Karrlochträsken

[Andreas]

Karrlochträsken
Vi befinner oss i Karrlochträsken i västra Ereb. Ett enormt område i västra Mirels gränsområde mot viken Rahm Nakra och Västerhavet. I norr övergår träsken i Mörknaskogen som utgör södra delen av Ljusnahalvön. Mefamirs sjö har sitt utlopp genom Karrlochträsken. Handelstaden Mirhamn ligger strax utanför träskets östra delar.

Karrloch är ett vidsträckt område som vid havet börjar i en skärgård som övergår i ett floddelta som blir mer och mer sankt och träskliknande ju längre österut man kommer. Genom hela detta rinner Karrlochfloden som börjar i Mefamirs sjö som sägs ha kontakt med det stora underhavet. Tidvattnet från det salta havet är i enständig kamp mot det söta flodvattnet och träsket har bräckt vatten i varierande grad. Vid högvatten två gånger per dygn genomsköljs hela Karrlochområdet av saltvatten som når nästan till Mirels västra gräns. Vid vårfloden och höstfloden genomsköljs hela området ut till sista öarna i skärgården av sötvatten från Mefamirs sjö. Detta söta och salta ger upphov till en unik miljö av flora och fauna.
Det är sparsamt bebott med civiliserat folk. Det finns inga städer, däremot befästa byar och gårdar, ensliga hus och någon enstaka handelsutpost. Pirater, reptilmän och andra kreatur finns det gott om. Den vilda naturen gör området till en högborg för naturdyrkan och druider finns det gott om. På Karrlochfloden går flatbottnade handelsfartyg mellan Västerhavet och Mirhamn och Erebs inre. Det är en farlig resa med hot från skiftande sandbankar, ändrade flöden, nedfallna träd, reptilmän och pirater.

Folket i träsket samlar regnvatten från trädens kronor och håligheter. Vissa träd har naturliga skålformade blad. En van samlare kan samla in ca 50-100 liter/h, och kan tjäna 0,5-1sm/100 liter beroende på regn/torrperiod.

Det är en farlig trakt som ändå attraherar folk som bland annat jagar Lindormar och kullerormar som lägger sina ägg i sankmarkerna. I låglanden finns också rikligt med piggtäckta vattensvin, myrslok och högresta ibishägrar. I träden huserar en stor trädblodigel som faller på sina offer med ett måsliknande tjut. Under vattnet lever spindelrankan som far upp när man trampar på dem. I träsken lever också stammar av reptilmän som istället jagar jägarna...

Omgivning
Utanför träskets östra ände,längs floden mot Mefamirs sjö ligger staden Mirhamn. Det är landet Mirels största stad och handelsplats; en liten och rörig håla av sjudande nybyggarliv och spirande handel. Mirhamn började växa efter den dåvarande huvudstaden och kungasätet, Am-Korums fall 550 e.O och har blossat upp till rikets centrum, och här håller en ny maktfaktor på att bildas, en som står utanför Mirels klaners direkta kontroll, uppbyggd på guld, lönnmord och kontakter.

Norra delen av Karrloch som övergår i Mörknaskogen var en gång i tiden en del av Karrlochträsken i söder, men har under flera hundra år av landhöjning blivit torrare. Här bor mörkeralver, svarta lodjur bland mörk mangrovegran och stryparrankor.

I söder ligger Ormvidderna, ett vidsträckt gräslandskap som sträcker sig från Ormkusten i väst, Kalklanden i söder och sydvästra Mirel i öst. Det genomkorsas av flera handelsleder. Ormvidderna har i likhet med Ormkusten fått sitt namn från det Ormgräs som här växer i stora bestånd .

Kalklanden; en gammal monarki sydöst om staden O med en historia som går tillbaka till Kejsardömet Jorpagnas provins Mirelien. Landet består av fruktbara floddalar djupt nersprängda i en enorm kalkslätt. Viktiga handelsvägar går över slätten men kalklänningarna har trots det liten kontakt med omvärlden.


Platser

Himmelsplats
En by på en trädlös ö i en glänta mitt i träsket vid huvudvattenleden. En av få platser i träskets centrum där man se himlen obehindrad av trädkronorna. Byn består av ett dussin befästa gårdar som omringar en brygga och ett öppet område på fast mark ca 10m över vattnet. Innanför pallisaderna (vars sydsidor är överväxta med träskhumle) odlas grönsaker, höns, grisar, fruktträd, över taken finns uppspänd segelduk som samlar vatten. De olika gårdarna är mångsysslare (odlar, fiskar, pirat(?) men har även nischat sig: en har smedja, en repar båtar/snickare, en handelsbod, ett värdshus, ett bryggeri som brygger sk Marsköl på träskhumle. Himmelsplats är handelsplats dit träskinvånarna kommer för att möta inköpare från Mirhamn och Staden O kommer för att köpa träskets specialprodukter; såsom sällsynta örter, pälsar, Lindorm/kullerorm, etc. Köpare och säljare lägger till vid den långa brygga/träplattform som sträcker sig längs öns kust och man går från båt till båt och gör upp affärer. Handelsmän lägger till och säljer det mesta; allt från spannmål till verktyg och vapen.

Klanerna Kalmas, Beshlar, mfl
Flera träskklaner (inte att förväxla med de stora klaner som driver hjordar genom Mirel.) som har liknande omständigheter, de är mångsysslare och plundrare. De bor i pallisadomgärdade byar och befästa gårdar på olika ögrupper i träsket/deltat. De flesta är mer eller mindre självförsörjande på livets nödtorft. Deras byar omges ofta av områden där de odlar träskhumle och ris, de jagar och samlar olika nyttigheter inkl sjögräs/alger i saltvatten som torkas/sköljs och äts och nån sorts ris i sötvatten. Klanerna fejdar sinsemellan och stölder och rov sker regelmässigt. På våren och sommaren ger många sig ut ett par månader på rövarstråt.

Malmfälten
Ett område i träsket är näringsfattigt men rikt på myrmalm/sjömalm. Det är framförallt järn men även koppar och andra metaller. Det är röda grova korn som samlas på träskets botten och tidigare sjöbotten som nu höjts pga landhöjning och ligger nu i dagen. Mäster Brontesion från Klomellien har prospekterat och är på väg att starta upp blästbruk och kolmilor. Reptilmännen i området börjar märka att det börjar förgifta området. Reaktionen lär inte vänta på sig…

Svampkastellet
Ligger i utkanten av träsket vid en djup flod och en ordentlig brygga. För 30 år sen kom Herr Regnard med följe. Först byggdes ett befäst stenhus som sjönk ner i träsket, sen byggdes en gård med stenmur som sjönk ner iträsket, sen byggdes ett stentorn som brann upp, föll ihop och sen sjönk ner i träsket. Nu på samma plast står Svampkastellet. En stenborg ca 25m i diameter. Ett befäst stenhus med ett torn(port) i muren, toppad av pallisad, som omger en stenlagd borggård. Här bor Herr Regnard, en utskämd Kardisk Riddare som tvingats i exil med sitt husfolk. Den åldrande rike riddaren försöker upprätthålla ett liv och hus som anstår en Kardisk ädling, trots att Karrlochträsken är helt fel plats för detta. Han har lagt större delen av sin förmögenhet på bygget. Han importerade sten och byggare via skepp. Hans försök att skapa ett feodalt rike i träsket har misslyckats. Odlingarna fallerar, lokalbefolkningen vägrar underkuvas. Många av husfolket har deserterat. Riddarens son väntar bara på att den gamle ska dö så han kan återvända till Kardien och bli bard. Herr Regnard välkomnar alla som kan ge hans hov lite glans eller som kan påminna om det forna livet i Kardien.

Sernaldons torn
Magikern Sernaldon har sitt hemliga torn i träsket. Det sköts av ett par magikerlärlingar samt vakter och tjänare. Här har han sitt magiska tempel, bibliotek och lab. Här utförs magiska experiment på fångar och slavar. Han köper Lindormsdelar/blod och andra exotiska komponenter. Han är allierad med en lokal klan och köper info, bevakning, slavar och plundringsbyte av dem i utbyte mot magiska drycker, besvärjelser etc. Han är ofta på resande fot och har allierade på flera ställen bla Mirel, Staden O, Fristaden. Han kan göra magiska pergament och alkemiska elixir.

[skaraborgarn]

Intressant plats.
Förmodar att det kryllar av insekter och sjukdomar?

[birkebeineren]

Ser lovande ut som äventyrsplats.

Gillar tidvattnet och hur dets skiftningar borde kunna användas för att skapa svårigheter för RP. Kan nog kopplas till de skiftningar i vattennivå som Mefamirs sjö också sägs ha. Människorna här är besläktade med mirelier om jag förstår det rätt?

[birkebeineren]

Ett urklipp från stora Erebkartan:


Karrlochträsken

[skaraborgarn]

"Svampkastellet
Ligger i utkanten av träsket vid en djup flod och en ordentlig brygga. För 30 år sen kom Herr Regnard med följe. Först byggdes ett befäst stenhus som sjönk ner i träsket, sen byggdes en gård med stenmur som sjönk ner iträsket, sen byggdes ett stentorn som brann upp, föll ihop och sen sjönk ner i träsket. Nu på samma plast står Svampkastellet. En stenborg ca 25m i diameter. Ett befäst stenhus med ett torn(port) i muren, toppad av pallisad, som omger en stenlagd borggård. Här bor Herr Regnard, en utskämd Kardisk Riddare som tvingats i exil med sitt husfolk. Den åldrande rike riddaren försöker upprätthålla ett liv och hus som anstår en Kardisk ädling, trots att Karrlochträsken är helt fel plats för detta. Han har lagt större delen av sin förmögenhet på bygget. Han importerade sten och byggare via skepp. Hans försök att skapa ett feodalt rike i träsket har misslyckats. Odlingarna fallerar, lokalbefolkningen vägrar underkuvas. Många av husfolket har deserterat. Riddarens son väntar bara på att den gamle ska dö så han kan återvända till Kardien och bli bard. Herr Regnard välkomnar alla som kan ge hans hov lite glans eller som kan påminna om det forna livet i Kardien."

Äventyrsförslag:
Rykte uppstod i Kardien efter en tid då Regnard försvann. Ryktet sa att han tog med sig mängder med skatter, mynt, ädelstenar och magiska föremål. Något korn av sanning finns väl kanske i det?
Men rollpersonerna uppmanas av en lycksökare att följa med och ta skatten. Man börjar förstås i Kardien och an är från detta land. Men om man kommer fram vad sker då?
Blir Regnard arg och misstänksam eller är han glad att se landsmän? Kan man lura av honom skatten eller ta den med våld? Om det finns någon skatt för kanske är allt bara skrönor och önsketänkande?

[Andreas]

Svampkastellet forts.

För 10 år sen var Herr Regnard en stolt riddare i Kungens garde, men och efter att hans hustru och mor till hans barn dött, uppvaktade han en ny kvinna, som också uppvaktades av en annan mäktig man vid hovet. Denne man intrigrerade och skämde ut Herr Regnard på något sätt som han vägrar prata om och ingen av husfolket vet. Kort därefter avseglade Regnard med följe till Karrlochträskens södra strand och påbörjade sin exil. (Första paragrafen ovan kan ersättas av Skaraborgarens version)

Sedan Herr Regnard med följe anlände har de kämpat med borgbygge och jorbruk enligt Kardisk tradition med mestadels dålig utdelning. Borgbygget lyckades först på fjärde försöket, på lika många år och redan året därpå blev det översvämning i källaren och har varit så sen dess. Inom en radie på 1km har man med stor möda lyckats dika ut ca 10 hektarstora plättar jordbruksmark för spannmål, men detta räcker inte på långa vägar att försörja folk och fä. Man är självförsörjande på vatten, timmer, fisk, vattenbuffel, svin och ankor och gäss, honung och importerat det mesta annat till stora kostnader.

I Svampkastellet bor Regnard, hans son, Rättaren som sköter godset, stallmästaren som sköter de 6 hästarna som är Regnards stolthet. Lysande vägen skickar 1 gång om året en ny präst som avlöser den gamla och bemannar kapellet och försiktigt försöker missionera i träsket. Herr Regnard har 2 vasaller: 2 yngre (icke-ärvande söner till 2 av Regnards vänner) Riddare med väpnare. I övrigt en del husfolk som kock, helare, kammartjänare mm. Innanför muren finns ett befäst stenhus, stall, vapenförråd och lager i trä.

Framför kastellet, som omringas av en vattengrav, finns en by med omkring 20 familjer omringad av pallisad och vattengrav. Här bor bönderna, hantverkarna, jägarna och fiskarna som slitit för Regnards dröm i alla år. Det finns även djurhägn, En kvarn, en smedja, murar och snickarverkstad. Varje år har de blivit färre, folk dör i sumpfeber eller ger sig av.

Från byn leder en 100m stig genom träsket till en träplattform och brygga, här är så djupt så att mindre havsgående fartyg, tex långskepp, kan lägga till. Handelsskepp stannar gärna här eftersom Regnard betalar rundligt för gods och nyheter från Kardien. När handelsskeppen kommer brukar lokalbefolkningen i närliggande byar och gårdar komma till bryggan i småbåtar och sälja sina lokala varor till ahndelsmännen.

Byborna är fria, men de flesta har kontrakt och/eller är ekonomiskt beroende av Regnard. De är i 3 falanger; de som sitter lugnt i båten så länge Regnard fortsätter skydda dem och se till att de inte saknar mat och livets nödtorft, de som vill återvända till Kardien och de som vill stanna kvar och anamma lokala försörjningsseder såsom att odla det röda Karrloch riset och andra grödor istället för att kämpa emot träsket som Regnard och Rättaren vill. Vissa har startat hemliga odlingar i träsket för att förörja sig. Det kokar under ytan…

[gtjorgo]

Gillar! Ska läsa in mig på detta:-)

[Mikael]

Bra inledning. Men jag ser hellre ett mer öppet träsk än en mangrovedjungel där man sällan ser himlen för trädkronorna. Något mer i stil med Tolkiens Döda träsken och utsidan på Marsklandet. Inte det att det inte finns områden med relativt täta trädtak, men det är inte det vanliga. Upplevelsen av ett träsk som sträcker sig till horisonten i alla riktningar ger en känsla av hopplöshet som bryter ner alla utom de vana och mest viljestarka.

[gtjorgo]

Har nog aldrig insett hur stort träsket är förrän nu! Enormt ju:-)

[Adragoor]

Ca 30000 km2 ser det ut att vara. Ungefär lika stort som Småland alltså. (Och betydligt mindre än Pantanal, som väl är Jordens största träsk.)

[skaraborgarn]

Jag och Andreas skriver på ett äventyr. Man reser från Kardien för att få tag i greven som flyttat till träsket.

[birkebeineren]

För den som vill skapa namn på platser, personer och företeelser i Karrlocherträsket finns det grammatik och ordlista för Mireliska att inspireras från.

Sen lär det talas joriska, narguriska och andra språk också.

[gtjorgo]

Ca 30000 km2 ser det ut att vara. Ungefär lika stort som Småland alltså. (Och betydligt mindre än Pantanal, som väl är Jordens största träsk.)

Jo småland är ju ganska stort:-)

[skaraborgarn]

Men vad kan man odla där? Vilka djur kan man föda upp?
Vad är det för folk som bor där?

[gtjorgo]

Är det boende i träsket släktingar med mirelerna eller med belgotherna/lusnagotherna?