Klomellien

[gtjorgo]

Birke, får de nya akademierna Ok?

Det får de absolut.

Tittar bara sporadisk in på forumet nu i sommar och hinner inte kommentera allt.

Det är rimligt:-)

[gtjorgo]

Ön Klomullen ser vi fram emot att höra mer om!

Den lär ju vara ganska drabbad av olika sattyg som ransarder, pirater och magiller då den ligger avigt till. Min gissning (utan bättre vetande) är att den är tämligen resurslös (saknar kanske till och med bra sötvatten?) och nästan folktom enär på några små handelsstationer (kanske just från Yolev?) som ibland får besök av taskmörtar.

[birkebeineren]

Har en gammal idé om ön Klomullen som en slags "sköldpaddornas kyrkogård", en plats dit gamla klomuller söker sig för att dö. Men det blir kanske för likt ön Tretorningen som plats för klomullernas vintervila?

Kusten av Snoarskogarna är i sammanhanget tänkt som en lekplats där klomuller förökar sig. Eventuellt läggs en del ägg även här, i tillägg till de som läggs i Klomelliens sänkmarker.

[gtjorgo]

Ja klomellien behöver ju inte vara enda platsen i Ereb som Klomuller håller till på. Snoarskogen bör ju kunna dela en del av djurlivet. Det klomelliska vattensvinet lär ju ha släktingar i snoarskogens flodsystem med:-)

[Torquemada]

KARNEVAL I MERCANA

Jag vaknar till skramlet och skrällandet av metall mot metall och tjuten och vrålen från folkmassan. De normalt sett lugna och avstängda gatorna runt Bozsas pyramid-ambassad i överklassens kvarter i Mercana är i natt och igår och flera dagar framåt fyllda av festande, supande och vrålande folkmassor som i skydd av sina maskers anonymitet tar sig in var de lyster. Jag har inte fått många timmars sömn, ty mitt rum saknar den tystnadsbesvärjelse som några av de högra rummen välsignats med. Jag har inte fått mycket sömn, men det spelar ingen stor roll, då jag ändå måste gå upp mitt i natten för att fullgöra mina plikter, ty i Mercana förväntas alla delta i den stora karnevalen efter bästa förmåga och min handledare mäster Vodelheim har försäkrat mig om att mina insatser är nödvändiga för vår stads och vårt skrås rykte och respekt. De enda som inte deltar i festandet är en del militärer, brandvakter, och en del kockar förutan vilka festandet inte skulle bli lika festligt. Till och med dvärgarna deltar, även om deras uppfattning om att klä ut sig betyder att dra på sig full stridsmundering, inklusive yxor, sköldar och armborst, och marschera upp och ner för stadens gator. Så jag sträcker mig motvilligt efter min vackraste vinröda kappa med guldbroderier. Musselpärlor för vattensvin…

Karnevalen infaller på vårens första dagar, när isen just har släppt sitt grepp om Maure, och mercanierna anser att den inleder årets cykel. Några månader tidigare, mitt i djupaste midvinter, har det styrande Handelsrådet beslutat om karnevalen ska vara i tre, fem eller sju dagar. Det är inget lätt beslut, ty karnevalen är Mercanas största fest, och kostar stora summor, dels på grund av all mat och annat som konsumeras, dels på grund av att nästan allt arbete avstannar. Handelsrådet måste noga överväga vad staden orkar med ekonomiskt. Samtidigt anses en storslagen karneval ge staden en bra start på det nya året efter de halvdöda vintermånaderna. Då Mercanas folk, och i sanning hela Klomelliens, är hantverkare, betyder dock vintern bara ett stopp för odling, handel och krig, men inte för snidande, smidande och vävande. Vidare är vanligt folk inte glada åt ett besked om en tredagarskarneval (i år blev den fem dagar lång), särskilt inte om de är hungriga eller arbetslösa. Man behöver pengar som mest när man inte har dem, och det är lätt att hitta investerare när man inga behöver. Som alltid överallt alltså.

Missbelåtna mercanier har för vana att ta till gatorna och skrika att de vill ha en kung istället för ett korrupt råd. Handelsrådet tar sådana hot på djupt allvar och kan ganska lätt fås att förlänga karnevalen. Mercanierna inbillar sig att en kung skulle styra staden med mer rättvisa och givmildhet än deras giriga handelsfurstar, detta trots att de bor granne med Addiaskas kungahus, vilket övergår mitt förstånd. Vi har redan tre kungar och en furste i Klomellien, mer än nog enligt min mening. Som kandidat brukar man föra fram någon yolevitisk prins eller något framträdande men inte regerande furstehus från Hisskov. Jag antar att kronans skimmer ger vilt disparata grupper något att samlas kring.

På morgonen på karnevalens första dag ringer Olems präster i templets karnevalsklockor, och ett osaligt ropande inleds. ”Olem” ”Vakna Olem” ”Det är karneval, Olem!” ”Ole, Ole, Olem!” Man sätter igång med att väcka sin late gud så att han inte ska missa sin största fest, som officiellt hålls för att underhålla honom och bibehålla hans välvilja under det kommande året. Musiker spelar, orkestrar stämmer in, sångare låter sina stämband vibrera, men allt välljudet drunknar snart i folkhopens bidrag, då man bara försöker väsnas så mycket som möjligt genom att slå olika saker mot varandra. Grytor mot lock, påkar mot katter, stenar mot grannens nyputsade vägg, arga grannars huvuden mot varandra… Det värsta oväsendet lugnar ner sig efter någon timme men avtar inte helt förrän karnevalen är över.


Del 2 kommer förr eller senare. Vidina får huvudvärk av allt festandet...

[gtjorgo]

Mycket fint!
Min enda fråga är om Maure verkligen fryser till is? Tänker att den är för bred och att det inte är kallt tillräckligt länge för det?

[Torquemada]

Jag har för mig att vi har sagt att Maure fryser i norr, liksom floderna i de kalla höga bergen i söder. En del is på en del ställen lär det bli på floden hursomhelst. Jaggarack torde dock vara fri året runt. Men klomullerna vägrar väl jobba vintertid, så resultatet blir detsamma även om Maure inte fryser, korrekt?

[birkebeineren]

KARNEVAL I MERCANA

Jag vaknar till skramlet och skrällandet av metall mot metall och tjuten och vrålen från folkmassan. ...

Mycket bra början. Som sagt, en karneval i Mercana känns helt rätt.

Vad sägs om att tillställningen tar sin början 1 Iskamsi? I Klomellien används en kalender som bygger på joriska kalendersystemet och i delar av västra Ereb gemensamt kallas Trakoriska kalendern. Denna kalender är rätt flexibel då den bygger på ett fast grundsystem men kan användas på olika sätt religiöst, administrativt och astronomisk. Iskamsi är årets fjärde månad astronomisk och inleds med våreqvinet, altså vårdagjämningen. Det är dock vanligt att på många platser som använder Trakoriska kalendern att inleda det administrativa året just 1 Iskamsi. Altorisk tideräkning är som bekant rätt lik vår värld men har sina säregenheter. I Iskamsi borde oavsett passa ganska bra med månadsskiftet mars-april.

I frågan om Maure fryser till is eller inte så är jag okej med båda alternativen. Men om den delvis eller i sin helhet fryser så är det kanske med såkallad saltis, vanlig is som det teoretisk går att beträda men som i praktiken är fullständigt livsfarlig då koncentrationer av salt orsakar oförutsägbara artien med porös is? Maurefloden har den säregenheten att sötvatten och saltvatten (här orsakad av avrinningsvatten genom den salthaltiga Ishnaslätten) inte blandas utan flyter sida vid sida likt olja och vatten. Mycket udda.

[Torquemada]

Precis sånt där spm jag funderade på att fråga, tackar. 1 Iskamsi blir det, om det är då vintern tar slut i Klomellien.

[birkebeineren]

Då spikar vi det tycker jag. 1 Iskamsi inleder året i Klomellien med karneval i Mercana.

Och finns det fler högtider och helgdagar speciella för olika gudar eller stadsstater så bestäm gärna bara ett datum. Jag brukar i eget spel använda kalendern som en bakgrundsdetal som tillhör miljön RP besöker. Kan inspirera till oförutsedda händelser och bli en kul detalj.

[gtjorgo]

Många högtider som LV och kejserliga pateonen firar borde ju även firas i klomellien. Samma sak med de Aesirtroendes högtider uppe i kard.

[gtjorgo]

Del av Nagnagordalen?

[Torquemada]

Äsch, jag håller på och skyfflar filer, upptäcker att jag blandat ihop Vidinas krönikestart 591 med hennes död 606. Inget riktigt problem, hon kan ha skrivit den relevanta krönikan redan 591, men rätt ska ju vara rätt.

[gtjorgo]

Hon han ändå skriva i sju år före hon dog (och sedan fyra år som spökskrivare i ordets mest korrekta mening). Det borde ju förklara hur heltäckande hennes skildringar ändå är.

[birkebeineren]

Del av Nagnagordalen?

Södra sidan, nära Hamur och hela Klomelliens östligaste punkt. Just den här platsen kallas "Brandposten" och används av den hamuritiska ätten Fhrarfrax att hålla utkik upp genom dalen. Namnet kommer från den på dessa sydliga breddgrader ytterst ovanliga Brandtall som syns till vänsteri bild.

Att läsa om Brandtall:

Brandtallen är mycket reslig och kan nå 120 fot. Den hafver en mycket grofv och tjock bark till en höjd av 60 fot. Barkens färg är svart som sot. Längre upp blifver barken slät och orangeröd som eld. Detta är en mycket passande färgsättning ty trädet har en synnerligen eldfängd natur om vilken jag strax ska förtälja.
Vidare har trädet en mycket högt uppsittande krona vid pass 90 fot. Allt detta för att förhindra att trädet fattar eld. Ty brinner, det gör det ofta där detta träd växer. Kottarna äro medelstora, nästan qvadratiska och väldigt kådiga.
Fröna äro sotsvarta. Curiöst nog öppna sig inte kottarna förrän det blifver mycket hett. Då smälter långsamt kådan som låser kottens fjäll och när elden passerat bort är kotten helt öppen och fröet kan segla ner.
Blomman är liten och röd men mycket vacker. Den liknar en liten låga. Blomman doftar starkt av harts. Ja, den utsöndrar så mycket harts att håller man en eldsticka alldeles nära, börjar den att spruta eld. Detta är ett experiment jag ej skulle råda någon att göra i hela trädets närhet.
Barren äro grågröna och sitta i klungor om fem. De lukta starkt av harts. Barren fälls vartannat år vilket är ovanligt ofta för en tall och samlas i drifvor under tallarna. Barren äro starkt eldfängda av alla hartser. Det kräfvs ytterst lite för att dessa högar skola antändas."

Utdrag ur Jerome Monardes bok "Erebs skogar och träd"