De odöda orcherna

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

De odöda orcherna

Inlägg av skaraborgarn »

De odöda orcherna

Detta lilla äventyrsförslag kom till då undertecknad kom på att trots att alla varelser i Drakar och demoner kan bli odöda så är det bara mänskliga sådana som finns med i äventyren. Kanske med betoning på kanske så finns det något enstaka spöke som är någonting annat.

Av alla de onda magiker som besudlat Ereb Altor med sin närvaro var nog Nidad den farligaste. Ingen lärde sig nekromanti så snabbt och skickligt som han. Men ju mer han lärde sig den svarta magin desto svartare blev hans själ. Nidads kunskaper var otroliga, där andra fick studerade i år, det gjorde han på veckor. Nidad vile ha makt. Han slöt onda män ocjh kvinnor till sig men det var inte nog. Han behövde en armé. Han lyckades få i sin sold en svartfolksklan. Dessa härjade och brände till sin herres ära. Men ödet gjorde tummen ner för Nidad.

En epidemi bröt ut och många orcher drabbades. Ryktet kom i rullning. Det sa att det bar Nidad som med sina konster tänkte ta död på svartfolken för att göra odöda slavar av dem. Alla trodde inte på detta, inbördesstrider bröt ut mellan de som häll på Nidad och de som trodde att denne ville ta deras liv. De sistnämnda fick framgång, Nidad och några trogna krigare, de största och starkaste av orcherna tog sin tillflykt till en befästning ute i ödemarken. Nidad lockade med de odödas makt. Om han sista lojala krigare föll skulle han återkalla dem från de dödasrike och de skulle vara mäktigare än förut. Detta samtyckte de till. De sista av Nidads män stupade men han lyckades med det han lovat. De stod upp ur sina gravar. Men de odöda viste nog inte riktig vad de gett sig in på. När de såg sina nya gestalter, svarta skelett utan de begär som varit deras driv krafter i livet, att dricka, att ta sig honor och frossa på döda alver och människors kött, nej den odöda tillvaro Nidad hävdat var så begärlig lockade dem inte längre. De vände sig emot nekromanten och förgjorde honom. Men Nidad återkom han med från de döda, hans ande stod upp från den döda kroppen och en sista förbannelse kom över hans läppar. Fästningen rasade samman och begravde dem alla.

Åren gick, åren blev till århundraden och allt samman glömdes bort. Naturen ändrad skepnad och över ruinerna blev det lager på lager av jord och multnade träd. Världen ändrade sig den också. Där det tidigare funnits svartfolk där bodde nu människor. Där det varit skog och träsk var nu betesmark, byar och städer.
Men så en dag tog några ungdomar och besökte platsen. De hittade rester av befästningen och de förstod att det varit ett hus. Fantasin kom i rörelse och de unga roade sig med att gräva. Så kom den olycksaliga dag då de råkade befria de odöda. Ur djupet kom fem svarta seklet med huggtänder. De storväxta odöda gjorde processen kort med ungdomarna sedan begav de sig ner till den lilla staden. De dödade allt, människor och djur sedan beväpnade de sig och fort ut på sitt olycksaliga härnadståg mot allt och alla.

Ja vad säger ni? Om dödsriddaren är en stor stark bergsorch och har en skadebouns på 3T6 då blir det nog svårt att stoppa honom. Inte blir det lättare att de är fem heller.