Klomellien

[birkebeineren]

Det finns många egna ord och uttryck unika för LV men det närmaste det du efterfrågar är troligtvis soltimmen.

Tänkte bara redogöra för vissa begrepp och koncept inom den Lysande Vägens "gudstjänstfirande"...

Soltimmen - Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal "gudstjänst" börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyre delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur den Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig middagsbönen.

Middagsbönen - Middagsbönen är kulmen av soltimmen. När solen står mitt på himlen öppnas den stora solluckan och riarken (eller bontisâlen) stiegr in i ljuset och ber den s.k. ljusbönen (vilken alltid bedes på dalksika). Om det skulle vara en helt mulen dag, och inget solljus kommer in i helgedomen, följs ljusbönen av en botbön som vanligtvis varar i nästan en halvtimme. Efter middagsbönen välsignar riarken församlingen och man lämnar soltemplet. Ofta samlas man till gemensam måltid efter tillbedjan.

Solvigning - Solvigning är den Lysande Vägens initieringsrit. Den sker aldrig i samband med soltimmen utan vid andra tillfällen, men alltid vid antingen gryning eller middagstid. Det är genom solvigningen som man blir medlem i den Lysande Vägens kyrka. Solvigningen börjar med en rituell tvagning då man tvättas från topp till tå. Böner beds över den omvände, som sedan stiger in i solljuset och mottar riarkens välsignelse och en vit klädnad. Om det inte är en solig dag används i stället fyra stycken s.k. sollyktor vilkas ljuskäglor symboliserar solens upplysning.

Solceremonin - Den rit genom vilken en person solvigs.

Sändning - Den Lysande Vägens motsvarighet till begravningar. Sändningar är den rit genom vilken familj och församling ger den avlidnes själ till Etin. Av gammal sed hålls sändningen alltid vid solnedgången, vilket symboliserar livets slut, och väntan på den nya gryningen (den Lysande Vägen har ju som bekant en själavandringstro). På Caddo begraver man de döda på ett bergs östsida (vilken blickar mot soluppgången), en sed som också återfinns på många ställen på fastlandet.

Ulepper (d. úlepo) - Invigda tempeltjänare, vilka har till uppgift att leda hymner, bära och rengöra heliga föremål och betjäna riarken eller bontisâlen under bönestunderna.

Soltimmen (med middagsbön) firas nästan varje dag i bytempel och katedraler, även om bara de mest religiösa närvarar. Däremot är det i många länder plikt på att närvara vid soltimmen varje Odosdag (en gång i månaden) och under större festdagar (t.ex. Odos födelse, Odos uppenbarelse, osv.) I genomsnitt går man till templet åtminstone tre eller fyra gånger i månaden.

[Torquemada]

Tackar.

Av en lycklig slump lade jag LVs kyrka och kyrkogård på Stadsklippans östra sida.

[birkebeineren]

Klockan det står om ovanför är ett såkallat solbäcken.

TILLÄGG:

Solbäcken - Vid soltempel på fastlandet finns ofta ett s.k. solbäcken utanför helgedomen. Det är en enorm solformad gong-gong som man slår i för att kalla ortens befolkning till soltimmen. På Caddo används istället ett klockspel (d. ímmohelea) med tio klockor av olika storlekar. De tio klockorna symboliserar de tio solseraferna vars sång kallar folket att tillbe Etin.

[Torquemada]

Kan inte låta bli: Bring out your dead! BONG!

[birkebeineren]

Enligt Lysande Vägens sätt att organisera sig så finns det ett antal bontisâler underordnad en kerisgass. Bontisâlerna är i sin tur överordnade ett antal riarker. Riarkerna företräder var sin församling. Ett vanligt sätt är att en bontisâls myndighetsområde utgår från en stad och även om Klomellien är lite annorlunda på olika vis föreslår jag en liknande ordning här. Det borde ge en bontisâl i Hisskov, en i Yolev, en i Mercana (även om flertalet invånare är Olemdyrkare här) och förslagsvis tidigare en bontisâl i Garrika som efter Triskas erövring av staden 412 eO aldrig fått någon ny (Erfavelklostret har övertagit det andliga ansvaret för de etinstrogna i nuvarande Triska).

Men hur ser det ut i Addiaska där själva kerisgassen också har sitt huvudsäte? Ingen bontisâl, en bontisâl eller kanske fler bontisâler?

Och vad med Melorgh? Finns det överhuvudtaget fler följare av Lysande Vägen här än till en enda liten församling och dens ensamma riark?

Tillägg: Hittade en diskussion om LV och Melorgh som kanske kan vara relevant: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 298#p26298

[gtjorgo]

Om vi nu skulle få till en karta över Mercana, vilka platser finns omtalade i källor, wiki och forumstrådar?

*Ankstaden, stadsdel där ankorna bor
*Wals gata, gata i Ankstaden och Mercanas finansiella centrum
*Klomullhamnen, hamn där klomulldragna pråmar (och stridsklomuller?) hanteras
*Segermonumentet, staty med lite oklar symbolik omtalad av forumets Vidina
*Biblioteket, ett klassisk erebisk Bibliotek men mest ett skrytbygge
*Hängda Fursten, värdshus omtalad av forumets Vidina
*Olemtemplet, stort tempel tillägnad guden Olem
*Rådhuset, byggnad där Mercanas styrande organ Handelsrådet sammanträder

I tillägg finns rimligtvis ett huvudkontor för alla Mercanas stora handelshus.

Vad har jag missat, och vilka nyskapelser kan ni tänka er?

En nedrans massa ambassader lär finnas kan jag tro. Både inhemska och internationella.

[gtjorgo]

MELORGHIERNAS ”STORA TUR”

Ur boken ”Till mina efterträdare; Klomellien, dess städer och hur de ska vinnas” av kerisgass Ozymandias (ej publicerad).

”Melorghierna åker kors och tvärs över Klomellien till fler pilgrimsmål än ni kommer att kunna hålla ordning på. Oundvikligen kommer våra anhängare att vilja, eller känna sig tvungna att, besöka platser vi helst skulle se att de undvek. Detta är inget vi ska bråka om eller försöka avskaffa med straffpredikningar. Förklaringen är enkel; även om privata pilgrimer förekommer så är deras månghövdade och långa pilgrimsfärder, deras så kallade stora turer, resultatet av ett kollektivt beslutsfattande där både troende och otrogna är involverade. Hågade män och kvinnor anmäler sig och godkänns sedan av stadens ledning, som också förväntar sig rapport om resultat och järtecken vid hemkomsten. En pilgrimsfärd är därför både till för den egna själen, för den egna storfamiljen och för stadens bästa, och är dessutom en eftertraktad belöning i form av en sorts semester.

Vad vi bör försöka göra är att skydda och stötta dessa pilgrimer så att de lägger mer tid och kraft på den Lysande Vägens pilgrimsmål och mindre på de olämpliga. Detta är ett arbete som bäst utförs ute på vägen, och det vore ett mycket bättre bruk av våra riddare än att slakta orcher och mercanska legoknektar. En hemvändande pilgrim tillbringar resten av året med att berätta historier för sin storfamilj, särskilt under vinterns dystra timmar. Då kan en hängiven Pukianhängare bli lyrisk i sina beskrivningar av katedralen i Addiaskas prakt eller Erfavels generositet och gästfrihet. Betydelsen av detta för vårt långsiktiga arbete behöver knappast påpekas.”

STATION ETT: DEN STORA SFINXEN

Ur ”Instruktioner till pilgrimer” av Servul Pok, senare redigerad av hans efterträdare Vorgal Voosch.

”Ta vägen rakt till Sfinxen.

Stanna inte i Medium på vägen. Om ni har släktingar där som absolut måste besökas, stanna på inga villkor över natten.

Förbered era frågor noggrant och i god tid. Skriv ner dem. Förlita er ej på gudomlig inspiration i det sista ögonblicket. Pröva era frågor och få dem godkända av era resekamrater, av era präster och slutligen av Sfinxens Väktare. Om ni är ute på en stor tur, be om orakelsvar om den kommande färden.

Om möjligt, utforma era frågor på vers, det ger bättre möjligheter till givande svar.

Medtag lämpliga offer till Sfinxen. Sfinxen äter de flesta former av kött, men den för oss enklast tillgängliga födan är får. Fåren ska överlämnas till Sfinxens slaktare och grillare levande. Medtag om möjligt sanziska kryddor. En fråga om den personliga framtiden kräver som regel ett får, om vår stad två får, och om gudarna tre får.

Lyd Sfinxens Väktares instruktioner utan invändningar.

Betala de avgifter han kräver.

Om Sfinxen sover, var tysta och vänta. Avstå även från de brukliga tidebönerna till Puki. Ni har Pukis prästers officiella tillåtelse.

Om Sfinxen äter, stör henne inte med annat än lovsånger.

Rör på inga villkor Sfinxens kropp.

Det är tillåtet att diskret medföra Sfinxens avlagda blå päls, men Sfinxens Väktare kan komma att kräva sin andel.

Ställ era frågor i tur och ordning.

De som väntar på sin tur bör noggrant bokföra svaren till de föregående i kön.

Ställ på inga villkor följdfrågor eller be om uttolkningar.

Om Sfinxen är ute och flyger, gå inte på några villkor i närheten av porten hon vaktar. Hon återvänder snart, och hon har ett skarpt luktsinne och kommer att döda alla som försöker inkräkta, och eventuellt alla andra närvarande med.

För övrigt är porten förseglad, och det sägs finnas ytterligare väktare innanför den.

Om äventyrare närmar sig Sfinxen, gå inte till angrepp eller försök skydda Sfinxen, utan slå omedelbart till snabb reträtt. Gå inte mellan Sfinxen och hennes vrede.

Ställ inga frågor om porten hon vaktar. Sådana frågor kommer att tolkas som ett försök att få passera, och Sfinxen kommer att svara med en gåta. När ni misslyckas med att besvara den kommer hon att äta upp er, och era själar kommer att skäras av från Stadsklippan.

När ni fått era svar, dröj inte kvar utan res så snart ni orkar vidare.

Rödmarkera anser jag:-)

[gtjorgo]

Enligt Lysande Vägens sätt att organisera sig så finns det ett antal bontisâler underordnad en kerisgass. Bontisâlerna är i sin tur överordnade ett antal riarker. Riarkerna företräder var sin församling. Ett vanligt sätt är att en bontisâls myndighetsområde utgår från en stad och även om Klomellien är lite annorlunda på olika vis föreslår jag en liknande ordning här. Det borde ge en bontisâl i Hisskov, en i Yolev, en i Mercana (även om flertalet invånare är Olemdyrkare här) och förslagsvis tidigare en bontisâl i Garrika som efter Triskas erövring av staden 412 eO aldrig fått någon ny (Erfavelklostret har övertagit det andliga ansvaret för de etinstrogna i nuvarande Triska).

Jag håller med i stort även om jag anser att Garrika gärna får ha kvar sin bontisal. Eventuellt att det även finns en i Erfavelklostret på grund av denna plats dignitet (möjligen kallas dessa monastiska företrädare för bontisaler utan något annat ”abbotliknande”)? Garrika är ju inte så hårt hållna av ätten Cudda trots allt. Att inkräkta på stadens religiösa liv gör man ogärna så länge inte någon uppenbar risk för uppror kommer från templets sida.

Men hur ser det ut i Addiaska där själva kerisgassen också har sitt huvudsäte? Ingen bontisâl, en bontisâl eller kanske fler bontisâler?

Kanske är det rimligast att Kerigassen har det direkta inflytandet i Addiaska? Dvs ingen underlydande bontisal. Samtidigt skulle det kunna vara intressant med en självrådig (kungatrogen) bontisal som går på tvären mot kerigass Ozymindias linje.


Och vad med Melorgh? Finns det överhuvudtaget fler följare av Lysande Vägen här än till en enda liten församling och dens ensamma riark?

Torqemada vet bäst:-)

Tillägg: Hittade en diskussion om LV och Melorgh som kanske kan vara relevant: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 298#p26298

[gtjorgo]

Är bontisalen i Hisskov även ansvarig för riarkerna i Hamur sandzas, Aguzmohr och Bosza? (Eventuellt Garrikas bontisal i Hamur och Addiaskas i Sandzas och Aguzmohr?)

Om Melorgh ej har en bontisal, hamnar de då under Mercanas eller Addiaskas?

[Torquemada]

En bontisal i Addiaska ger ju status och prakt, så jag röstar för. Sedan är nog stackaren hårt hållen...

Kerisgassen vill nog ha direkt inflytande över missionsmarkerna Sanzas, Triska, Hamur och Bozsa - även om Hisskov ligger närmare.

50 % av Melorgh är anhängare av LV, så en bontisal är högst motiverad! Ingen brist på engagemang och entusiasm - däremot är det där med monoteismen ett ständigt problem...

Hur många församlingar som behövs i en så koncentrerad stat som Melorgh är en delikat fråga. Medium har ju en hårt ansatt församling. Melorgh stad kan faktiskt ha fyra församlingar som alla har kapell men ofta kommer till katedralen - typ platåfoten, platån och östra och västra sidan. Sedan kan det kanske behövas en eller två landsbygdsförsamlingar över stor yta med ambulerande riarker. Förmodligen flera riarker per församling - det är en sak som Melorgh alltid lägger krut på!

[birkebeineren]

Det verkar finnas plats för fler bontisâler i Klomellien. Melorgh ser ut till att behöva en, att företräda ett flertal församlingar (riarkât) med sina riarker. Garramil kan få ha kvar sin gamla bontisâl då det verkar passa med triskernas (åtminstonde Cudda) öppenhet i religionsfrågan. Att bontisâlen i Hisskov ansvarar för LV i Hamur, Sanzas (Aguzmor) och Bozsa låter också bra då det kan ge lite säregenhet. Om Addiaska stat inte har en egen bontisâl i själva huvudstaden kanske det kan finnas andra botisâler i städer som Frecol, Poane och Garramil?

Att det finns plats för alla dessa bontisâler grundar jag på Snibbens noggranna redogöring för LVs finansiering av sina präster och deras myndighetsområden: https://www.erebaltor.se/forum/viewtopi ... 697#p40697

Sen får vi inte glömma bort LV i Nya Arno men här ser organiseringen annorlunda ut och har inget med kerisgassen i Addiaska.

[gtjorgo]

Frecol, Poane och Garramil tänker jag alla har en tämligen låg andel LV-troende.
Frecol kanske hade en liten andel LV troende före Addiaskas övertagande men den stora majoriteten både var och är nog ännu ”hedningar”(kejserliga panteonen och Olem)
Poane hade max en handfull LV troende innan man föll för Addiaska på 560talet. Då jag inte tror att inflyttningen från kusten varit så stor är min gissning att det främst är garnisonen som har en majoritet LV troende.
Garramil hade före Poanes fall den kejserliga panteonen som främsta religiösa kult. Då man sökte skydd från Mercana och inte Hisskov eller Addiaska tänker jag att detta har fortsatt. En fåtalig grupp LV troende lär dock finnas i staden.

Riarker bör finnas i dessa städer men kanske inte bontisaler…dvs om man inte försöker göra en religiös poäng av frågan från Kerigassens håll.

Tänker jag:-)

[gtjorgo]

Bontisalen i Nya Arno har ju även visst inflytande hos de dalkiska Yohrleiderna i Hamur samt kanske också hos dalkiska lvtroende i Mercana?

Kan jag rödmarkera de Dyliska Dvärgarna? Borde jag posta i dvärgtråden med?

[Torquemada]

Poane och Garramil syns fortfarande inte på sida 1...

[gtjorgo]

Nej. Inte heller Aguzmohr, Barbuna, kragenspitz, castelbax, lusloigis, Medium, Sjustaden och slånbärsvik.

Det bör gå att få in städer. Vilket typsnitt hade spelknepe?