Hajmän

[Mikael]

Ja det kan de göra. Kanske har de invandrat dit. Kan bli spännande äventyr. Hajmännen anländer i hemlighet och är där ett tag innan folk märker att något inte är som det ska. RP som råkar befinna sig vid sjön kan nog bli överraskade om de träffar på hajmän.

Gillar. Hmmm, jag får dem inte riktigt dit ännu. Kan det röra sig om en utstött familj (stim) hajmän från Pandarealia, som efter att ha lurats till Moril Dilaz-trakten av lömsk magiller, frusna sökt sig vidare och funnit en svag varm ström de följt till sin källa i Kalklandens inland...känns långsökt. Nej.

Men! Jag glömmer den zoologiska samlaren Arthur Reambles från Nandelambre i Kalklanden som gick bort för en generation sedan. Hans exotiska smak inkluderade strax innan hans död hajman-åringar. Innan han bestämt sig om han skulle föda upp dem eller stoppa upp dem så dog han. Genast uppstod stridigheter kring arvet, och åringarna lyckades fly ut i intilliggande Yog-Shoggoths sjö. Där fann de varmt och salt vatten med gott om föda. Nu många år senare har de bildat en liten flock och vågat sig på att närma sig de fiskrika vattnen där människorna bor.
Vad tros?

[Albrekt]

Har hajmän överhuvudtaget några preferenser när det gäller vad de äter? Är de rena opportunister eller söker de vissa byten framför andra?

Som jag sagt ovan så är min position att hajmännen givits förmågan att ta mänsklig form för det specifika ändamålet att låtsas vara människor för att komma människor närmre. Människor är således den optimala delikatessen för alla hajmän - den mat de var skapta att äta.

Men: hajmän är intelligenta och vet att människor är mer kapabla att hämnas än något annat byte. Man äter därför bara människor när man hittar dem ensamma, de är lätta att slå ihjäl, och man vet att man kan undanröja alla spår av vad som hänt: en trubadur under en ek, ett vilset barn, en äventyrare vid lägerelden.

Människoformens ursprungliga syfte var att göra människojakt lättare. På grund av människans farlighet och förmåga för vedergällning, har dock hajmännen utvecklat sina överlevnadsstrategier. Människoformen används nu även för att leva i visst samspel med människorna, vilket inkluderar både att stjäla från dem, och att arbeta för dem. Människor är då oftast inte medvetna om att det är just hajmän de har att göra med.

[Albrekt]

Men! Jag glömmer den zoologiska samlaren Arthur Reambles från Nandelambre i Kalklanden som gick bort för en generation sedan. Hans exotiska smak inkluderade strax innan hans död hajman-åringar. Innan han bestämt sig om han skulle föda upp dem eller stoppa upp dem så dog han. Genast uppstod stridigheter kring arvet, och åringarna lyckades fly ut i intilliggande Yog-Shoggoths sjö. Där fann de varmt och salt vatten med gott om föda. Nu många år senare har de bildat en liten flock och vågat sig på att närma sig de fiskrika vattnen där människorna bor.
Vad tros?

Mycket bra! Det möjliggör också att de hajmän som nämns i Magilre-modulen är lycksökande individer från just den flocken.

[skaraborgarn]

En karamell jag sugit på länge. Kan det tänkas finnas något samband mellan hajmän och dé tengii som beskrivs i Sinkadus nr 28?
Rovdjurständer lever vid havet mycket olika människor till sinnelaget men ändå ganska människolika.
https://archive.org/details/Tidningar_S ... 5/mode/2up

[Mikael]

Tycker jag låter intressant som idé, de skulle kunna ha samma mytiska ursprung tänker du eller?
(Själv använde jag aldrig De Tengi då de var löjligt bra.)

[skaraborgarn]

Detta märkliga folkslag som inte kan äta C-vitamin eller alkohol har nog ingen använt?

När dé tengii tvingades lämna sin ursprungsvistelse reste en del österut till fastlandet, andra drog sig ner i havet och blev hajmännens förfäder?

Dé tengii hade hajmännen som en slags tjänarras men banden mellan dem upplöstes då de förstnämnda tvingades ge sig av.

Dé tengii är mycket mäktiga magiker. Dessa skapade hajmännen för att ha en slags tjänare som skulle dels skaffa föda i havet åt dem men också som skydd. På grund av dé tengiis kunskaper i magi fördrevs de av de andra gudarna.