Språk

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Språk

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev: 2022-06-01 23:14jori_runrad.jpg
Denna fina bild finns nu även i wikin: Joriska runraden

I artikeln finns också ett par gamla exempel på skriftens använding som Adragoor gjort.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Språk

Inlägg av Adragoor »

Typsnittet som jag gjorde en gång som hette dalco, finns bevarat i Caddo-pdfen om någon undrar hur det såg ut... klomul var lite mer gotisk, får se om jag får tid att leka med joriska skrivstilar, som det nog finns flera stycken av.

Anders kursiva runor ser f.ö. rätt rimliga ut, kanske är det de berendiska kanslirunorna eller något sådant. Ska vid tillfälle testa att skriva med dem och se hur det känns...
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Språk

Inlägg av birkebeineren »

Adragoor skrev: 2022-06-02 21:30 Typsnittet som jag gjorde en gång som hette dalco, finns bevarat i Caddo-pdfen om någon undrar hur det såg ut... klomul var lite mer gotisk, får se om jag får tid att leka med joriska skrivstilar, som det nog finns flera stycken av.

Anders kursiva runor ser f.ö. rätt rimliga ut, kanske är det de berendiska kanslirunorna eller något sådant. Ska vid tillfälle testa att skriva med dem och se hur det känns...
Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430

Möjligen de berendiska kanslirunorna du arbetade på som en tredje bokstavstyp?

Minns du förresten var i Caddo-pdfen dalco används, är det på den handritade kartan som finns där men försvunnit från forumet?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Språk

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-06-03 06:01 Spårade för ett tag sen upp trådarna där du först skrev om de två typsnitten dalco och klomul: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 430#p46430

Möjligen de berendiska kanslirunorna du arbetade på som en tredje bokstavstyp?

Minns du förresten var i Caddo-pdfen dalco används, är det på den handritade kartan som finns där men försvunnit från forumet?
Självklart minns jag det. Alfabetet i språkappendixet är gjort i dalco.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Språk

Inlägg av birkebeineren »

Just det. Snyggt! Går det att få till att lägga upp typsnittet, och Caddo-kartan, i wikin? Lättare att hitta där än bara i pdf:en.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Språk

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-06-03 07:12 Just det. Snyggt! Går det att få till att lägga upp typsnittet, och Caddo-kartan, i wikin? Lättare att hitta där än bara i pdf:en.
Bra idé. De saknas lite i wikin. Kartan är ju dessutom delad i två i pdfen. Det hade varit trevligt att se den hopfogad igen. :)
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Språk

Inlägg av Adragoor »

För ett par år sedan gjorde jag en liten studie av hur våra egna futhark-runor kan skrivas med fjäderpenna. Jag kalkerade av ett antal runalfabeten från olika medeltida manuskript och standardiserade dem. Kanske kan det tjäna som inspiration för den som vill skriva med joriska eller andra erebiska runor:
manuskriptrunorispiration.jpg
Uppifrån och ner kommer runorna från följande gamla manuskript:
1. Codex Runicus (Den medeltida skånelagen, den enda bevarade boken skriven uteslutande med runor.)
2. The Byland Bede (dvs. Beda Venerabilis)
3. St Gallen Abecedariet
4. JS 43. (Från Island)
5. Manuskript A120 på Kungl. Biblioteket.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Språk

Inlägg av birkebeineren »

Gillar 2:an. Tycker mig känna igen stilen från en bok jag läst flera gånger om kalendrar och annan vetenskap där den vördnadsvärde Beda har ett eget avsnitt.
Dretski
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 160
Blev medlem: 2007-10-03 19:40

Re:

Inlägg av Dretski »

Mikael skrev: 2007-07-23 16:02
Bergdahl skrev:Får börja med lite OT. Vad gör det att Samkarnas östkust är karg och torr, det viktiga är väl att de vandrar in i Morelvidyn från regnskogarna i söder. De kan ju ha vandrat över Drakbergen till träskmarkerna och djunglerna väster om bergskedjan för att sedan vandra norrut och kommit till Morelvidyn från regnskogen i söder? Som Morelvidynierna beskrivs tycker jag att de utseendemässigt har mer gemensamt med sanrittrianerna än med t.ex. efarer och thelguler.
Sen så ser jag inget behöv av att ännu ett folk måste ha fördrivits ut till havs, räcker det inte med kimzonerna. För min del räcker det med en morelvidynsk variant av den långa marschen, över berg och genom träsk och regnskog.
Ha, jag har väl aldrig påstått annat än att de kommer från regnskogen, men innan dess hann de med en längre vandring och deras ursprung bör vara på en plats där man kan bo. Den torra östkusten anser jag helt enkelt för karg för att efarerna skulle varit intresserade av den i så hög grad att hela folket där behövde fördrivas. Jag finner det troligare att den efariska expansionen fördrev folket från Ormsjöns nord/nord-östra strand. Att de korsade sjön för att undkomma behöver ju inte varit en längre resa än över hav likt felicierna, snarare hur bretagnerna flydde från saxarna i via wales till Bretagne, över sjön såas. Människors utseende som argument för var de kan höra hemma finner jag om inte ointressant så oväsentligt. Spelknepe: Vad jag backade på i den tidigare diskussionen var att de skulle vara en fördriven efarisk stam. Så jag tycker defenitivt att det finns vissa solunska drag i morelvernas språk. Mer om detta i Morelvidyn.
Bra förslag i övrigt.
Jag ska försöka kommentera detta lite allt eftersom jag läser i tråden och försöker samla ihop så mycket information jag kan om vad som redan finns om Morelwidyn. Mycket möjligt att jag också ändrar mina egna förslag och åsikter under vägen.

Men visst skulle det kunna förklara människornas utbredning på kontinenten om dessa Solunska flyktingar vid någon tidpunkt tvingats att bege sig söderut i Ormsjön för att i historien undkomma de Efariska bosättarna, och således landsatt sig efter den karga kusten öster om Drakryggen (och här i huvudsak närt sig på primitivt fiske). I perioder kan dåliga fiskesäsonger ha tänkts tvinga dessa människor att flytta sig längre söderut (av en kulturell rädsla för Efarierna i norr), och i slutänden runt Drakryggens södra spets.
I ovetskap om att detta område är minst lika svåröverkomligt för mänskligt liv som den karga kusten i öster har man sedan tvingats norrut via folkvandringar som givetvis lämnat efter sig mänskliga spår (som de människor med ormögon som finns strax norr om Mosgilak. Jag funderar här på att befolka skogen mellan Mosgilak och Juronaträsket, vilket kan tänkas vara en relativt bra oas av liv i ett i övrigt dystert Samkarna), Krystillerna, Morginnerfolken och norra Juronaträskets enstaka stammar).
Om detta hänt tidigt i historien kan det också tänkas förklara den lägre teknologiska nivån i söder. Måhända finns det starka motsättningar mellan de Samkarnska folkslag som kommit söderifrån och nybyggarna från Ereb som även de gjort sitt för att färga Morelwidyns kuster, just på grund av att man har en historisk folksaga som berättar om nybyggarnas folkslakt och de svårigheter man utsatts för under historien. Detta har förstås satt sin starka prägel på språken i trakten, med en rot i ur-Solunska men anpassat för det hårda livet i Samkarna. Samkarnska språk har därför ett högt tempo där varje ord eller mening har en specifik betydelse från urtiden (lite som det kinesiska skriftspråket, där varje symbol har en eget ord, fast i talspråket) och liten eller ingen fokus läggs på oöverskådlig grammatik, något som ofta leder till språkförbistring hos de mest lärde språkforskarna från Ereb. I själva Morelwidyn är språken snarast någon form av urjorisk-ursolunsk kreol, dock med väldigt skilda dialekter från samhälle till samhälle, och i östra Morelwidyn blandas ofta även en humaniserad ankdialekt ner i gröten.

Det här är tills vidare min take på Samkarnas och Morelwidyns språk, fortsättning och editering följer. :)
Skriv svar