ErebAltor.se

Vill också poängtera att vare sig raner eller sarder är stöpta i samma idealistiska form. Givetvis finns det Raner som tänker och agerar annorlunda. Givetvis finns det sarder som upplever sin tillvaro som träldom och vill revoltera. Men de vanligtvis undantag och inte norm.

Många goda idéer och uppslag här. Gillar det!

Kan lägga till en egen fundering jag lade fram på Discord angående Ransard och Jorduashur:

Jag funderar på två saker som påverkar förhållandet mellan länderna som egentligen inte har något otalt med varandra. Dels att Ransard är så fokuserade på att bekämpa sin arvfiende Trakorien att allt någon tredjepart gör som inte gynnar denna kamp, indirekt gör denna till ransardernas fiende. Att exempelvis en jorduashursk jarl skickar en handelsknarr över till Vumbra i Kark på Trinsmyra, ett område trakorierna kontrollerar, blir således en fiendehandling i ransardiska ögon. Dels har jag en idè om att någon av de folk som Ransard har i betvingat; alerier, timorer eller narimer, har ett starkt fiendeförhållande till Jorduashur. Detta gör att även om ransardenra kanske inte ser jorduashurerna som fiender så finns det bland de underlydande folken krafter som driver på och försöker skapa en konflikt.

Mikael skrev: ↑2021-12-20 17:45 Jorderna är inte enade nog ...

Det är precis detta, skulle jag säga. Även om jordukaelerna har tillgång till vissa resurser är de inte organiserade eller enade tillräckligt. Varje liten jarl måste omsorgsfullt övertalas av storjarlen i Halle varje gång han behöver någonting. Och den övertalningen sker mellan de två jarlarna nästan som likar. "What's in it for me?" är en ständigt återkommande motfråga (fast på jordiska!).

Sedan kanske det är så att gränsen mellan rikena gick längre söder ut på Jarl Krokigs tid? Istället för floderna utgjorde bergen gränsen? Det skulle då kunna finnas revanschlystnad hos några gränssläkter som tittar tillbaks på den tidens för dem fördelaktiga situation, innan raderna satte sarger att fogde över dem.

Albrekt skrev: ↑2021-12-21 02:55

Mikael skrev: ↑2021-12-20 17:45 Jorderna är inte enade nog ...

Det är precis detta, skulle jag säga. Även om jordukaelerna har tillgång till vissa resurser är de inte organiserade eller enade tillräckligt. Varje liten jarl måste omsorgsfullt övertalas av storjarlen i Halle varje gång han behöver någonting. Och den övertalningen sker mellan de två jarlarna nästan som likar. "What's in it for me?" är en ständigt återkommande motfråga (fast på jordiska!).

Jorduashur är ganska löst sammanhållet och ransarderna skulle kunna vända sig till enstaka jarlar om de vill ha militärt stöd. Även om detta skulle betyda endast ett fåtal krigskepp så är jordukaerlarna skickliga sjöfarare och gissningsvis kapabla att gå längre ut till havs än ransardena. De skulle kunna göra räder bakom fiendens linjer (läs. Trakorien) eller bara tvinga denne att försvara delar av eget territorium istället för att möta Ransards egna skepp. Upptäckte precis efter en koll i källorna att även om det ligger i framtiden så kommer enligt den politiska utvecklingen i Oraklets fyra ögon några jorduashurer tillsammans med isbarbarer från Orghin stödja ransarderna i ett angrepp på östra Paratorna.

För att hitta på lite lokal jorduashursk politik så kan det kanske vara så att storjarl Elfhelm Korp, med visst stöd av sin son Sigurd Brandsvedd av Allnemark, egentligen vill utveckla sitt lands handel istället för att göra räder mot södern och eller alliera sig med ransarderan i ett storkrig mot Trakorien? En mycket stärk motståndare mot detta skulle vidare kunna vara den egensinniga och krigerska jarl Hjörleif Sköldklyve av Sigsdal som mycket väl kan tänka sig stödja Ransard med några tungt bemannade drakar?

Mikael skrev: ↑2021-12-21 16:06 Sedan kanske det är så att gränsen mellan rikena gick längre söder ut på Jarl Krokigs tid? Istället för floderna utgjorde bergen gränsen? Det skulle då kunna finnas revanschlystnad hos några gränssläkter som tittar tillbaks på den tidens för dem fördelaktiga situation, innan raderna satte sarger att fogde över dem.

Några allnemarkiska stormän som minns fornstora dagar i erövrade nordlandska trakter? Så kan det mycket väl vara.

Frågan är vad deras jarl tycker om detta?

birkebeineren skrev: ↑2021-12-21 19:10 ...jarl Hjörleif Sköldklyve av Sigsdal som mycket väl kan tänka sig stödja Ransard med några tungt bemannade drakar?

Säkert med baktanken att denna allians, tillsammans med rikedomar plundrade i Trakorien, kommer hjälpa honom att ta över storjarlskapet från Elfhelm en dag...

Mest som en kul grej. Hur broderprojektet ”Koparhavets Hjältar” ser på Ransard.

Ransarderna är det inte de som har dåligt med KARISMA?

Fafnir skrev: ↑2022-01-23 21:40 Mest som en kul grej. Hur broderprojektet ”Koparhavets Hjältar” ser på Ransard.

Kortfattat men ganska likt vad vi tänker oss, skulle jag nog säga...

Albrekt skrev: ↑2022-01-24 11:44

Fafnir skrev: ↑2022-01-23 21:40 Mest som en kul grej. Hur broderprojektet ”Koparhavets Hjältar” ser på Ransard.

Kortfattat men ganska likt vad vi tänker oss, skulle jag nog säga...

Håller med. Inga större invändningar alls!

Ute vid kusten i norra Ransard, precis på gränsen mot Jorduashur, ligger staden Sæxby. Någon med idéer om denna plats?

Garnisonsstad för styrkan som bevakar gränsen mot Jorduashur?
Centrum för vapentillverkning i Ransard, namnet från vapnet seax?

Förhållandet mellan Ransard och Jorduashur diskuterades förövrigt här nyligen: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 466#p45466

Oklart. Inte funderat så mkt. Men garnisonsstad låter rimligt så nära jorduahur. Kanske med vådkasesystem för att varna längs med kusten?
Svärdet i norr. Senare bara svärdsby. Typ?

Fafnir skrev: ↑2022-01-25 21:05 Svärdet i norr. Senare bara svärdsby. Typ?

"Att möta någon med seax i hand" är kanske ett gammalt ranskt talesätt? Och i Sæxby är vi redo att möta jorden.