Klomellien

[birkebeineren]

Hur kan det tänkas att övriga handelshus i Mercana ser på Paradgardet? Och hur ser de övriga stadsstaterna på det, både internt i respektive egen stadsstat och officiellt som medlem i Unionen?

[Torquemada]

Unionsrådet lägger upp ett schema för Paradgardet: Åk dit och dit när snön smälter, åk till Hisskov när det blir spel, åk tillbaka till Mercana i tid för magillerjakterna. Sen får de ett nytt schema för varje nytt år, framförhandlat under vintern. Uppdragen är ofta jobbiga och otrevliga. Mesta tiden (i förhållande till andra uppdrag) tillbringar man dock i det ganska bekväma Mercana, det är ”hemma” och där är man därför lite slöare med formerna och kan sprida ut sig. Och hur som helst vill ju nästan ingen enhet leva kasernliv på heltid.

Mercana: Snygga män säger kvinnorna, fåniga sprättar säger männen. Handelsfurstarna säger öppet att de är ett slöseri med pengar, men gillar att använda dem när de ska förhärliga sig själva, så någon nerläggning är det inte tal om.

Melorgh: Varje ansats till gemensamt försvar måste uppmuntras.

Brikho: Vi bryr oss ärligt talat inte särskilt mycket om dem – så länge Addiaska inte värvar dem till sina ständiga krig mot oss.

Sanzas: Bra ide, uselt genomförande.

Triska: Titta vad högt de kan sparka! Oahahahaha! De där rockarna har ju nog tyg till en hel klänning!

Hamur: Vi behöver tyngre och bättre tränade mannar om de ska vara till någon nytta.

Bozsa: Vi skickar pengar. De kan vara till särskilt stor nytta när Unionen behöver ta gemensamt ansvar utan att peka finger mot någon enskild stad som försöker ta itu med en svår kris (alltså oss).

Nya Arno: Och hit ner tycker de inte att det är värt att åka…

Yolev: Ständigt dessa nymodigheter.

Hisskov: De är bra, men de kan bli bättre. Med fler hisskoviter i leden alltså. En fin chans för våra käcka gossar att visa sig på styva linan. Fler hjältedåd att pryda vår redan stolta vapensköld! Om de bara kunde låta bli att fingra på våra kvinnor…

Addiaska: De skulle kunna vara till nytta, men mest verkar det vara ett försök av Mercana att skaffa sig en egen riddarorden- fast utan en riddarordens moral, regler och traditioner. Givetvis i opposition mot våra stolta ordnar.



Övrigt: Brumbert tyckte jag var ganska ”vanlig” för en kondottiär, birke?
Jag funderar på en lego-kavalleri-styrka till Hisskov om du inte har invändningar, gtjorgo?

[birkebeineren]

Övrigt: Brumbert tyckte jag var ganska ”vanlig” för en kondottiär, birke?

Brumberts kompani ganska "vanligt" tycker jag. Tar korta arbeten och enskilda uppdrag. Med "ovanliga" tänker jag till exempel på några av kompanierna som i vissa stadsstater närmast fungerar som permantenta arméstyrkor (Sanzas har flera), på den av Addiaska kontrollerade flottstyrkan som finansieras av även andra stadsstater och på "riddarna" i Vita Tornet som än så länge finansieras av Mercaa och Hamur.

Flottstyrkan, Vita Tornet och Paradgardet, alla verkar vara relativt nya företeelser. Vad sägs om att hitta några årtal?

Flottstyrkan 593 eO
Vita Tornet 601 eO
Paradgardet 604 eO

[birkebeineren]

Följande legokompanier från din penna har jag hittat Torquemada:

Brumberts björnar:https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=50027#p50027
Halvbrigaden: https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=50052#p50052
Korpens barn (Korparna): https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=50063#p50063
Paradgardet: https://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=50137#p50137

Finns det flera? Tänkte wikifiera.

[Torquemada]

Fyra än så länge.

Addiaska är ledande i flottstyrkan, men styr inte ensamma, förstås.
Addiaska skickar även lite plikttroget stöd till Vita Tornet - att inte stödja orcherbekämpning ser inte bra ut.
Bozsa ville skicka stöd till Vita Tornet men fick inte (de är säkert zemnitinfiltratörer).
Hisskov stöder Vita Tornet.

Skyfflar gärna bak Paradgardet tjugo år -fast då till föregångaren, de första försöken.
Vita Tornet behöver mer tid på sig för att få ens ett halvt torn byggt, så minst fem år äldre.
Flottstyrkan- vet inte riktigt, den kan faktiskt vara rejält mycket äldre, behovet kom tidigt.

[gtjorgo]

Torqemada

Jag funderar på en lego-kavalleri-styrka till Hisskov om du inte har invändningar, gtjorgo?

Hisskov lär ha ett flertal söner till fattigadel som inte står först i ledet att ärva godset. Det är nog ganska rimligt att dessa söker sig till dylik verksamhet. Kan säkert förstärkas med Poaner med liknande livsöden från norra Hisskov samt landsflyktiga Poaner som var ättlingar till de som fanns i den del som idag ligger i Addiaska.

[birkebeineren]

Kanske så här:

Flottstyrkan (563 eO)*

Befälhavare i Addiaskas flottbase på Musselön är (enligt tidigare beskrivning) den kardiska riddaren Kolbrys Vite men det skulle kunna tänkas att han som sina närmaste officerare har ett slags krigsråd bestående av en officiellt utsedd sådan från var och en avde fyra övriga stadsstaterna som bidrar aktivt till Flottstyrkan. Detta fungerar förvånansvärd bra men eftersom addiaskerna är stärkt påverkade av echtisk kultur i Kardien är detta egentligen inte så konstigt. En echt håller alltid sitt ord, och så gör även (de flesta) addiasker. Addiaska har lovat försvara Klomelliens kust och då gör de det plikttroget, annat vore ärolöst. Sedan Flottstyrkan etablering 563 eO har detta fungerat hyffsat bra trots de involverade stadsstaternas många oövernskommelser. Det största problemet har varit konflikterna mellan Mercana och Addiaska men inte förrän Musselkriget bröt ut 595 eO har det fått konsekvenser för Flottstyrkan. Den mercanske officeren i krigs-/officerrådet(?) finns kvar på Musselön men Lublin Morat, Vindögat kallad, fruktar att addiaskerna kan komma att kasta ut henne och behålla de mercanska medlen bidragit med. Och vad annat kommer de använda Flottstyrkan till då än att skada Mercanas intressen?

*Har flyttat tillbaka årtalet trettio år enligt önskemål men Addiaska som stat är inte så gammal och dessutom rätt fylld med konflikter med Mercana. Ca 560-580 eO är det dock lugnt (åtminstonde enligt vad som sagts hittils) och då borde ett avtal om en gemensam styrka som Flottstyrkan kunna ha förhandlats fram och fått stöd i Unionsrådet. Behov för gemensamt flottförsvar lär ha behövts tidigare men kan då ha lösts på liknande men andra sätt och legostyrkor kanske?

Paradgardet (604 eO)

Paradgardets företrädare kan ha bildats tjugo år tidigare, 584 eO, men jag tycker beskrivningen av det nuvarande gardet kan passa som en relativ ny skapelse enligt beskrivningen (och de politiska förhållandena i Klomellien) och föreslår fortfarande 604 eO för (ny-) grundandet.

Den tidigare Allmäna fredsstyrkan kan förslagsvis ha gått en nesligt öde till mötes av något slag innan Drents Askblomma fick ansvar för ett nytt försök.

Vita Tornet (596)

Vita Tornets grundande kan flyttas till 596 eO. Addiaska kan nog tänkas stödja en så ädel sak som bekämpning av av både svartfolk och andra...bestar.

Att Bozsa inte stödjer Vita Tornet kan, i viss grad, kanske bero på zemnitisk inflytande i Bozsas rådsförsamling? Finns det inte zemniter i Bestberget som vill vara ifred?

Att Hisskov stödjer Vita Tornet har vi kanske redan sagt när jag tänker efter? Annars borde de kunna göra det, åtminstonde ekonomiskt. Hisskov gillar ju saker som rör Unionen som helhet.

[birkebeineren]

Utlovade tidigare några ord om Sanzas förhållande till Hisskov och så här tänker jag mig texten i Sanzas wikiartikel:

• Klomelliska relationer
  
  Hisskov
  Hisskov och Sanzas har mycket goda relationer. De var tillsammans med Garrika i dagens Triska de två stadsstaterna som bildade Klomelliska Unionen 374 e.O. och har sedan dess fortsatt samarbeta. Politisk stödjer de varandra och handeln stadsstaterna emellan är omfattande. Halvlingar är alltid lite försiktiga med storfolk men hisskoviterna litar de på och de två folken är vana vid varandras kulturer. Sanziska handelshus anlitar ofta hisskovitiska skeppare att frakta varor över Jaggarack. Halvlingarna är inget båtburet folk och tycker detta är en mycket praktisk lösning. Flera handelshus från Hisskov har också egna kontor i Sanzas. Detta i staden Aguzmor och i Slånbärsvik på ön Tretorningen. På båda dessa platser bor också en del hisskoviter knutna till handel och hantverk. Sanzas anlitar gärna hisskovitiska legokompanier och ingick nyligen ett långtidskontrakt med Sebrinas skyttare om försvar av Söderlandet.

Fungerar det?

[Torquemada]

RYTTMÄSTARE JASS KARPMUN OCH HISSKOVS STOLTA SÖNER

Hisskovs Stolta Söner är en militär elitenhet bestående av lätt och tungt kavalleri förlagd i Hisskovs stad. De har åtaganden i ”alla fyra väderstreck” men i praktiken bara i tre: Bestbergets orcher nedkämpas skoningslöst, Triskas plundrare som anländer över Jaggarack skräms bort eller bekämpas tills de eller i undantagsfall HSS flyr, medan Addiaskas arroganta riddare bemöts med struttande och uppvisningar i överlägset rytteri.

Hisskovs Råd har flera gånger försökt integrera HSS i det reguljära försvaret, med både piska och morot, men dessa har vägrat. Enhetens grundare, den nuvarande ledaren Jass Karpmuns morfar, insåg tidigt att medan Addiaskas överlägsna kavalleri vilade på en stadig feodal grund och så att säga bars upp av hela samhällspyramiden, så skulle aldrig Hisskovs Råd släppa till de nödvändiga medlen för att skapa en verklig elitenhet när de väl fått full kontroll över hans ryttare. Han valde därför att fortsätta som en legokondottiär, och förmanade sina efterföljare att göra detsamma, och att aldrig sälja sig billigt. För att Hisskovs ledning inte ska bli alltför säkra på var de har dem så försöker de regelbundet ta uppdrag av Yolev och Bozsa, även om den mesta tiden tillbringas på hisskovsk mark.

HSS tar mycket bra betalt, och av det goda skälet att stridshingstar är dyra att föda upp. Andremannen i deras hierarki är en professionell hästuppfödare, och tredjemannen är en revisor. Ryttarna mäter sig ständigt mot sina övermän i Addiaska (och retar också upp dessa genom att klä sig i de populära färgerna blått och guld) och mot Sanzas ryttare, även om det senare aldrig erkänns.

Tre fjärdedelar av styrkan är renblodigt hisskovitisk, och den är mycket populär på hemmaplan, och åtminstone inte hatad i Triska. Ett fåtal kvinnor har lyckats ta sig in. Ryttarna understöds av en mindre grupp bågskyttar, försvarare med jaggerska billar, tunga infanterister och vanliga stallmockare. Man har även värvat ett halvdussin mentalister och animister. Rustningarna smids av hamuritiska dvärgar.

Ryttmästare Jass Karpmun har ärvt sin post, och hoppas lämna den i arv till en av sina söner. Under tre generationer har de höjt sig från halvkriminella till ett mindre Hus i staden. Jass mål är att han själv eller hans söner ska besätta själva furstestolen vid en nationell kris då den sittande fursten gjort bort sig och han själv räddat staden genom martialiska bragder. Först måste han dock odla kontakterna i Rådet och få mer än en adjungerande stol där.

[Torquemada]

Fungerar mycket bra.

Enda anledningen att göra Paradgardet äldre är att de då hunnit skaffa sig ett rykte i hela landet och börjat finna sig i sin ambulerande roll, annars kan de som nygrundade grumsa om sina dåliga villkor och osäkra tillvaro.

Zemniterna i Bozsas rådsförsamling skulle aldrig riskera att röja sig för sina kollegor i Bestbergets skull, så i den frågan stöder de högljutt huvudlinjen och låtsas hata såväl vilda orcher som grottlevande zemniter (de där världsfrånvända fanatikerna kommer ändå aldrig att få något vettigt gjort). Zemnitledaren Z nr 3 gör vad han kan för att hålla ihop de spretande fraktionerna. Han övar sig med att valla katter.

[Torquemada]

Z nr 3:s väldigt krångliga planer går bland annat ut på att engagera Bozsa i konflikter över hela Klomellien – både för att försvaga mot zemniterna fientliga grupper och för att Bozsa i praktiken redan ska vara landets ”ordningspolis” med offensiva magiker på plats överallt när Bozsa tar över hela landet. Att Bozsa därför väljer att skicka ut magiker för att jaga zemniter är därför på sätt och vis i enlighet med planerna – så länge de inte är alltför framgångsrika.

[birkebeineren]

Årtalen för de olika styrkorna ok för dig också gtjorgo?

När det gäller zemniterna och deras intriger, vad tycker Zemnus själv? För han finns väl också därute någonstans; innanför eller utanför (alternativt mellan) gränserna Altor omges med?

[Torquemada]

En stor del av Zemnus själ/existens är fjättrad i den (än så länge) oförstörbara artefakt av utom-Altoriskt ursprung med vilken han försökte göra sig själv odödlig. Bozsa kom över artefakten och stängde in den i ett hemligt underjordiskt järnrum, och lät en Guludursk Styggelse gnaga på den. Effekten blev att Zemnus tappade bandet till sin ”odödlighet”, och reducerades till ett spöke bundet till sina benknotor. Ett av zemniternas främsta mål är att befria artefakten, men först måste de hitta den, och det är inte lätt. Bozsa är litet, men fullt av magi, och ytterst få vet var den är gömd (sittande rector vet till exempel på egen begäran inte var). Zemniterna har hand om benknotorna, men Zemnus spöke duger inte som ledare, i sitt reducerade tillstånd är han svårt senil och babblar osammanhängande.

[gtjorgo]

Utlovade tidigare några ord om Sanzas förhållande till Hisskov och så här tänker jag mig texten i Sanzas wikiartikel:

• Klomelliska relationer
  
  Hisskov
  Hisskov och Sanzas har mycket goda relationer. De var tillsammans med Garrika i dagens Triska de två stadsstaterna som bildade Klomelliska Unionen 374 e.O. och har sedan dess fortsatt samarbeta. Politisk stödjer de varandra och handeln stadsstaterna emellan är omfattande. Halvlingar är alltid lite försiktiga med storfolk men hisskoviterna litar de på och de två folken är vana vid varandras kulturer. Sanziska handelshus anlitar ofta hisskovitiska skeppare att frakta varor över Jaggarack. Halvlingarna är inget båtburet folk och tycker detta är en mycket praktisk lösning. Flera handelshus från Hisskov har också egna kontor i Sanzas. Detta i staden Aguzmor och i Slånbärsvik på ön Tretorningen. På båda dessa platser bor också en del hisskoviter knutna till handel och hantverk. Sanzas anlitar gärna hisskovitiska legokompanier och ingick nyligen ett långtidskontrakt med Sebrinas skyttare om försvar av Söderlandet.

Fungerar det?

Fungerar ypperligt! Lägger in!

[gtjorgo]

RYTTMÄSTARE JASS KARPMUN OCH HISSKOVS STOLTA SÖNER

Mycket bra!
En sak. Skulle gärna byta ut pikenerarna mot den jaggerska bilan (dvs en billhook).
Detta pålvapen är utvecklad ur en grenkniv som sedan satts på en stång. Vapnet är idag spritt runt hela Klomellien men har sitt ursprung i södra unionen. Det har ungefär samma roll som hillebarder eller andra stångbaper har i övriga Altor. Den är lite mindre än dessa men snabbare att styra.