ErebAltor.se

Nu fylls en lucka beskrivningen av LV. Och ett grundlag skapas för hur den dalkiska grenen fungerar i andra länder där annars huvudsakligen den aidniska grenen diskuterats. Strålande!

Är "flock" ett vanligt uttryck inom LV, alternativt endast inom den dalkiska grenen? Behöver vi då inte ett dalkisk ord för dessa, i tråd med hur det tidigare uppfunnits dalkiska ord för de mest udda detaljer? Kanske även "kyrkoråd" om det inte skall råka förväxlas med den aidniska grenens kerisât (kerisarium?) som det väl inte är helt synonymt med?

Letade i Jorpagnamaterialet och hittar Valsàbula endast som ett geografisk område och två(?) furstendömen. Men vi kan väl enkelt skapa en stad med samma namn som området? Jorpagna är ett sammelsurium av namn, geografi, städer, furstendömen och titlar där det mesta är möjligt. Jorpagna och LVs två grenar är förövrigt en endast påbörjad härva vi kan fortsätta nysta i om vi vill...

Hittade också ett dalkisk bontisât i Krilloan. Här är Nikodemus Händig bontisâl (Krilloan s.34). Solkatedralen ligger i stadsdelen Men-Krillghin och är vigd S:t Erevil den helige. (Krilloan s. 52)

Kyrkoråd heter på dalkiska "ateissólci" (se Caddo PDFen).

Flock kallar man det på Caddo, där fårhjordar är vanliga. På fastlandet talar man oftast om "menigheten."

Toppen att du hittade bontisâtet Krilloan! Glömde helt det.

Kyrkoråd hade jag missat att redan fanns. Något ord för flock, eller hjord, finns inte men kanske kan ett sammansatt ord användas:

típpo = får
ralciõ = mängd
hamin = sällskap

flock = fårmängd = típporalciõ ?
flock = fårsällskap = típpohamin ?

En bra fråga för Adragoor!

Jag får ta en titt på det i helgen!

birkebeineren skrev: ↑2022-12-01 06:24 Kyrkoråd hade jag missat att redan fanns. Något ord för flock, eller hjord, finns inte men kanske kan ett sammansatt ord användas:

típpo = får
ralciõ = mängd
hamin = sällskap

flock = fårmängd = típporalciõ ?
flock = fårsällskap = típpohamin ?

Alla de orden kan nog användas, även om sammansättningar med "får" av vissa ses som en förolämpning. Det riktiga sättet att uttrycka "flock" eller "hjord" är att substantivisera verbet geapp- "binda samman" genom att foga till ändelsen -ea. Detta ord "geappea" (ordagrant "sammanslutning") används förutom betydelsen "flock, hjord (av betande djur)" även för att beteckna församlingar av människor i allmänhet, i religiöst, politiskt eller annat hänseende, även om olika slags vinstdrivande företag. T.ex är ett handelshus en geappea.

Strålande! Lysande, till och med!

Adragoor skrev: ↑2022-12-02 22:25

birkebeineren skrev: ↑2022-12-01 06:24 Kyrkoråd hade jag missat att redan fanns. Något ord för flock, eller hjord, finns inte men kanske kan ett sammansatt ord användas:

típpo = får
ralciõ = mängd
hamin = sällskap

flock = fårmängd = típporalciõ ?
flock = fårsällskap = típpohamin ?

Alla de orden kan nog användas, även om sammansättningar med "får" av vissa ses som en förolämpning. Det riktiga sättet att uttrycka "flock" eller "hjord" är att substantivisera verbet geapp- "binda samman" genom att foga till ändelsen -ea. Detta ord "geappea" (ordagrant "sammanslutning") används förutom betydelsen "flock, hjord (av betande djur)" även för att beteckna församlingar av människor i allmänhet, i religiöst, politiskt eller annat hänseende, även om olika slags vinstdrivande företag. T.ex är ett handelshus en geappea.

Tack för svar! Skriver in detta i den dalkiska ordlistan så småningom.

Kanske de Enkla använder ordet tippohamin?

Adragoor skrev: ↑2022-12-02 22:25

birkebeineren skrev: ↑2022-12-01 06:24 Kyrkoråd hade jag missat att redan fanns. Något ord för flock, eller hjord, finns inte men kanske kan ett sammansatt ord användas:

típpo = får
ralciõ = mängd
hamin = sällskap

flock = fårmängd = típporalciõ ?
flock = fårsällskap = típpohamin ?

Alla de orden kan nog användas, även om sammansättningar med "får" av vissa ses som en förolämpning. Det riktiga sättet att uttrycka "flock" eller "hjord" är att substantivisera verbet geapp- "binda samman" genom att foga till ändelsen -ea. Detta ord "geappea" (ordagrant "sammanslutning") används förutom betydelsen "flock, hjord (av betande djur)" även för att beteckna församlingar av människor i allmänhet, i religiöst, politiskt eller annat hänseende, även om olika slags vinstdrivande företag. T.ex är ett handelshus en geappea.

Nice!

Nu när Anders ändå är på forumet så passar jag på att ställa frågan till honom hur han tänker sig tiggarmunkar i DLV: Är de gyrovaguer eller mendikanter till sin natur?

Jag tror inte riktigt att tiggarmunkar är ett koncept på det sättet inom den Lysande Vägen. De finns kanske, men i så fall ses de ofta lite snett på - då munkar vanligtvis är del av en orden eller ett kloster (och deras behov tas hand om av brödraskapet). Enstaka eremiter finns nog, och det är kanske naturligt att besökare tar med mat och gåvor till denne, men tiggarmunkar har ingen större funktion som fenomen inom den Lysande Vägen.

De flesta kringresande munkar arbetar istället för sin föda, och hyr gärna ut sina kunskaper och färdigheter mot mat och husrum.

Det du beskriver är en gyrovague - en munk som lever efter sina egna tankar och löften utan att tillhöra en orden eller kloster. och vandrar runt snarare än att stanna på en plats.

Man kan anta att tiggarmunkar är illa sedda av kyrkan och ordnarna. Ibland är de välkomna men det beror på den lokala församlingens tankar och behov.

En och annan kringresande munk är kanske lite tokig?

Inte alls, men just att de tigger är ovanligt och opopulärt.

Är det ett alternativ att utforma en av munkordnarna inom den aidniska grenen av LV till en sorts tiggarmunkar?