Ekonomi
Tankar
Jag tycker att det är ganska kul att bolla med siffror, räkna på befolkningar och bedöma hur många riddare det är rimligt att kungen har råd med. Det är min läggning, det är inget jag är stolt över, men jag har lärt mig att leva med det 
Alla delar inte den läggningen utan tycker att det är skittråkigt, och det har jag inte så svårt att förstå och för er säger jag bara: kör på!
Men, en av mina käpphästar när det gäller Ereb Altor är att det skall finnas någon form av "realism" i världen. med det menar jag att om man bestä,mer sig för att greve höök samlar ihop en armé på tiotusen man så bör man ha ett svar på hur han har råd. svaret må sedan vara att han har en dimensionsportal ur vilken han kan plocka fram diamanter, eller framställer magiska svärd som säljs för en förmögenhet i källaren. jag är inte på något sätt ute efter att utesluta det fantastiska. men jag vill att ereb skall vara "trovärdigt" mitt bland alver, dimbestar och häxmästare. Bönder bärgar skörden, dalkiska koggar fraktar ull från Inmark till Berendien att väva underbara tyger av, baronen samlar in skatter från sina livegna osv.
Jag skulle vilja ge mig på att beskriva grundläggande ekonomi i ereb på övergripande nivå. vilka länder är fattiga och rika? vad skiljer dem åt? var kan man räkna med befolkningen svälter med jämna mellanrum? skillnaden mellan en rik byggd och en rik länsherre? hur mycket får RP betalt om han tar jobbet som legoknekt i hynsolge? hur mycket rikare är en dalk än en faltrakier?
Grundläggande frågan är om det är någon annan som är intresserad och vilka åsikter som finns angående utformning.
PS Till Eon finns ett supplement som heter Riddaren. Det innehåller detaljerade regler för hur RP kan beräkna skördar, åtgång i timmer vid borgbygge, sannolikhet för att frugan överlever barnsäng, och massa annan detaljerad information... som inte gör någon glad. Så, då vet ni i alla fall vad jag inte kommer att stå efter.
Alla delar inte den läggningen utan tycker att det är skittråkigt, och det har jag inte så svårt att förstå och för er säger jag bara: kör på!
Men, en av mina käpphästar när det gäller Ereb Altor är att det skall finnas någon form av "realism" i världen. med det menar jag att om man bestä,mer sig för att greve höök samlar ihop en armé på tiotusen man så bör man ha ett svar på hur han har råd. svaret må sedan vara att han har en dimensionsportal ur vilken han kan plocka fram diamanter, eller framställer magiska svärd som säljs för en förmögenhet i källaren. jag är inte på något sätt ute efter att utesluta det fantastiska. men jag vill att ereb skall vara "trovärdigt" mitt bland alver, dimbestar och häxmästare. Bönder bärgar skörden, dalkiska koggar fraktar ull från Inmark till Berendien att väva underbara tyger av, baronen samlar in skatter från sina livegna osv.
Jag skulle vilja ge mig på att beskriva grundläggande ekonomi i ereb på övergripande nivå. vilka länder är fattiga och rika? vad skiljer dem åt? var kan man räkna med befolkningen svälter med jämna mellanrum? skillnaden mellan en rik byggd och en rik länsherre? hur mycket får RP betalt om han tar jobbet som legoknekt i hynsolge? hur mycket rikare är en dalk än en faltrakier?
Grundläggande frågan är om det är någon annan som är intresserad och vilka åsikter som finns angående utformning.
PS Till Eon finns ett supplement som heter Riddaren. Det innehåller detaljerade regler för hur RP kan beräkna skördar, åtgång i timmer vid borgbygge, sannolikhet för att frugan överlever barnsäng, och massa annan detaljerad information... som inte gör någon glad. Så, då vet ni i alla fall vad jag inte kommer att stå efter.
Så tänkte jag kort bara beskriva mina utgångspunkter, som baseras till stor del på "den helige skrift".
I källorna står angivet att en vanlig arbetare tjänar 3 sm per dag och en hantverkare 4,5 sm per dag. Detta är på intet sätt taget ur luften utan baseras på "historiska fakta". Om vi gör substitutionen 1 sm = 1 penny så är det ganska precis samma summor som gällde i storbrittanien under 1400 talet... På lite drygt 300 arbetsdagar per år blir då en vanlig inkomst i ett normalrikt land = 100 gm per år (innan skatt!), en enhet som med ÄS terminologi kallas talent (tl). jag gillar inte namnet men konceptet är vldigt smidigt. Inkomstnivån motsvarar en ekonomi där det inte råder brist på jord (efter digerdöden var europas befolkning kraftigt reducerad, vilket drev upp arbetarlöner etc). jag tycker att det här stämmer mycket bra med de befolkingssiffror som vi har mejslat fram för ereb och skulle vilja utgå ifrån det här.
Det innebär också att befolkningen inte har det alltför illa. man kan ställa fram mat för dagen, köpa lite kläder, äta kött några gånger i veckan eller till och med oftare osv. Det går definitivt att försörja en familj på halva den inkomsten, men då blir det påvert...
Det här gör att det går att basera priser etc på de som rådde på medeltiden... nu vill jag inte gå för långt här, men att göra så ger världen en väldig tyngd av rimliga samband. och vad kostar en zepelond egntligen?
För den som vill ha en korrelation mellan inkomster i sm och svenska kronor så tror jag att man kan göra följande substitution. 1 sm = 10 kr. En normal inkomst blir då 10 000 kr om året, eller 4 dollar om dagen... betydligt högre än de fattigaste på jorden, men det är nog i stort sett rimligt (afrikas fattiga lever med en standard som är under den som rådde i tex england innan industriella revolutionen). Så, hur mycket vetmjöl kan en arbetare köpa? 7 kr för 2 kg på willys => 8 kg. Inga exakta siffror, men en väldigt rimlig uppskattning. Vad kostar en enkel tunika? 200 kr på HM => 20 sm (angett som 2 sm i DoD Expert, men det låter helt osannolikt billigt), eller 7 dagslöner (som att köpa en skjorta för 5 000 kr på NK för dig och mig... Man har inga stora garderober...)
Vad kostar en ko? Gissningvis 10 000 kr i sverige. => 100 gm Det funkar inte. Tar vi dock medeltida siffran på ett halvt pund får vi så 10 gm istället. Vilket känns rimligt. En månadslön ungefär. (Å andra sidan så skulle säkerligen en svensk, högproduktiv mjölkko ge 100 gm i betalning i ereb...).
vad gäller tjänster så går det ju på intet sätt att utgå ifrån moderna siffror, men är ju väldigt lätt att räkna fram om man vet vad folk tjänar.
I källorna står angivet att en vanlig arbetare tjänar 3 sm per dag och en hantverkare 4,5 sm per dag. Detta är på intet sätt taget ur luften utan baseras på "historiska fakta". Om vi gör substitutionen 1 sm = 1 penny så är det ganska precis samma summor som gällde i storbrittanien under 1400 talet... På lite drygt 300 arbetsdagar per år blir då en vanlig inkomst i ett normalrikt land = 100 gm per år (innan skatt!), en enhet som med ÄS terminologi kallas talent (tl). jag gillar inte namnet men konceptet är vldigt smidigt. Inkomstnivån motsvarar en ekonomi där det inte råder brist på jord (efter digerdöden var europas befolkning kraftigt reducerad, vilket drev upp arbetarlöner etc). jag tycker att det här stämmer mycket bra med de befolkingssiffror som vi har mejslat fram för ereb och skulle vilja utgå ifrån det här.
Det innebär också att befolkningen inte har det alltför illa. man kan ställa fram mat för dagen, köpa lite kläder, äta kött några gånger i veckan eller till och med oftare osv. Det går definitivt att försörja en familj på halva den inkomsten, men då blir det påvert...
Det här gör att det går att basera priser etc på de som rådde på medeltiden... nu vill jag inte gå för långt här, men att göra så ger världen en väldig tyngd av rimliga samband. och vad kostar en zepelond egntligen?
För den som vill ha en korrelation mellan inkomster i sm och svenska kronor så tror jag att man kan göra följande substitution. 1 sm = 10 kr. En normal inkomst blir då 10 000 kr om året, eller 4 dollar om dagen... betydligt högre än de fattigaste på jorden, men det är nog i stort sett rimligt (afrikas fattiga lever med en standard som är under den som rådde i tex england innan industriella revolutionen). Så, hur mycket vetmjöl kan en arbetare köpa? 7 kr för 2 kg på willys => 8 kg. Inga exakta siffror, men en väldigt rimlig uppskattning. Vad kostar en enkel tunika? 200 kr på HM => 20 sm (angett som 2 sm i DoD Expert, men det låter helt osannolikt billigt), eller 7 dagslöner (som att köpa en skjorta för 5 000 kr på NK för dig och mig... Man har inga stora garderober...)
Vad kostar en ko? Gissningvis 10 000 kr i sverige. => 100 gm Det funkar inte. Tar vi dock medeltida siffran på ett halvt pund får vi så 10 gm istället. Vilket känns rimligt. En månadslön ungefär. (Å andra sidan så skulle säkerligen en svensk, högproduktiv mjölkko ge 100 gm i betalning i ereb...).
vad gäller tjänster så går det ju på intet sätt att utgå ifrån moderna siffror, men är ju väldigt lätt att räkna fram om man vet vad folk tjänar.
Senast redigerad av Regil den 2008-01-19 13:04, redigerad totalt 1 gånger.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9049
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Tankar
Istämmer i det första och uppmuntrar till det andra!Regil skrev:Men, en av mina käpphästar när det gäller Ereb Altor är att det skall finnas någon form av "realism" i världen. med det menar jag att om man bestä,mer sig för att greve höök samlar ihop en armé på tiotusen man så bör man ha ett svar på hur han har råd. svaret må sedan vara att han har en dimensionsportal ur vilken han kan plocka fram diamanter, eller framställer magiska svärd som säljs för en förmögenhet i källaren. jag är inte på något sätt ute efter att utesluta det fantastiska. men jag vill att ereb skall vara "trovärdigt" mitt bland alver, dimbestar och häxmästare. Bönder bärgar skörden, dalkiska koggar fraktar ull från Inmark till Berendien att väva underbara tyger av, baronen samlar in skatter från sina livegna osv.
Jag skulle vilja ge mig på att beskriva grundläggande ekonomi i ereb på övergripande nivå. vilka länder är fattiga och rika? vad skiljer dem åt? var kan man räkna med befolkningen svälter med jämna mellanrum? skillnaden mellan en rik byggd och en rik länsherre? hur mycket får RP betalt om han tar jobbet som legoknekt i hynsolge? hur mycket rikare är en dalk än en faltrakier?
Regil kanske kan svara på en fråga jag haft ett tag... Hur vanligt är just det monetära systemet bland folket? Jag skulle gissa att byteshandel fortfarande är ganska vanligt - och jag utgår från att de flesta bland folket betalar sin tempelskatt i natura.
Finns det ett smidigt sätt att visa på hur mycket av handeln i ett land sker i byteshandel, och hur mycket sker i guld, sliver och koppar?
...och jag är glad att detta är din läggning. Det är sannerligen inte min!
Finns det ett smidigt sätt att visa på hur mycket av handeln i ett land sker i byteshandel, och hur mycket sker i guld, sliver och koppar?
...och jag är glad att detta är din läggning. Det är sannerligen inte min!
I Caddo? Skulle vilja att tempelskatten betalades helt i klingande mynt... Caddo har en av erebs mest utvecklade ekonomier. Det är tydligt från de beskrivningar som finns att ereb har lämnat mörkertiden ganska långt bakom sig och det borde öppna för pengaekonomier, åtminstone i de mest utvecklade områdena. Som Caddo. Men det är klart att en blandning är fullt möjlig och det är lite upp till dig vad som känns bäst. men mynt skulle rimma ganska väl med den ekonomiska utvecklingen.anders skrev:Regil kanske kan svara på en fråga jag haft ett tag... Hur vanligt är just det monetära systemet bland folket? Jag skulle gissa att byteshandel fortfarande är ganska vanligt - och jag utgår från att de flesta bland folket betalar sin tempelskatt i natura.
Finns det ett smidigt sätt att visa på hur mycket av handeln i ett land sker i byteshandel, och hur mycket sker i guld, sliver och koppar?
...och jag är glad att detta är din läggning. Det är sannerligen inte min!
Funderar på att skriva någon slags allmänt hållen riktlinje för ekonomi i olika rika områden. ungefär så här (utan att ha tänkt färdigt)
Rikt: (Trakorien, Erebos, Felicien, Caddo) - pengaekonomi dominerar stort
Normalt (Zorakin och ?): - handel sker helt i mynt, skatter tas upp både i mynt och i natura.
Fattigt: handel sker mestadels i mynt. skatter tas upp både i natura och i kontanter
Mycket fattigt: bytesekonomi, mynt förekommer dock. skatter tas upp i natura
Nja, på Caddo tar man inte upp tempelskatt. Jag tänkte mer på Aidne... Så skulle du klassa Kardien som "Normalt"?Regil skrev:I Caddo? Skulle vilja att tempelskatten betalades helt i klingande mynt... Caddo har en av erebs mest utvecklade ekonomier. Det är tydligt från de beskrivningar som finns att ereb har lämnat mörkertiden ganska långt bakom sig och det borde öppna för pengaekonomier, åtminstone i de mest utvecklade områdena. Som Caddo. Men det är klart att en blandning är fullt möjlig och det är lite upp till dig vad som känns bäst. men mynt skulle rimma ganska väl med den ekonomiska utvecklingen.anders skrev:Regil kanske kan svara på en fråga jag haft ett tag... Hur vanligt är just det monetära systemet bland folket? Jag skulle gissa att byteshandel fortfarande är ganska vanligt - och jag utgår från att de flesta bland folket betalar sin tempelskatt i natura.
Finns det ett smidigt sätt att visa på hur mycket av handeln i ett land sker i byteshandel, och hur mycket sker i guld, sliver och koppar?
...och jag är glad att detta är din läggning. Det är sannerligen inte min!
Funderar på att skriva någon slags allmänt hållen riktlinje för ekonomi i olika rika områden. ungefär så här (utan att ha tänkt färdigt)
Rikt: (Trakorien, Erebos, Felicien, Caddo) - pengaekonomi dominerar stort
Normalt (Zorakin och ?): - handel sker helt i mynt, skatter tas upp både i mynt och i natura.
Fattigt: handel sker mestadels i mynt. skatter tas upp både i natura och i kontanter
Mycket fattigt: bytesekonomi, mynt förekommer dock. skatter tas upp i natura
Kardien är "normalt" till rikt vad gäller echternas områden, fattigt vad gäller övriga (några lite värre ändå). Det står som fattigt i EA häftet.anders skrev: Nja, på Caddo tar man inte upp tempelskatt. Jag tänkte mer på Aidne... Så skulle du klassa Kardien som "Normalt"?
Vad gäller tempelskatten så blir den väl anpassad efter hur man gör på platsen där man verkar. I det fattiga Nordmark får man nöja sig med att ta upp den in natura, i Ekenfara håvar man in klingande silvermynt (om vi tar kardiska exempel)
Hur finansieras den dalkiska kyrkan förresten?
Riksrådet ger en andel av sin upptagna skatt (en slags indirekt tempelskatt alltså) men också av frivilliga bidrag från folket. Det är tradition på Caddo att om man till exempel är sjuk så kan en gåva till templet ge bränsle till bönerna - så kyrkan lider ingen brist på inkomst!Regil skrev:Hur finansieras den dalkiska kyrkan förresten?
Lite själviskt tänke jag flika in mitt eget omrade här, eftersom jag vet att det kanske behöver en ekonomisk genomgang. Möjligen tenderar mina resonemang mer at det storskaliga.
Tre dimensioner:
1) Är Palinors bakgrundshistoria rimlig, och vad baserar den sig pa? Vi talar om tre huvudsakliga skeenden:
a) Handelsfasen - Genom sitt missionsarbete lägger palinbröderna grunden till en internationell handelsrutt. Är det rimligt att jesuitliknande missionärer skapar handelskontaker mellan Nargur och Kopparhavet. Eller kanske mellan Nargur och Trakorien.
b) Etableringsfasen: den rika handeln transformerar orden: är det rimligt att en sadan orden far ett intresse av att etablera sig pa plats, beväpna sig och ta kontrollen över handelsplatser och handelsrutter?
c) Kris och nedgang: Min nuvarande teori är att Ransard lägger under sig vissa av Palinordens handelspartner, och skär av handelsvägerna till andra. Dessutom är det möjligt att de konkurerar ut palinbröderna. Räcker det för att förklara varför situationen ovan upphörde? Finns det rimligare geo-ekonomiska tolkningar?
2) Just nu är Palinor en liten ordensstat med en relativt stor beväpnad överklass. Inkomstkällor är främst lyxartikeln stridshästar liksom viss import fran omkingliggande stammar, vilket exporteras genom begränsade rutter (genom mirel kanske?). Är detta rimligt? Hur stor beväpnad elit kan landet föda?
3) Vilken karaktär borde Palinors ekonomi ha? Byteshandel? Egen valuta? Utländsk valuta? Kanske Orderekonomi (via kasalerna)
Vore glad att höra alla eller nagra tankar om det ovan.
Tre dimensioner:
1) Är Palinors bakgrundshistoria rimlig, och vad baserar den sig pa? Vi talar om tre huvudsakliga skeenden:
a) Handelsfasen - Genom sitt missionsarbete lägger palinbröderna grunden till en internationell handelsrutt. Är det rimligt att jesuitliknande missionärer skapar handelskontaker mellan Nargur och Kopparhavet. Eller kanske mellan Nargur och Trakorien.
b) Etableringsfasen: den rika handeln transformerar orden: är det rimligt att en sadan orden far ett intresse av att etablera sig pa plats, beväpna sig och ta kontrollen över handelsplatser och handelsrutter?
c) Kris och nedgang: Min nuvarande teori är att Ransard lägger under sig vissa av Palinordens handelspartner, och skär av handelsvägerna till andra. Dessutom är det möjligt att de konkurerar ut palinbröderna. Räcker det för att förklara varför situationen ovan upphörde? Finns det rimligare geo-ekonomiska tolkningar?
2) Just nu är Palinor en liten ordensstat med en relativt stor beväpnad överklass. Inkomstkällor är främst lyxartikeln stridshästar liksom viss import fran omkingliggande stammar, vilket exporteras genom begränsade rutter (genom mirel kanske?). Är detta rimligt? Hur stor beväpnad elit kan landet föda?
3) Vilken karaktär borde Palinors ekonomi ha? Byteshandel? Egen valuta? Utländsk valuta? Kanske Orderekonomi (via kasalerna)
Vore glad att höra alla eller nagra tankar om det ovan.
1) Har inte så mycket svar, men allmänt så tänker jag att folk tar makten när de kan, och uppenbarligen så var orden tillräckligt stark för att göra det.Peter skrev: 2) Just nu är Palinor en liten ordensstat med en relativt stor beväpnad överklass. Inkomstkällor är främst lyxartikeln stridshästar liksom viss import fran omkingliggande stammar, vilket exporteras genom begränsade rutter (genom mirel kanske?). Är detta rimligt? Hur stor beväpnad elit kan landet föda?
3) Vilken karaktär borde Palinors ekonomi ha? Byteshandel? Egen valuta? Utländsk valuta? Kanske Orderekonomi (via kasalerna)
Vore glad att höra alla eller nagra tankar om det ovan.
2) Inkomstkällor: måste ju främst bestå av skatteuppbörd. Antar att det sker från bondebefolkningen (visst fanns det en liten sådan?) och stammarna. Nästan uteslutande in natura då Palinors ekonomi inte är så utvecklad? Då blir ju frågorna: hur stort är överskottet i ekonomin? Jag har fått intrycket av att Palinor är ganska kargt så det är kanske inte så stort. 20% ?. Befolkning 6-700 000 ? (som ett Zorakiskt hertigdöme). ger 100 000 hushåll. ifall dessa ger 20% och de i sig är Fattiga (60 gm per år och hushåll i produktion), så (räkna...) 12 000 000 gm per år i skatteintälkter. En riddare ~400 gm i försörjning/ år (ganska långt under en kardisk, men jag tänker mig att det är mindre pompa och ståt i Palinor), 50% av inkomster till riddare, (räkna) = 30 000 riddare. Inte så illa... Det förutsätter dock att befolkningen är så stor, att man har kontroll och kan beskatta alla hushåll och att man kan ta ut 20% i skatt (men det borde man nog utan alltför mycket problem.)
Hur väl kan man transportera mat etc genom Palinor? Antar att riddarna får sprida ut sig något för att "äta sig genom landet"
Sedan tycker jag att du borde lyfta fram något mer än hästarna som exportprodukt, man behöver fler vägar att få in ädelmetaller i landet... (eller också så är det ett stort problem att man inte får in något att slå mynt av... vilket bara förvärrar hela situationenn med byteshandel etc)
Tar riddarna inte upp skatt tror jag att vi får skära ner dem till en bråkdel av de 30 000 jag höftade fram.
3) Byteshandel med inslag av peningaekonomi tycker jag känns rätt. Ingen egen valuta, man använder det man kommer över (som du har skrivit) tycker jag också verkar bra (i huvudsak för att det känns lite vildare så). I huvudstaden kanske pengar är ett stadigvarande inslag, här kan jag tänka mig att nästan hela Palinors pengamängd befinner sig.
Kommentar till mig själv:
30 000 känns ganska mycket och förutsätter:
1) en effektiv beskattning av samtliga invånare
2) att man kan ta ut så mycket som 20% i skatt. inget problem i en jorbruksbyggd, men köper nomaderna det?
3) att man inom orden satsar på att maximera antalet riddare
4) Att här bor 700 000, det kanske är något högt. Adragoor?
Men storleksordningen 10 000 riddare kan nog vara rimlig i alla fall...
30 000 känns ganska mycket och förutsätter:
1) en effektiv beskattning av samtliga invånare
2) att man kan ta ut så mycket som 20% i skatt. inget problem i en jorbruksbyggd, men köper nomaderna det?
3) att man inom orden satsar på att maximera antalet riddare
4) Att här bor 700 000, det kanske är något högt. Adragoor?
Men storleksordningen 10 000 riddare kan nog vara rimlig i alla fall...
Stralande Regil
Hmm... Palinor just nu ligger pa 118 500 invanare. Det kanske är för lite. A andra sidan tänkte jag mig nog inte sa mycket som 30 000 riddare.
En sak att ha i atanke är att Palinor maste kunna utmana Ransard: ha en femtedel eller en tiondel av dess härstyrka, inte en hundradel...
Palinorden bör vara RELATIVT stor, och en RELATIVT stor del av den bör utgöras av riddare. Samtidigt sa utgör ju orden hela överklassen, och landets administration. Fem, sex tusental palinbröder bör ju isf funka (pa 100 000 invanare), förutsatt att tre-fyra tusen av dessa är riddare?
Ok: tre viktiga faktorer:
1) Beskattning sker definitivt, och sker genom Kasalsystemet. I bondebygd är kasalen helt enkelt en fogdegard, i nomadbygd är det mer en karavanseralj och administrativt center. Förutom ett centralt beskattningssystem med kasalerna som uppsamlingspunkter sa kan man ocksa tänka sig "lokal beskattning" - större delen av riddarhären är förlagd pa kasal, och att lata den lokala befolkningen föda dessa skulle kunna vara en sorts variant pa indelningssytemet här hemma pa sjuttonhundratalet.
2) Det sker ett visst inflöde av idealistiska eller trängda men rika herremän fran söder. Att aka till Palinor är lite som ett "staende soltag". Det finns en hyfsad andel riddersmän i Palinor med besittningar över hela Ereb, liksom andra rikedomar. Dessa herremän kan alltsa försörja sig själva och sitt följe, och bidra till palinors ekonomi.
3) Palins Orden är även en internationell organisation. Vad deras utsocknes kapitel sysslar med är inte sa definierat, men jag tänker mig att de delvis fungerar som sociala klubbar för handelsmän och besuttna. Därifran kan det ocksa komma in lite pengar.
Hmm... Palinor just nu ligger pa 118 500 invanare. Det kanske är för lite. A andra sidan tänkte jag mig nog inte sa mycket som 30 000 riddare.
En sak att ha i atanke är att Palinor maste kunna utmana Ransard: ha en femtedel eller en tiondel av dess härstyrka, inte en hundradel...
Palinorden bör vara RELATIVT stor, och en RELATIVT stor del av den bör utgöras av riddare. Samtidigt sa utgör ju orden hela överklassen, och landets administration. Fem, sex tusental palinbröder bör ju isf funka (pa 100 000 invanare), förutsatt att tre-fyra tusen av dessa är riddare?
Ok: tre viktiga faktorer:
1) Beskattning sker definitivt, och sker genom Kasalsystemet. I bondebygd är kasalen helt enkelt en fogdegard, i nomadbygd är det mer en karavanseralj och administrativt center. Förutom ett centralt beskattningssystem med kasalerna som uppsamlingspunkter sa kan man ocksa tänka sig "lokal beskattning" - större delen av riddarhären är förlagd pa kasal, och att lata den lokala befolkningen föda dessa skulle kunna vara en sorts variant pa indelningssytemet här hemma pa sjuttonhundratalet.
2) Det sker ett visst inflöde av idealistiska eller trängda men rika herremän fran söder. Att aka till Palinor är lite som ett "staende soltag". Det finns en hyfsad andel riddersmän i Palinor med besittningar över hela Ereb, liksom andra rikedomar. Dessa herremän kan alltsa försörja sig själva och sitt följe, och bidra till palinors ekonomi.
3) Palins Orden är även en internationell organisation. Vad deras utsocknes kapitel sysslar med är inte sa definierat, men jag tänker mig att de delvis fungerar som sociala klubbar för handelsmän och besuttna. Därifran kan det ocksa komma in lite pengar.
khartotum är satt till 40 000 invånare... (av 100 000)
Det funkar liksom inte... skall det stå 4 000?
Sen tycker jag att Palinor kan få lite mer än 100 000 invånare, vi håller ju överlag på att revidera upp siffrorna. Nu har jag ingen känsla för hur stort landet är så jag säger inget än... det är dessutom adragoors bord...
och så vet jag vart Kardiska ynglingar kan ta vägen om de vill ha lite äventyr och inte är så upplysta om Palinordens mörkare sidor...
Det funkar liksom inte...
skall det stå 4 000? Sen tycker jag att Palinor kan få lite mer än 100 000 invånare, vi håller ju överlag på att revidera upp siffrorna. Nu har jag ingen känsla för hur stort landet är så jag säger inget än... det är dessutom adragoors bord...
och så vet jag vart Kardiska ynglingar kan ta vägen om de vill ha lite äventyr och inte är så upplysta om Palinordens mörkare sidor...
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9049
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Palinordens grundande är lite otydlig för mig men om de sökte sig mål för mission känns området Kard/Västnargur rätt. Hela Norra Ereb var på denna tiden (ca 150 eO?) rätt okänt för Kopparhavsområdet även om klavykerna på Trakoriska öarna börjat etablera kontakter.Peter skrev:1) Är Palinors bakgrundshistoria rimlig, och vad baserar den sig pa? Vi talar om tre huvudsakliga skeenden:
a) Handelsfasen - Genom sitt missionsarbete lägger palinbröderna grunden till en internationell handelsrutt. Är det rimligt att jesuitliknande missionärer skapar handelskontaker mellan Nargur och Kopparhavet. Eller kanske mellan Nargur och Trakorien.
b) Etableringsfasen: den rika handeln transformerar orden: är det rimligt att en sadan orden far ett intresse av att etablera sig pa plats, beväpna sig och ta kontrollen över handelsplatser och handelsrutter?
c) Kris och nedgang: Min nuvarande teori är att Ransard lägger under sig vissa av Palinordens handelspartner, och skär av handelsvägerna till andra. Dessutom är det möjligt att de konkurerar ut palinbröderna. Räcker det för att förklara varför situationen ovan upphörde? Finns det rimligare geo-ekonomiska tolkningar?
Om jag förstått det rätt så koloniserades Palinor västerifrån, förmodligen längs floderna i dagens Ransard och genom skogarna och bergen i inlandet. Detta sammanfaller med viktiga händelser i området, Ran-sards enande i nordväst 129 eO och Timoleriens grundande sydöst 176 eO.
Antagligen etablerades handelsrutterna mellan dessa händelser men avskars senare som en följd av dem. Målet för handeln måste ha legat bortom Ransard, ute slättlanden där ordensstaten kom att grundas, för annars vore det ologiskt att söka sig bortom de folk som bodde närmare kusten. Förmodligen var detta "mellanområde" mycket glest befolkat innan timolerierna ankom och ointeressant för handel.
Om dessa antaganden stämmer ger det kanske en rätt kort tid för missionärerna att grundlägga handelsrutter och sen få dessa avspärrade men passar ändå in rätt bra med historiska händelser. Palinorden kanske grundades just för att öppna upp igen dessa handelsrutter?
Rätt central blir då frågan; vad handlade Palinor med, och vem? Dvärgarna i Kuldkres, nargurer i Narim (nordöstra Ransard, införlivat 515 eO), strövnargurerna i landet och längre bort i Sar-Saru, något/någon helt annan...?
Jag gissar på dvärgarna i Kuldkres men händelserna måste i såfall utvecklas.
Eller resonerar jag helt fel?
