Språk

[Adragoor]

Okej. Ugahir Bogaduur, var han möjligen då en kalmurr som skapade alfabetet i sammanhang med etableringen av det nya riket Kalmurri som uppstod på 400-talet fO?

Det låter sannolikt. Hans namn är definitivt Kalmurriskt, eller kanske från något av nomadspråken. Kanske var han inspirerad av Trimbusdvärgarnas skriftspråk i det att hans alfabet skrivs uppifrån och ned. Mer förtäljer inte historien så länge...

[Adragoor]

Tänk om dina runor skrivs så här Fafnir:

Kanske kan man skapa intressanta mönster på det viset...

[Fafnir]

Mycket inspirerande.

[birkebeineren]

Okej. Ugahir Bogaduur, var han möjligen då en kalmurr som skapade alfabetet i sammanhang med etableringen av det nya riket Kalmurri som uppstod på 400-talet fO?

Det låter sannolikt. Hans namn är definitivt Kalmurriskt, eller kanske från något av nomadspråken. Kanske var han inspirerad av Trimbusdvärgarnas skriftspråk i det att hans alfabet skrivs uppifrån och ned. Mer förtäljer inte historien så länge...

Ämnet har troligtvis inte tagits upp på Lycéeplan i Pendon ännu men kring Masevabukten kan detta vara en rådande teori. Lärda diskussioner om skriftspråkens historia kan tänkas ha förts i den joritalande utposten Dharbia eller vid universitetet i Drakonia och därigenom vara tillgänglig för eventuella språkintresserade från västra Ereb. I Kalmurris huvudstad Kaupukuu skulle de lärde kunna vara övertygade om att skrivtecknen är kalmurriska nyskapelser vilket motsägs av att dvärgarna i Trimbien sitter på ett gammalt kvitto där Ugahir Bogaduur själv skrivit under på ett tillstånd att få studera vid biblioteket i Ghôn-Trymbôr.

(Höll nästan på att utrusta en lärd expedition som vill studera språkfrågan för Mandelordens räkning och anlita RP som vakter men insåg att en liknande sådan redan är på väg för att reda ut Broder Tungoträtes teorier... )

[Adragoor]

Lite ytterligare funderingar kring Fafnirs runor:

Tycker själv att det nedre förslaget ser hyfsat intressant ut. En tanke var att dvärgarna har ett slags grammatiska tecken samt använder sig av skrivriktningar för att uttrycka olika böjningar. Kanske skriver man exempelvis åt höger i presens, åt vänster i imperfekt och nedåt i futurum. Tanken är också att texten ibland kan dela av sig i olika grenar. I en mening som "Ett stort grått fallfärdigt hus" skulle "stort", "grått" och "fallfärdigt" kunna grena ut sig från ordet "hus". Jag tror att man hade kunnat skapa rätt intressanta dekorativa skriftmönster på det sättet.

En annan tanke var att få ihop hur dvärgarnas skriftsystem har utvecklats. Just nu är idén att Karkôr gav sina barn skriftkonstens gåvan någon gång kort efter att dvärgarna först vaknade nere i sin urgrotta under Akrogal. Denna första "skrift" bestod av olikformade stenar som lades i olika mönster, vilket kunde användas till att varna för faror eller andra enkla meddelanden.

Under stenars ålder, när den första dvärgcivilisationen utvecklades, kom skriften att börja huggas i sten, och utvecklades sedermera till en förenklad form. Det är dessa som är Fafnirs två runvarianter. Senare under bronsåldern kom grynnerdvärgarna på att rista symboler på hexagonala stenar - från början i magiska syften. Det nya alfabetet, som var mer praktiskt än det äldre sättet att skriva, konkurrerade ut urrunorna i vardagssammanhang och spred ut sig i takt med att Gryndur blev ett allmänspråk för dvärgar. De uråldriga runorna fortsatte dock att användas i traditionella sammanhang, exempelvis i laggrottor och historiska eller religiösa skrifter.

[Adragoor]

Okej. Ugahir Bogaduur, var han möjligen då en kalmurr som skapade alfabetet i sammanhang med etableringen av det nya riket Kalmurri som uppstod på 400-talet fO?

Det låter sannolikt. Hans namn är definitivt Kalmurriskt, eller kanske från något av nomadspråken. Kanske var han inspirerad av Trimbusdvärgarnas skriftspråk i det att hans alfabet skrivs uppifrån och ned. Mer förtäljer inte historien så länge...

Ämnet har troligtvis inte tagits upp på Lycéeplan i Pendon ännu men kring Masevabukten kan detta vara en rådande teori. Lärda diskussioner om skriftspråkens historia kan tänkas ha förts i den joritalande utposten Dharbia eller vid universitetet i Drakonia och därigenom vara tillgänglig för eventuella språkintresserade från västra Ereb. I Kalmurris huvudstad Kaupukuu skulle de lärde kunna vara övertygade om att skrivtecknen är kalmurriska nyskapelser vilket motsägs av att dvärgarna i Trimbien sitter på ett gammalt kvitto där Ugahir Bogaduur själv skrivit under på ett tillstånd att få studera vid biblioteket i Ghôn-Trymbôr.

(Höll nästan på att utrusta en lärd expedition som vill studera språkfrågan för Mandelordens räkning och anlita RP som vakter men insåg att en liknande sådan redan är på väg för att reda ut Broder Tungoträtes teorier... )

Det låter osannolikt att Trimbusdvärgarna skulle släppa in en ickedvärg i sin akademi eller sitt bibliotek. Kanske var Ugahir i själva verket en dvärg som hyrts in av den förste kejsaren för att grunda ett kejserligt bibliotek. Hans riktiga namn var Hugir Bôgher Thûr. Detta är förstås något kalmurrierna har förvrängt och förträngt. I deras legender var Ugahir såklart kalmurrier.

[Adragoor]

På tal om broder Tungoträte:

Ursprungligen verkar man i Kamsun ha målat sina skrivtecken på träpaneler eller skifferplattor. Det är just en sådan uråldrig träpanel som Tungoträte kom över, och som är en av grunderna för hans teori. Panelen innehåller nämligen två namn: K’mzaw och Paskhaw, vilka Tungoträte ansåg vara ur-kamsunska varianter av Kîmzon och Farkhon.

Så här tänker jag mig att Tungoträtes fornkamsunska träpanel ser ut:

[birkebeineren]

Lite ytterligare funderingar kring Fafnirs runor:

dvargisk-stavning-forslag.jpg

Tycker själv att det nedre förslaget ser hyfsat intressant ut. En tanke var att dvärgarna har ett slags grammatiska tecken samt använder sig av skrivriktningar för att uttrycka olika böjningar. Kanske skriver man exempelvis åt höger i presens, åt vänster i imperfekt och nedåt i futurum. Tanken är också att texten ibland kan dela av sig i olika grenar. I en mening som "Ett stort grått fallfärdigt hus" skulle "stort", "grått" och "fallfärdigt" kunna grena ut sig från ordet "hus". Jag tror att man hade kunnat skapa rätt intressanta dekorativa skriftmönster på det sättet.

Gillar grundstilen till Fafnirs runor och med dina vidareutvecklingar blir det bara ännu bättre. Att välja en av stilarna är svårt men kanske den som är enklast för en vanlig dödlig SL att skapa skrift av, om då någon skiljer sig ut åt det hållet?

En annan tanke var att få ihop hur dvärgarnas skriftsystem har utvecklats. Just nu är idén att Karkôr gav sina barn skriftkonstens gåvan någon gång kort efter att dvärgarna först vaknade nere i sin urgrotta under Akrogal. Denna första "skrift" bestod av olikformade stenar som lades i olika mönster, vilket kunde användas till att varna för faror eller andra enkla meddelanden.

Under stenars ålder, när den första dvärgcivilisationen utvecklades, kom skriften att börja huggas i sten, och utvecklades sedermera till en förenklad form. Det är dessa som är Fafnirs två runvarianter. Senare under bronsåldern kom grynnerdvärgarna på att rista symboler på hexagonala stenar - från början i magiska syften. Det nya alfabetet, som var mer praktiskt än det äldre sättet att skriva, konkurrerade ut urrunorna i vardagssammanhang och spred ut sig i takt med att Gryndur blev ett allmänspråk för dvärgar. De uråldriga runorna fortsatte dock att användas i traditionella sammanhang, exempelvis i laggrottor och historiska eller religiösa skrifter.

Mycket bra förslag, både språk och historia.

[birkebeineren]

Det låter osannolikt att Trimbusdvärgarna skulle släppa in en ickedvärg i sin akademi eller sitt bibliotek. Kanske var Ugahir i själva verket en dvärg som hyrts in av den förste kejsaren för att grunda ett kejserligt bibliotek. Hans riktiga namn var Hugir Bôgher Thûr. Detta är förstås något kalmurrierna har förvrängt och förträngt. I deras legender var Ugahir såklart kalmurrier.

Låter mera troligt.

[birkebeineren]

På tal om broder Tungoträte:

Ursprungligen verkar man i Kamsun ha målat sina skrivtecken på träpaneler eller skifferplattor. Det är just en sådan uråldrig träpanel som Tungoträte kom över, och som är en av grunderna för hans teori. Panelen innehåller nämligen två namn: K’mzaw och Paskhaw, vilka Tungoträte ansåg vara ur-kamsunska varianter av Kîmzon och Farkhon.

Så här tänker jag mig att Tungoträtes fornkamsunska träpanel ser ut:

tungotratepanel.jpg

Snyggt! Borde kunna användas i ett eventuellt äventyr som något Spelarna får tillgång till. Kanske likt en Rosettasten som kan hjälpa dem att översätta en annan text och därigenom få ledtrådar?

[Adragoor]

På tal om broder Tungoträte:

Ursprungligen verkar man i Kamsun ha målat sina skrivtecken på träpaneler eller skifferplattor. Det är just en sådan uråldrig träpanel som Tungoträte kom över, och som är en av grunderna för hans teori. Panelen innehåller nämligen två namn: K’mzaw och Paskhaw, vilka Tungoträte ansåg vara ur-kamsunska varianter av Kîmzon och Farkhon.

Så här tänker jag mig att Tungoträtes fornkamsunska träpanel ser ut:

tungotratepanel.jpg

Snyggt! Borde kunna användas i ett eventuellt äventyr som något Spelarna får tillgång till. Kanske likt en Rosettasten som kan hjälpa dem att översätta en annan text och därigenom få ledtrådar?

En kampanj designad för lärda män kunde bli rätt intressant. Några studenter någonstans hittar referenser till Broder Tungoträtes teorier och uppsöker honom där han har dragit tillbaka sig i sin släkts gamla herrgård i norra Jorpagna. Tungoträte lovar RP guld och gröna skogar om de finner bevis för hans lingvistiska teorier, och han vet precis var de ska leta för att finna de viktiga pusselbitar han söker. Sen följer en halsbrytande färd genom östra Ereb och halva Akrogal, hela vägen till kryddosande basarer i Kamsun och tillbaka igen. Sen behövs bara någon extra övergripande intrig med en antagonist och en hemlighet som inte får avslöjas...

[birkebeineren]

På tal om broder Tungoträte:

Så här tänker jag mig att Tungoträtes fornkamsunska träpanel ser ut:

tungotratepanel.jpg

Snyggt! Borde kunna användas i ett eventuellt äventyr som något Spelarna får tillgång till. Kanske likt en Rosettasten som kan hjälpa dem att översätta en annan text och därigenom få ledtrådar?

En kampanj designad för lärda män kunde bli rätt intressant. Några studenter någonstans hittar referenser till Broder Tungoträtes teorier och uppsöker honom där han har dragit tillbaka sig i sin släkts gamla herrgård i norra Jorpagna. Tungoträte lovar RP guld och gröna skogar om de finner bevis för hans lingvistiska teorier, och han vet precis var de ska leta för att finna de viktiga pusselbitar han söker. Sen följer en halsbrytande färd genom östra Ereb och halva Akrogal, hela vägen till kryddosande basarer i Kamsun och tillbaka igen. Sen behövs bara någon extra övergripande intrig med en antagonist och en hemlighet som inte får avslöjas...

Vi var ju inne på tanken tidigare att en expedition redan hade gett sig iväg mot Akrogal, och försvunnit. Äventyret skulle handla om att leta upp expeditionen lite i stil med det du beskriver ovanför. Det skulle kunna vara den övergripande intrigen kanske? Det saknades dock en antagonist...

Skulle möjligtvis nidlänningar fungera som det? Dessa kommer RP på spåret och följer efter på resan genom Akrogal. Anledningen till nidlänningarnas intresse beror på den urgamla kopplingen mellan margylerna på Yndar och Kamsun. Margylerna har sitt namn efter sin gamle ledare Margyl som ju numera är nidlänningarnas Vicotnik. Magikerna Valadûn som fördrev kîmzonerna från Garumos sägs förövrigt också ha varit margyler. Tänker inte att margylernas språk ithilgrom är besläktat med kamsunska (eller kîmzonska) men att själva letande efter gamla skrifter kan leda till hemligheter nidlänningarna (läs: Vicotnik/Margyl) antingen själva vill åt eller inte vill att skall avslöjas. Det kan vara något fysisk som en plats eller ett föremål, eller något mera abstrakt som lösningen till hur Vicotniks Mörkermagi fungerar?

Förslagsvis fortsätter vi äventyrsfunderingarna här: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?t=1116

[Adragoor]

Om dvärgisk urskrift

När dvärgarna först väcktes av Karkôr i urtiden, gavs de sju gåvor: andedräkt, syn, hörsel, skägg, självständiga själar, kreativitet och språk. Dvärgarnas kreativitet och deras språk, föranledde att de redan tidigt under stenars ålder utvecklade ett sätt att kommunicera mer indirekt än med vanligt tal. Detta system, stenspråket, går ut på att, efter vissa regler, placera ut stenar i olika mönster som har olika betydelser. Med stenspråket går det inte att uttrycka komplexa tankar, utan endast enkla meddelanden såsom ”Fara!”, ”Gå åt vänster” eller ”Klipptryffel i nästa grotta”. Trots sina begränsningar hade stenspråket stor betydelse för de första dvärgarna när de utforskade urgrottorna.

Med tiden spred sig dvärgarna ut över världen genom de vidsträckta underdjupen och blev med tiden bofasta i takt med att de lärde sig att odla olika grottsvampar och grottkarpar. Långsamt utkristalliserades ett antal huvudsakliga bosättningar. Först i Grynnerbergen, sedan i norra Akrogal, i södra Akrogal, i södra Orghin och Kard, i Soluna, i den yttersta östern och på Yndar. Alla hade dock fortfarande sporadisk kontakt med varandra och med den heliga uppvaknandegrottan djupt under centrala Akrogal.

Någon gång under det sjunde årtusendet tog grynnerdvärgarna ett steg mot upprättandet av en högkultur i och med att de bemästrade odlingen av den svårodlade klipptryffeln. Ungefär vid samma tid utvecklade de de första fullfjädrade dvärgiska skriftspråket, Ûfrôz-Sînêzh (urgryndur för ”frusna tankar”), oftast känd som dvärgisk urskrift bland de ickedvärgar som ens känner till att den existerar. Bland de fåtaliga mänskliga lärde som har befattat sig med dvärgars skriftkultur har det länge rått delade meningar om huruvida Ûfrôz-Sînêzh inspirerades av alvernas alfabete eller om skriften utvecklades direkt ur stenspråket. Eftersom man inte känner till några bevarade dvärgiska originaldokument från denna tid har frågan inte kunnat ges ett slutgiltigt svar.

Ûfrôz-Sînêzh skiljer sig från andra skriftsystem i det att man alltid stavar orden i sina grundformer. För att utrycka olika böjningsformer använder man sig av särskilda grammatiska tecken som fogas till orden, eller olika skrivriktningar. Till exempel skrivs meningar i presens alltid från vänster till höger, meningar i imperfekt uppifrån och ned och meningar i futurum nedifrån och upp. Ibland kan texten till och med grena ut sig åt flera håll samtidigt, vilket medför att texter skrivna med Ûfrôz-Sînêzh för den oinvigde oftast ser ut som ett obegripligt gytter av streck och geometriska figurer som de flesta inte ens associerar med skrift.

Även om dvärgar idag oftast skriver med runor har Ûfrôz-Sînêzh fortfarande sina användningsområden. Inskriptioner i laggrottor och på heliga byggnader samt annaler och ättartal, skrivs alltid med Ûfrôz-Sînêzh.

[birkebeineren]

Gillar det här, både skriften och de nya extradetaljerna om grottkarp, en uppvaknandegrotta och yndariska dvärgar.

[anders]