Lysande Vägen

[Snibben]

Kyrkans furstar och högsta ämbeten

Exark (1st), Tôts-Kerigass (6st), Kerigass (10st), Generalsekreteraren för den Dericiska kongressen (1st), Generalabboten av Adamiterna (1st), Ordensgenralen av Karlsorden (1st), Stormästaren av Solorden (1st), Stormästaren av Palins orden (1st), Högmästaren av Den Helige Odos Orden (1st)

Bontisâler

Sêr-bontisâl (5st), Kres-bontisâl (4st), Bontisâl,Efarisk bontisâl, Fria Abbotar och Abedissor (nr 6-10), Överskolasten av Ekeborg (1st), Bon-riarker

Okoiter och preceptorer

Kamarherre (3st), Director (16st), Domherre, Ser-Riark, Konsulit, Preceptorer och preceptessen från riarkherre- och rarkeherrarineordnarnar (nr 6-13)

[Snibben]

Ledare för en Dômsen

Dôm-riark, Abbotar och abbedissor i visiterade kloster

Högre prästerskap

Ser-riark skolast, Ser-rairk, Skolast Medicus (1st - endast hans helighets personliga livmedicus), Skolast/Advokat, Skolast, Riarkherre, Riarkherrar och Riarkherrarinor i ordnar (nr 7-14), Riarkherrar tillhörande riddarordnarna

Lägre prästerskap

Ser-Riark,Klerk/Jurist, Klerk, Ar-riark, Riark, Efarisk riark Palinorsk Kåpans broder, Riarkvigda munkar (nr 8 – 13 och 14-16) rairkvigda noviser inon riarkherreordnar (även kvinnor som är noviser i sådana orndar räknas som sådan status)

[Snibben]

Ej riarkvigda munkar och nunnor och riddare

Obs! i det värdsliga samhället är en riddare jämställd med en riarkherre.

Ulepper

Riark-ulep, Ur-Ulep, Ulepper i tadoser med olika ställning 3 - 8, Byuleper - Ur-ulep och två andra.

Väpnare och lekbröder/leksystrar

[Edit] Den här sista kategorin är lite fel. Den borde istället vara väpnade och noviser.
Lekbröder och serjanter borde då ligga kategori 10.

[Snibben]

Domkäppen är en kort stav i mörkt polerat trä med strofer ut Den gyllene boken inlagda i guld på dess yta. Staven är en symbol för rätten att dömma i kyrkliga ärenden och delas ut av Exarken. Mottagare av staven är kerigasser, bontisaler, domherrar, bonriarker och vissa abbotar och abedissor. Staven börs aldrig själv av innehavaren utan brukar i procession föras framför denne av en särskild ulep kallad ???. En ??? Bär en röd dräkt med mörk blå solmantel med röda tofsar. Hos ordnar tjänstgör istället en broder eller syster som ??? och bär då vanlig ordensdräkt. Okoiterns kammarherrar och directorer har samma rätt men deras ??? Bör istället en helvit käpp utan inläggning. Sådana vita käppar kan även förlänas andra riarker. Eftersom käppen är en symbol för examens förlängda hand förs ingen sådan framför denne.

[birkebeineren]

Lättare att orientera sig bland ämbetsdräkterna nu. Vore intressant att se beskrivningar av personerna som innehar några av dessa ämbeten eftervart. Tänker då på de unika så som de högsta prästerna och kanske skolast-medicusen? Inget press men vill ju nu veta mer om dessa nyskapelser.

Beskrivningen av domkäppen ser bra ut och här kommer vi in på ett väldigt intressant ämne – LVs domsrätt. Visst har du skrivit om detta tidigare? Kan du isåfall länka till relevanta inlägg?

[gtjorgo]

Stort tack Snibben!

[Snibben]

Stort tack Snibben!

Lättare att orientera sig bland ämbetsdräkterna nu. Vore intressant att se beskrivningar av personerna som innehar några av dessa ämbeten eftervart. Tänker då på de unika så som de högsta prästerna och kanske skolast-medicusen? Inget press men vill ju nu veta mer om dessa nyskapelser.

Skall arbeta på det.

Beskrivningen av domkäppen ser bra ut och här kommer vi in på ett väldigt intressant ämne – LVs domsrätt. Visst har du skrivit om detta tidigare? Kan du isåfall länka till relevanta inlägg?

Vi har diskuterat korporationsrätt lite till och från. Anders skrev att det värsta straffet kyrkan kan ge är tempelbann. Jag vill tolka det som så att kyrkan även har böter, skamstraff och kroppslig bestraffning men utför inte lemlästning eller dödstraff.

Jag tänker att de som tillhör kyrkans krets kallas för Diois Húsoi - dalkisk (de som lever av) det gemensamma brödet - dvs de som får sin utkomst från kyrkans kassor- Dessa delas in i fyra kategorier: Riarkos - prästerskapet. Från den lägsta byriarken till hans helighet Exarken av Ekeborg, Ordûos - ordensfolket. Alla de som tillhör en orden. Uleppos - tempeltjänarna och slutgiltig Addéos . de naturliga. Tjänstefolk, soldater, civila tjänstemän etc. Det är dock en legal konstruktion och inte absoluta tillhörigheter.

[birkebeineren]

Vi har diskuterat korporationsrätt lite till och från. Anders skrev att det värsta straffet kyrkan kan ge är tempelbann. Jag vill tolka det som så att kyrkan även har böter, skamstraff och kroppslig bestraffning men utför inte lemlästning eller dödstraff.

Precis. Och det kan se lite olika ut i olika länder som följer de olika grenarna av LV. Kardien kan ändå tänkas ha varit normgivande när den aidniska grenens tolkningar utformades och Caddo för den dalkiska grenen.

I Kardien har Regil skrivit så här:

Kyrkorätt (Iuruz Eksarkuz): Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten. Dessa överlåts åt den kungliga rättsapparaten.

Har före mig det står om Caddo någonstans att LV:s prästerskap där också har ett samarbete med värdsliga myndigheter i rättsliga frågor och att personer som byter mot Stigen döms av kyrkan men överlämnas till myndigheterna för straff. Men måste kolla upp det eller fråga anders som förmodligen är den som eventuellt skrivit detta.

Olika historiska skiften kan också ha påverkat och ändrat lagarna: Ödesfejden104-111 eO på Caddo när kungamakt ersattes av rådstyre, Stora Schismen 278-281 eO när LV splittrades och Maktskiftet i Kardien 424 eO när echterna (som stärkt präglat LV:s aidniska gren) tog över styret där.


Botgöring verkar förövrigt vara en term som LV själv använder (båda grenarna) om olika former för straff. Även Avsteg (från Stigen, altså den de sex buden och LVs egna lag) och Budbrott.

Jag tänker att de som tillhör kyrkans krets kallas för Diois Húsoi - dalkisk (de som lever av) det gemensamma brödet - dvs de som får sin utkomst från kyrkans kassor- Dessa delas in i fyra kategorier: Riarkos - prästerskapet. Från den lägsta byriarken till hans helighet Exarken av Ekeborg, Ordûos - ordensfolket. Alla de som tillhör en orden. Uleppos - tempeltjänarna och slutgiltig Addéos . de naturliga. Tjänstefolk, soldater, civila tjänstemän etc. Det är dock en legal konstruktion och inte absoluta tillhörigheter.

Låter bra.

[Snibben]

Kyrkorätt (Iuruz Eksarkuz): Aidniska kyrkan har domsrätt över sina egna och dömer i mål rörande hädelse och kätteri. Man har dock inte rätt att genomföra fysiska påföljder för brotten. Dessa överlåts åt den kungliga rättsapparaten.

Har före mig det står om Caddo någonstans att LV:s prästerskap där också har ett samarbete med värdsliga myndigheter i rättsliga frågor och att personer som byter mot Stigen döms av kyrkan men överlämnas till myndigheterna för straff. Men måste kolla upp det eller fråga anders som förmodligen är den som eventuellt skrivit detta.

Jag antar att husbondens rätt att bestraffa sina underlydande med aga även finns inom kyrkans lagrum?

Olika historiska skiften kan också ha påverkat och ändrat lagarna: Ödesfejden104-111 eO på Caddo när kungamakt ersattes av rådstyre, Stora Schismen 278-281 eO när LV splittrades och Maktskiftet i Kardien 424 eO när echterna (som stärkt präglat LV:s aidniska gren) tog över styret där.

Den Caddiska grenen och den Aidniska grenen har ju utvecklats olika i två väldigt skilda samhällen under 300 års separation och antagligen redan innan.

[birkebeineren]

Jag antar att husbondens rätt att bestraffa sina underlydande med aga även finns inom kyrkans lagrum?

Olika länder lär ha olika civila lagar och då finns det rimligtvis olika tolkningar av rätt och fel. Till dessa "grundlagar" tillkommer sen LV:s lagar som utgår från Stigen där de sex budorden beskrivs. "Begå icke grymma handlingar" är ett av dessa och då kan det således tänkas variera kulturelt hur detta tolkas i olika länder.

Ser före mig att flera länder likt Kardien har lagt till sin egna "exarkrätt" i de grundläggande civila lagarna som gäller i respektive land. Åtminstonde i Zorakin och Magilre samt i de olika furstendömena i Jorpagna som följer LV:s olika grenar. Annorlunda kanske i Berendien och Erebos där LV finns men inte är dominerande?

Om det är så att LV från grunden av överlåter till världsliga myndigheter att utföra bestraffningar (förutom i vissa fall där Ljusa Handen kan gripa in) finns det lite tolkningsutrymme för vad som bedöms vara rätt och fel i olika kulturer. Finns då även möjligheten att i det i olika länder ser ut lite på olika vis, både vad som är lagbrott och hur rättskipningsprocessen ser ut.

Den Caddiska grenen och den Aidniska grenen har ju utvecklats olika i två väldigt skilda samhällen under 300 års separation och antagligen redan innan.

Precis. LV uppstod i den dalkiska kulturen och kom senare även in i (delar) av den joriska kulturen, som i sin tur finns i många olika varianter.

[birkebeineren]

Kanske kan det vara så att i vissa länder har präster rättigheten att sitta med i civila rättegångar som ett slags bistånd eller meddomare i de tillfällen där någon står åklagad för budbrott och inte bara vanliga lagbrott? Kanske vanligt i Kardien och Magilre men inte i lika stor grad i Zorakin och Jorpagna der förslagsvis "jorisk rätt" har en lite stärkare roll gentemot "exarkrätt"?

[Snibben]

Kanske kan det vara så att i vissa länder har präster rättigheten att sitta med i civila rättegångar som ett slags bistånd eller meddomare i de tillfällen där någon står åklagad för budbrott och inte bara vanliga lagbrott? Kanske vanligt i Kardien och Magilre men inte i lika stor grad i Zorakin och Jorpagna der förslagsvis "jorisk rätt" har en lite stärkare roll gentemot "exarkrätt"?

Jag skulle nog säga att Jorisk rätt är en slags kvarleva från imperiet som främst har med handel att göra. Rätten att uppsöka en köpman i Brendien för att kräva honom på pengar för det han handlat i Kardien.

Lokal rätt är adelsmännens, bönders, städers eller gillens lagar som sätts av respektive. Oftast böter eller skamstraff och som mest spöstraff men i vissa fall även stympning. Sällan dödsstraff om det inte är stadsstater eller storfurstendömen

Rikets rätt sätts av kungen/rådet - de riken som har dessa brukar också ha som lag att det är bara denna som kan döma ut dödsstraff.

Kyrkans rätt är religionens prästers särskilda rätt och fungerar dels som lokal rätt med att döma böter eller skamstraff och dels som domstol för den som avviker från religionens lära.

Det här gäller alltså det gamla joriska kulturområdet och det kanske hör mer hemma i en diskussion om lag och rätt.

Jag kan mycket väl se att präster sitter med i domstolar lokalt. Det ger ju även pondus om man samtidigt begått budbrott "Inte nog med att stöld är ett brott bot konungens och baronens lagar men du har också förbrutit dig mot Etin och hans bud".

Kyrkans domherrar, lagkloka och jurister är oftast väl förfaren i kyrkans rätt och budbrott men även i jorisk rätt och riksrätt och dessutom påläst i flera lokala lagar. I det gamla imperieområdet finns en juridisk term som kallas proktorskap. Proktorskap innebär att kungen delar ut rätten att för honom vara ställföreträdande som domare i rikslagar. Samma tanke om proktorskap finns i DLV. Det är inte ovanligt att det värdsliga proktorskapet även läggs på det andliga och domherrar och lagkloka kan ofta fungera som domare i det värdsliga samhället. När det kommer till domherrarna kan man dela in dessa i två fack: inkvisitorer och lärd. Dessa två fack är mer ett "state of mind" hos den enskilde domaren och det är den senare som oftast ger sig in på att även vara världslig domare med den förra letar kättare - kyrkan behöver bägge sorterna. Det gör dock inte att de som kan klassificeras som lärda inte dömer i kätterimål. Tilläggas är också att de som är lärda är i majoritet jämte inkvisitorerna.

Kyrkans domstol är underställd Exarken men samarbetar med flera Tots-kerîgasse och kanske främst då med Pûr-kerîgassen. (Se Ljusa handen som en åklagarmyndighet)

DLVs lagämbeten. Domherre, Lagskolast, Klerkjurist och Signalit (Ulep som bär domkäppen)
Även bontisâlerna ingår här men de dömmer främst i budbrott och lämnar komplexa lagfrågor till domstolen om de inte själva gjort sin karriär inom den.

[skaraborgarn]

Kanske kan det vara så att i vissa länder har präster rättigheten att sitta med i civila rättegångar som ett slags bistånd eller meddomare i de tillfällen där någon står åklagad för budbrott och inte bara vanliga lagbrott? Kanske vanligt i Kardien och Magilre men inte i lika stor grad i Zorakin och Jorpagna der förslagsvis "jorisk rätt" har en lite stärkare roll gentemot "exarkrätt"?

Låter rimligt.

[birkebeineren]

Jorisk rätt kan förslagsvis diskuteras vidare här: https://www.erebaltor.se/forum/viewtopi ... 896#p46896

[birkebeineren]

Kyrkans domherrar, lagkloka och jurister är oftast väl förfaren i kyrkans rätt och budbrott men även i jorisk rätt och riksrätt och dessutom påläst i flera lokala lagar. I det gamla imperieområdet finns en juridisk term som kallas proktorskap. Proktorskap innebär att kungen delar ut rätten att för honom vara ställföreträdande som domare i rikslagar. Samma tanke om proktorskap finns i DLV. Det är inte ovanligt att det värdsliga proktorskapet även läggs på det andliga och domherrar och lagkloka kan ofta fungera som domare i det värdsliga samhället. När det kommer till domherrarna kan man dela in dessa i två fack: inkvisitorer och lärd. Dessa två fack är mer ett "state of mind" hos den enskilde domaren och det är den senare som oftast ger sig in på att även vara världslig domare med den förra letar kättare - kyrkan behöver bägge sorterna. Det gör dock inte att de som kan klassificeras som lärda inte dömer i kätterimål. Tilläggas är också att de som är lärda är i majoritet jämte inkvisitorerna.

Kyrkans domstol är underställd Exarken men samarbetar med flera Tots-kerîgasse och kanske främst då med Pûr-kerîgassen. (Se Ljusa handen som en åklagarmyndighet)

DKV Domstol.png
DLVs lagämbeten. Domherre, Lagskolast, Klerkjurist och Signalit (Ulep som bär domkäppen)
Även bontisâlerna ingår här men de dömmer främst i budbrott och lämnar komplexa lagfrågor till domstolen om de inte själva gjort sin karriär inom den.

Dessa dessa två ”fack” av domherrar, tänker du då att lärd och inkvisitor är formella titlar eller som en slags informella funktioner för olika domherrar?

Det finns väl också risk för att ”inkvisitor” ger en lite väl stärk koppling till katolska kyrkan i vår värld?