Wolfhart skrev: ↑2021-02-10 12:22
Svarta Tornets tvåhundraåriga existens genererar andra funderingar också, ex. kring logistik:
Hur funkar födoförsörjningen? Hur mycket spannmål kan man odla eller boskap kan man föda kring Svarta Tornet (kan man överhuvudtaget få svartfolk att idka jordbruk?!), hur mycket kan man importera från eller via kasenubarbarerna, hur mycket kan man plundra från grannländerna? Eller har svartfolk så hög reproduktion att de vid behov åtminstone delvis kan försörjas genom kannibalism?!
Samma sak med råvaruförsörjning i övrigt: vad finns i tornets närhet och vilka arbetar med det? Varifrån och varigenom kan det annars importeras?
Svartfolken kan tänkas försörja sig på jakt, plundring och odling av grottsvamp. Vad jag vet har ingen ens föreslagit jordbrukande svartfolk varken i Ereb eller annorstädes så troligen sker inte dette heller i Svarta Tornets närhet. Sen sker byteshandel med de olika folken i Snoarskogarna, både kasenerna och snoaranerna, gissningsvis genomförd endast tack vare Häxmästarens kontroll över svartfolken. Handeln borde ske på bekostnad av plundringen, men det kan vara så att det handlas med vissa stammar, kanske de närmaste, och andra stammar plundras, kanske de längre bort. Plundring kan annars förekomma i Goiana, Kardien och Zorakin. Hur mycket livsmedel som behövs för att föda Häxmästarens svartfolk beror på en annan fråga och det är hur många svartfolk det finns? Inför de stora krigen lär de ha varit många men i de långa mellanperioderna troligtvis långt färre. Jag ser före mig att Häxmästaren ständigt måste balansera förhållandet svartfolk—livsmedel utifrån vad han planerar och den rådande situationen i bergen. Det står i källorna att svartfolk vid flera tillfällen har belägrat Svarta Tornet och även om det varit rivaliserande svartfolk från andra delar av bergen kan det även ha varit hans egen som gjort uppror då det inte fått mat.
Kanibalism kan säkert förekomma men även för svartfolk tror jag det tillhör undantagen och extrema situationer. Någon svartnisse kan dock tänkas gå med ibland om mera grytkött behövs.
Övriga råvaror i Svarta Tornets närhet är guld- silver- och järngruvor. Troligen är det detta han köper sitt livsmedel för, och betalar sina många spioner med.
Det står även följande i artikeln om
Tornriddarna i Kardien:
I Inmark är man både fruktade och älskade. Inmarkaborna vet att tornriddarna är deras sköld mot svartfolksräder, samtidigt som de får betala mycket höga skatter och utstå tornriddarnas arrogans. För många unga män i Inmark är dock möjligheten att bli medlem i orden den enda chansen till ett materiellt sett gott liv. Ofta kan en sergeant skicka hem en ganska stor summa pengar till sin familj varje år. Pengar som räcker till att betala alla skatter och köpa något utöver livets nödtorft.
I Inmark är den andra stora chansen till ett bra liv att som smugglare sälja varor till Häxmästarens lakejer i bergen. Detta är också en farlig bana då alltför många smugglare faller offer för tornriddarnas bödelssvärd.
Människor som smuglar varor till Svarta Tornet. Livsmedel säkert, men kanske även varor som Häxmästarens magiska verksamhet behöver?
Wolfhart skrev:Jag ser framför mig karavaner som färdas mellan Kasenuskogens utkant och Aidnebergens fot, ständigt bevakade och stundom överfallna av skogsalver, rivaliserande barbarstammar samt zorakiska utbygdsjägarförband. Ett småskaligt men utdraget krig i det dolda, delvis fört genom ombud vars trohet hela tiden måste säkras genom tyst diplomati, och där den enes vinst slutligen kan tvinga den andre till öppen konflikt igen.
Som gjort för äventyr!