Zots bok: 101 äventyrsfrön & scenarion

[skaraborgarn]

Rollpersonerna är prinsessor.
Draken rövar bort dem ty i sagor tar draken endast en prinsessa medan i EA kan draken tar fyra, fem stycken.
Man väntar att någon eller några ska komma och rädda dem.
Draken är förvånad och prinsessorna lika så.
Alla börjar bli sura och irriterade.

Det som hänt är att kungens mäktigaste man nu tagit över och han har inget intresse av att hjälpa några kungadöttrar.
Prinsessorna och draken finner att de har gemenast intresse i att störta den nye makthavaren.

[skaraborgarn]

I staden E-Borg finns en organiserad brottslighet som styrs av Gvelcid och hans anhängare. Stadens styrande fick nog och samarbetade med andra kriminella som var trötta på Gvelcid. det är lite oklart hur de miste makten men de har efter två års tid återkommit. Gvelcid är nu en vampyr och hans män är varulvar. Rollpersonerna som var med om att krossa ligan får nu åter ett problem att handskas med...

[skaraborgarn]

I staden ÅÄÖ finns det en minoritet halvlängdsmän. De är något diskriminerade men så en dag blir en biten av en varråtta. Istället för panik och ångest låter denne sina vänner förstå att om de blir varråttor ja då kan de hämnas och ge igen. Snart är det stora farliga råttor överallt. RP kallas in för att lösa det hela.

[skaraborgarn]

Den unge adelsmannen X har ofta och länge, ja lite för länge umgåtts med kurtisanen Z. Denna dam har lärt honom både det ena och det andra men nu tycker X mor att det är dags att de slutar träffas ty X ska snart gifta sig med L en ung dam av samma stånd och klass som han själv.

Modern ger order om att Z ska rövas bort så sonen inte kan träffa henne. Men kurtisanen som tror att unge herr X ligger bakom övertalar sina kidnappare att de ska röva bort unga fröken L också.

Herr X tror att hans kusin P ligger bakom Z försvinnande ty han åtrår också Z. Detta gör han inte nej P som är äldre än sin kusin åtrår dennes mor som han en gång försökte gifta sig med. P flyr och tar med sig L som gisslan. L är inte alls glad att gifta sig med X utan vill gifta sig med C som är Z halvbror.

Rollpersonerna får order av en äldre släkting till modern och X att reda ut allt.

[skaraborgarn]

Den adliga familjen OPÅ rövas bort. Man tror det är orcherna. Då OPÅ är såväl mäktiga som populära så är det inte svårt att hitta folk som en gåg för alla vill rota ut de som har mörkt blod i sina ådror.

Men orcherna som får nys om detta är helt oskyldiga. De riskerar utplåning. I ett desperat försök att hitta de verkliga kidnapparna sänder de ut rollpersonerna som är svartfolk. Men tiden är knapp!

[skaraborgarn]

Den vackra rika och adliga änkan OP har tre beundrare. De trånar efter hennes gunst. Men hon tycker de är eländiga typer. Många tycker änkan borde gifta sig ty hon är fortfarande ung men hon vill inte. Men för att få slut på käbbel och elände ställer hon upp krav på de tre friarna. De ska utföra tre uppdrag, spelledaren får bestämma. Men för att försäkra sig om att de inte lyckas sänder hon ut rollpersonerna som ska sabotera det hela.

[skaraborgarn]

Kurtisanen, lyxkurtisanen O har tre "beundrare". Den timide och blyge Z som ärvt sin far köpmannens rörelse och förmögenhet. Den stroppige Å en adelsman gift med en något äldre dam och som dock alltid påpekar att det inte får komma ut att han har en "relation" med O, ty det kan bli skandal. Sedan är det den mystiske Ä som är magikerlärjunge. O har meddelat att hon är md barn och sagt till dem alla att de är fadern.

Köpmannen Z vill göra rätt för sig men O vill ha pengar, mycket pengar ty det kostar att ha barn.
Herr Å vill köpa kurtisanens tystnad och det kostar ännu mer.
Ä skrattar gott, ty han struntar i allt och än sedan, ett oäkta barn bryr han sig inte om alls. Han misstänker att allt är lögn och väntar på att Z och Å ska samla ihop pengar som han tänker ta från O för annars avslöjar han henne.

Rollpersonerna är O:s kumpaner och förtrogna. De kan vara i samma branch eller småtjuvar.

[skaraborgarn]

Rollpersonerna är på färd. De ser att längre fram på vägen har en strid varit. Flera döda ligger där och striden har utkämpats för en kort tid sedan. vad rollpersonerna förstår så är det rövare från trakten som anfallit tre-fyra personer (lika många som rollpersonerna är) och dessa har försvarat sig bra men de har stupat allihopa. det finns ingenting av värde för de rövare som överlevt har tagit i princip allt som gick att ta med. Men man inser att de som blivit anfallna varit magiker. Vädret är soligt och klart men en av de döda öppnar ögonen och helt plötsligt blir allt mulet. Men allt är över på något ögonblick men alla känner att något har hänt. Men vad?

Jo de döda magikerna var alla onda män i tjänst hos en mäktig ond magiker. De har varit på ett uppdrag och var på hemresa när rövarna kom. Nu tar inte onda magiker och dör hur som helst. De dödas själar har nu tagit rollpersonerna i besättning och tvingar dessa att fortsätta resan. Rollpersonerna är inte helt viljelösa men det är inte så givande att ge sig av till en magiker som är ond. De döda kan kommunicera me de levande och varandra. Vägrar rollpersonerna så tar de odöda eller vad man nu ska kalla dem över och tvingar personen vidare och det är smärtsamt. men å andra sidan kan de ge råd och synpunkter på mångt och mycket och de gör också att rollpersonerna är mer uppmärksammade och på alerten. Man blir starkare och snabbare och detta påverkar färdighet. Alla blir lite tuffare och kaxigare men också mer och mer nedlåtande mot personer man anser vara svaga eller i underordnad ställning. Men resan fortsätter in i ondskan!

[skaraborgarn]

I Klomelien kommer rollpersonerna i kontakt med en man som verkar lite egendomlig. Han låter förstå att rollpersonerna kan vinna framgångar genom att hjälpa honom att stjäla och mörda. Han har kontakter med en viss sket som är ganska mäktig i Klomelien, Ja det är förstås zemniterna som antyds. Han säger det inte rent ut. Dessa ger honom information om vad som ska ske, han säger sig ha kontakter med dessa men den kontakten måste han sköta ensam. Sköter man sig så kommer man få än mer belöning och fördelar.

Sagt och gjort man börjar arbeta om detta ord kan användas för mannen. Men förr eller senare så börjar det gå illa för gruppen. Man misslyckas med ett uppdrag, myndigheterna är en på spåren eller något liknade. Nu kommer det också fram att mannen nog inte har kontakter med några eller åtminstone väldigt liten sådan vare sig med zemniter eller andra. Mannen som har minst sagt livlig fantasi och kanske inte helt frisk i huvudet har lurat in rollpersonerna i sina skumma och dödliga affärer.

De riktiga zemniterna kanske får nys om saken och undrar vilka som utger sig för att vara dem? Ja läget kan bli förvirrat.

Lite löst inspirerat av Salaligan.

[gtjorgo]

Något för en mörk spelgrupp:) Lär bli en väldig jobbigt för RP när de först tror de är en del av en någorlunda mäktig sekt och sedan slutar upp som sektens mål och själva anklagas för att vara imitatörer!

Jag gillart!

[skaraborgarn]

Ja mörka tider gör mörka äventyr.

[skaraborgarn]

Tirwal tyckte han var listig. Han hade inga pengar men rika släktingar. Unge man du får nog försöka göra lite själv innan vi kan ge dig något sa hans något njugge farbror och hans lika snåle morbror instämde. Ung och rask tigga, nej du får spotta i nävrarna sa hans fars kusins änka och hans farfars fru i hans andra gifte rent ut att Tirwal var lat och oduglig!

Tirwal surade och mulnade men kom på en idé. Han gav sig ner till värdshuset där (ja gissa vilka som sitter där och pimplar öl sitter?) och kom med ett förslag. Ni ska röva bort mig och mina släktingar kommer betala lösen. Vi blir rika!
Sagt och gjort.

Ingen större förlust för Altor sa hans släktingar på faderns sida. En lat oduglig som skrattar åt andras arbete men som vill leva gott, den får de behålla om de nu har glädje av honom. Men för skam skull så låssades de försöka få fram pengar.

Ingen förlust för Altor alls sa släktingarna på moderns sida. Gött att bli av med honom. Alla utom hans lilla kusin som alltid tyckt om Tirwl trots att han dragit henne i flätorna och berätta hemska sagor om orcher, nidländare och stebitare när hon var liten. hon har nu lyckats värva ett gäng ölpimplare på värdshus som ska hitta Tirwal.

Hur ska det gå med Tirwal och rollpersonerna?

[skaraborgarn]

Aaaahrgghh!

Ja skrik ni bara ty den mäktiga häxan Spexa kastade en förgörande besvärjelse då rollpersonerna, de där luffarna som sitter på värdshuset och sprider löss och dåliga planer på äventyr.

Spexa är vad hon heter och nu är alla herrarna (om det är damer med så drabbas de inte) förälskade i drottningen/hertiginna/ellervadsltyckerärlämpligt och alla vill de gifta sig med henne. De kommer att ömsom samarbeta och ömsom konkurrera ty trots allt så är de vänner och vill inte döda varandra.
Givetvis så ä rdamen de beundrar förstås gift alternativt mycket ointresserad av rollpersonerna. Roligast är ju om de inte är av samma art. Ty den sköna vill inte gänga sig med råttmän ankor, eller stenbitare.

Finns det kvinnliga rollpersoner med så kan de inte göra så mycket mer än att följa med och hoppas det inte blir allt för galet. Eller så måste de hitta Spexa och tvinga henne ta tillbaka sin magiformel.

Kan spelas tragiskt eller komiskt.

[skaraborgarn]

Innan det stora kriget i Kopparhavet bryter ut så skickar Felicien en lite grupp spioner till det land SL finner lämpligt. Man kartlägger fästningar, räknar hur mycket soldater som finns och annat som kan vara bra att veta.
Men folk märker att den lilla gruppen är lite mysko och folk misstänka att något inte står rätt till. Ett mord inträffar och då rollpersonerna som ju är spioner blir misstänkta får de problem. De är oskyldiga men kan inte gärna avslöja vad de sysslar med.

[skaraborgarn]

Den store legendariske magikern som levde för länge sedan hade ett mäktigt föremål/vapen som gav honom extra fördelar. Men trots detta så dräptes han och föremålet/vapnet försvann. Nu har ni fått kännedom om var det ligger. Rollpersonerna får i uppdrag att åka dit.

Låter inte så originellt eller hur? Men föremålet/vapnet befinner sig på Monturerna och rollpersonerna är vättar. Mycket nöje.