alvernas olika subrasernas egenskaper
Det kan dessutom gå hand i hand med magin i världen, som förklaras genom noder. Landori- och Goianaskogen kan ha var sin rejäla animistnod, som alverna samlats kring. Personligen gillar jag idén.osbjer skrev:Säg nu att noderna däremot finns eller att det finnns en, nämligen Landori. Alver åldras inte i Landori efter det att de blivit vuxna, men alver börjar åldras i snabbare takt ju längre bort de är från Landori där snabbare takt skulle innebära att en alv bortom Ereb fortfarande har en medellivslängd på ett tiotal tusen år (dvs mer än Erebs historia). Detta förklarar ju då varför gråalver och frostalver till synes inte åldras, eftersom de kanske har en medelålder på 100 000år.
Man behöver inte säga att de inte finns, men man behöver inte skriva om dem.osbjer skrev:Vad jag däremot ber er som vill skriva om alver är att ta bort silveralver och högalver.
Jag såg framför mig alvkvinnan som avundades människokvinnor och desperat vill ha barn. Jag undrar lite hur de tänkt angående halvalver. Ska dessa finnas? Jag har nog lite svårt för sådant utifrån detta koncept.Fafnir skrev:Men här har vi ju annars en perfekt melankolisk bit annars...Rickard skrev:"I Monsterboken 2, sida 68, var det någon som"]När världen skapades en gång i urtiden insåg Moder Jord att Hon skulle behöva egna barn som skulle vaka över det liv Hon frambringat och förhindra missbruk och rovdrift av det. Hon framfödde dessa barn, älvfolken, och gav dem själar och intelligens. /.../ Sålunda undanhöll Hon Dödsriket från älvfolken, vilket gör dem unika bland de intelligenta varelserna. /.../ Moder Jord skapade en annan lösning för sina barn. /.../ När kropppen dör så reinkarneras själen i en ny älvfolksvarelse, utan att någonsin lämna världen. /.../ Det finns alltså endast ett begränsat antal älvfolkssjälar i världen, som rör sig i ett ständigt kretslopp. Konsekvensen av detta är att det kan inte bildas ett älvfolksfoster förrän det finns en själ "tillgänglig".
Varje gång en alv blir havande sörjer sannolikt hela det alvsamhället att en alvs blod spillts någonstans. Om flera kvinnor blir havande samtidigt har således sannolikt en massaker inträffat. Då kan man sörja i flera år
Fast enligt det tankesättet så borde alverna knulla likt kaniner, för att stärka Moder Jord.Psipo skrev:Om nu Tevatenu skapade alverna och skänkte dom evigt lig bör de vara sammanlänkade så till vida att Moder Jord blir svagare ju färre alver det finns.
Vi kanske helt enkelt bara behöver säga att alvers fertilitet är begränsad utan att berätta varför? Sedan om det är för att Moder Jord inte är så stark som hon var under guldåldern eller för att själarna är begränsade kan vi låta vara osagt. Dessutom kan det vara i princip samma sak om man istället ser de begänsade själarna som Moder Jords faktiska styrka i det här sammanhanget. Att de anser att en dör för att en annan föds kan vara en alvisk sed/kulturyttring eftersom man vet att i princip är det så det funkar, eftersom deras gudinna inte är stark nog att "reproducera" alverna. Gör jag mig begriplig?Rickard skrev:Jag såg framför mig alvkvinnan som avundades människokvinnor och desperat vill ha barn. Jag undrar lite hur de tänkt angående halvalver. Ska dessa finnas? Jag har nog lite svårt för sådant utifrån detta koncept.Fafnir skrev:Men här har vi ju annars en perfekt melankolisk bit annars...Rickard skrev:"I Monsterboken 2, sida 68, var det någon som"]När världen skapades en gång i urtiden insåg Moder Jord att Hon skulle behöva egna barn som skulle vaka över det liv Hon frambringat och förhindra missbruk och rovdrift av det. Hon framfödde dessa barn, älvfolken, och gav dem själar och intelligens. /.../ Sålunda undanhöll Hon Dödsriket från älvfolken, vilket gör dem unika bland de intelligenta varelserna. /.../ Moder Jord skapade en annan lösning för sina barn. /.../ När kropppen dör så reinkarneras själen i en ny älvfolksvarelse, utan att någonsin lämna världen. /.../ Det finns alltså endast ett begränsat antal älvfolkssjälar i världen, som rör sig i ett ständigt kretslopp. Konsekvensen av detta är att det kan inte bildas ett älvfolksfoster förrän det finns en själ "tillgänglig".
Varje gång en alv blir havande sörjer sannolikt hela det alvsamhället att en alvs blod spillts någonstans. Om flera kvinnor blir havande samtidigt har således sannolikt en massaker inträffat. Då kan man sörja i flera år