Ekonomi

Övrigt om Ereb Altor
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Peter skrev:2) Det sker ett visst inflöde av idealistiska eller trängda men rika herremän fran söder. Att aka till Palinor är lite som ett "staende soltag". Det finns en hyfsad andel riddersmän i Palinor med besittningar över hela Ereb, liksom andra rikedomar. Dessa herremän kan alltsa försörja sig själva och sitt följe, och bidra till palinors ekonomi.

3) Palins Orden är även en internationell organisation. Vad deras utsocknes kapitel sysslar med är inte sa definierat, men jag tänker mig att de delvis fungerar som sociala klubbar för handelsmän och besuttna. Därifran kan det ocksa komma in lite pengar.
Härifrån rinner således kapitalet in, det kan ju vara deras största "exportprodukt" - bidrag från andra "länder"!

Herremännen kan sålunda föra med sig kapital som orden sedan kan inhandla vad de behöver utomlands ifrån och även komplettera inrikes. (Tänker mig att man är helt beronde av vapentillförsel etc från andra länder.)
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Vad gäller vapeninförsel utomlands sa är min tanke att de skall handla rätt mycket med dvärgarna i Kuldkres. Denna handel bör vara dyr, och sätta Palinor pa knäna litegrann

Angende storlek är jag öppen för förslag. Haller med om att 30-40 procent av befolkningen i Khartotum nog var lite kraftigt ..... :oops: Kanske 20 000 i Khartotum och 2-300 000 i hela Palinor? Med befolkningscentra Khartotum och bondetrakterna i nordväst?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Peter skrev:Vad gäller vapeninförsel utomlands sa är min tanke att de skall handla rätt mycket med dvärgarna i Kuldkres. Denna handel bör vara dyr, och sätta Palinor pa knäna litegrann

Angende storlek är jag öppen för förslag. Haller med om att 30-40 procent av befolkningen i Khartotum nog var lite kraftigt ..... :oops: Kanske 20 000 i Khartotum och 2-300 000 i hela Palinor? Med befolkningscentra Khartotum och bondetrakterna i nordväst?
Låter OK! Hmmm...Jag kanske ska öka Pendons invånare ett par tusen till? (Just nu 21000 till 24000?)
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

BirkeDet där kräver en del eftertanke. Det är nog snarare i takt med Ransards expansion som Palinor trängts tillbaka. Haller med om att det bör vara handelspartners i nordost. Kanske Jorduashur? Kanske rent av Barbia? (Men varför skär ransards aktiviteter av atkomsten till Barbia...)

En delförklaring till Palinors atergang kan ha varit kuldkres atergang. Eller ocksa är det själva kontakten med kontinentala Ereb som är avskuren p.g.a. ransardisk sjödominans? Spanar vildt....
Fraxinus skrev: Låter OK! Hmmm...Jag kanske ska öka Pendons invånare ett par tusen till? (Just nu 21000 till 24000?)
Oj, förlat! Jag är ute och cyklar - jag trodde att de kontinentala storstäderna var större. Jag lämnar nog befolkningsfragan öppen tills vi har en konsensus- jag har egentligen inte sa mycket asikter utom att palinor skall vara glest befolkat med en ganska stor "stadsframtunghet" mot Khartotum
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Fraxinus skrev:
Peter skrev:Vad gäller vapeninförsel utomlands sa är min tanke att de skall handla rätt mycket med dvärgarna i Kuldkres. Denna handel bör vara dyr, och sätta Palinor pa knäna litegrann

Angende storlek är jag öppen för förslag. Haller med om att 30-40 procent av befolkningen i Khartotum nog var lite kraftigt ..... :oops: Kanske 20 000 i Khartotum och 2-300 000 i hela Palinor? Med befolkningscentra Khartotum och bondetrakterna i nordväst?
Låter OK! Hmmm...Jag kanske ska öka Pendons invånare ett par tusen till? (Just nu 21000 till 24000?)
Ja, eller varför inte öka till 87 000 när du ändå är igång? :wink: (Jag kommer aldrig att ge upp kampen för Pendon som storstad :P )
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Peter skrev:BirkeDet där kräver en del eftertanke. Det är nog snarare i takt med Ransards expansion som Palinor trängts tillbaka. Haller med om att det bör vara handelspartners i nordost. Kanske Jorduashur? Kanske rent av Barbia? (Men varför skär ransards aktiviteter av atkomsten till Barbia...)

En delförklaring till Palinors atergang kan ha varit kuldkres atergang. Eller ocksa är det själva kontakten med kontinentala Ereb som är avskuren p.g.a. ransardisk sjödominans? Spanar vildt....
Fraxinus skrev: Låter OK! Hmmm...Jag kanske ska öka Pendons invånare ett par tusen till? (Just nu 21000 till 24000?)
Oj, förlat! Jag är ute och cyklar - jag trodde att de kontinentala storstäderna var större. Jag lämnar nog befolkningsfragan öppen tills vi har en konsensus- jag har egentligen inte sa mycket asikter utom att palinor skall vara glest befolkat med en ganska stor "stadsframtunghet" mot Khartotum
He! Det är knappt så jag själv är säker. Jag började med att lufta en 30000 invånare för Pendon och en hel hop varningsklockor började omedelbart ringa! När jag gick ner till 21000-25000 så var det tyst. Så jag har valt att ligga lite lågt på den siffran efter det. Lägg du dig runt 18000-20000 så länge! Det ger en viss unik ställning för Khartoum i regionen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Peter skrev:BirkeDet där kräver en del eftertanke. Det är nog snarare i takt med Ransards expansion som Palinor trängts tillbaka. Haller med om att det bör vara handelspartners i nordost. Kanske Jorduashur? Kanske rent av Barbia? (Men varför skär ransards aktiviteter av atkomsten till Barbia...)

En delförklaring till Palinors atergang kan ha varit kuldkres atergang. Eller ocksa är det själva kontakten med kontinentala Ereb som är avskuren p.g.a. ransardisk sjödominans? Spanar vildt....
Rörande handelskontakter så skulle Jorduashur kunna fungera men det passar inte så bra in i deras historia och beskrivning. Barbia ligger lååångt bort och krockar helt med mina tankar kring norra Nargur (fast det kan gå att ändra på även om jag helst inte vill).

Jag föreslår Narim (Gauland) i nordöstra Ransard som huvudsakliga handelspartner.

-detta område namns knappt i Ransards histora innan det erövras 515 eO av ransarderna, och kan således utvecklas som vi (och Fafnir) vill.
-landet ligger avspärrad av jorder i norr, sarder i väst och timolerier i söder men är öppet mot (syd)öst och Palinor.
-befolkningen är västnargurisk och säkerligen i behov av mission (?) och sydliga varor, men inte en del av Ransard.
-ransarderna och timolerierna kan störa palinernas handel genom att ta kontroll över leder i bergen och genom att kriga mot själva Narim.
-denna viktigaste marknad kan kompletteras av handel med dvärgar och slättnomader (strövnargurer mfl.) i den grad den är tillgänglig.

Sen har jag läst genom Palinor i wikin och undrar på en sak som är ganska relevant för handeln; Vilken väg följer handlare, pilgrimer, soltågsfarare, ordensriddara och andra som vill ta sig från södra Ereb till Palinor?

Historisk kan de ha valt Nordå som mynnar vid dagens Kaphalt och ankommit Palinor i nordväst men denna led lär Ransard snabbt spärra. Senara kan de ha valt Alemarks skogar men efter 176 eO lär det upptättade Timolerien spärra även denna väg (om då inte Palinerna vill kämpa sig genom skogen för varje handelskaravan). Den väg som då återstår (åtminstonde mot väster, men det är väl en förutsättning om ransarderna skal störa handeln?) är ut i Lerigattviken mellan Mirel och Ransard.
Palinorerna kanske passerar norr om Ejdunnbergen och följer gränsen ut mot havet, delvis längs floden som Aesel och Blå Fyle bildar?

För det är förbi Karneke vid dessa berg som Palinors viktigaste kontakt med omvärlden går?
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

birkebeineren skrev:

Jag föreslår Narim (Gauland) i nordöstra Ransard som huvudsakliga handelspartner.
Detta later perfekt! Tackar :)
birkebeineren skrev: -befolkningen är västnargurisk och säkerligen i behov av mission (?) och sydliga varor, men inte en del av Ransard.
Precis. Dessutom maste de ha nagra lukurativa varor. Tänker osökt pa hur bra det gick för vara förfäder att sälja pälsverk för lödigt silver. Men det kanske krävs nagot mer ocksa? Eller räcker det med Nariska pälsar och Kuldkresiska smiden? Och Palinors nedgang beror da pa en dubbel katastrof: Ransards expansion och Kuldkres nedgang - men varför hamnade kuldkres i en svacka?

birkebeineren skrev: -ransarderna och timolerierna kan störa palinernas handel genom att ta kontroll över leder i bergen
Det var väl framförallt det jag tänkte pa: Ransard som geopolitisk makt gör ett avstamp i regionen, och försöker lägga beslag pa sa mycket av kommunikation etc som möjligt. Möjligen tvingade de även tidigt igenom unilateral handel med flera stammar. Lite grann som Ryssland i CIS :P
birkebeineren skrev:-denna viktigaste marknad kan kompletteras av handel med dvärgar och slättnomader (strövnargurer mfl.) i den grad den är tillgänglig.
Precis, och det är genom strövnargurerna som Palinorerna först började sälja stridshästar. Den produktionen och handeln är numera en smula internaliserad: hästar tas upp i skatt. Men bade de egna produktionsförsöken liksom fullständig kontroll av stammarna har misslyckats.
birkebeineren skrev:Sen har jag läst genom Palinor i wikin och undrar på en sak som är ganska relevant för handeln; Vilken väg följer handlare, pilgrimer, soltågsfarare, ordensriddara och andra som vill ta sig från södra Ereb till Palinor?

Historisk kan de ha valt Nordå som mynnar vid dagens Kaphalt och ankommit Palinor i nordväst men denna led lär Ransard snabbt spärra. Senara kan de ha valt Alemarks skogar men efter 176 eO lär det upptättade Timolerien spärra även denna väg (om då inte Palinerna vill kämpa sig genom skogen för varje handelskaravan). Den väg som då återstår (åtminstonde mot väster, men det är väl en förutsättning om ransarderna skal störa handeln?) är ut i Lerigattviken mellan Mirel och Ransard.
Palinorerna kanske passerar norr om Ejdunnbergen och följer gränsen ut mot havet, delvis längs floden som Aesel och Blå Fyle bildar?

För det är förbi Karneke vid dessa berg som Palinors viktigaste kontakt med omvärlden går?
Ja, tack, precis! Perfekt.

öh gör ju dessa rutter Palinor sjöberoende - kan vi anta att de samarbetar med Trakorien?

P.S. Funderar pa ev. ytterligare palinorisk produktion. Vad har egentligen nordereb att bidra med? Pälsverk, timmer och järnmalm? Elfenben fran mammutar? Honung?
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Peter skrev:
birkebeineren skrev:
P.S. Funderar pa ev. ytterligare palinorisk produktion. Vad har egentligen nordereb att bidra med? Pälsverk, timmer och järnmalm? Elfenben fran mammutar? Honung?
Pälsverk och elfenben känns spontant rimligast. De andra riskerar att falla på ohemula transportkostnader (dåligt med vatten att transportera på).
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Peter skrev:
birkebeineren skrev: -befolkningen är västnargurisk och säkerligen i behov av mission (?) och sydliga varor, men inte en del av Ransard.
Precis. Dessutom maste de ha nagra lukurativa varor. Tänker osökt pa hur bra det gick för vara förfäder att sälja pälsverk för lödigt silver. Men det kanske krävs nagot mer ocksa? Eller räcker det med Nariska pälsar och Kuldkresiska smiden? Och Palinors nedgang beror da pa en dubbel katastrof: Ransards expansion och Kuldkres nedgang - men varför hamnade kuldkres i en svacka?
Även om något annat gärna kan tillkomma så känns en omfattande pälshandel helt rätt. Kanske det är så att den narimska bävern ger ett utomordentligt fint skinn och många av de stora travar med pälsvärk som förs ner till Tillarud är från denna stora svartstripiga bäver? Den intensiva jakten har dock fått mycket förödande konsekvenser för en av Kuldkres västliga gruvkomplex och bidragit till dvärgrikets nergång. När bergsströmmarna på försommaren är som störst hjälper de många bäverfördämningarna till att binda upp mycket av vattnet som når fjällsjöarna i Kardbergens dalar. Dessa sjöar har gärna smala utlopp och svämmar lätt över om inte vattnet hejdas. Vintern 473-474 eO var ovanligt snörik och vårfloden efter blev större än någonsin. Klanerna kring sjön Emvide hadde varit särskilt framgångsrika under jakten och bäverbeståndet var lite och dammarna dårligt underhållna. Följderna blev att vattnet i Emvide steg raskt och bredde ut sig i flera sidodalar. I en av dessa gick dvärgarnas gruvor nästan i dagen och plötsligt var katastrofen ett faktum; taket brast och komplexet översvämmades, enorma värden och hundratals dvärgar förlorades. Dvärgarna i Kard gillar inte bäver! :x
Peter skrev:
birkebeineren skrev:Historisk kan de ha valt Nordå som mynnar vid dagens Kaphalt och ankommit Palinor i nordväst men denna led lär Ransard snabbt spärra. Senara kan de ha valt Alemarks skogar men efter 176 eO lär det upptättade Timolerien spärra även denna väg (om då inte Palinerna vill kämpa sig genom skogen för varje handelskaravan). Den väg som då återstår (åtminstonde mot väster, men det är väl en förutsättning om ransarderna skal störa handeln?) är ut i Lerigattviken mellan Mirel och Ransard.
Palinorerna kanske passerar norr om Ejdunnbergen och följer gränsen ut mot havet, delvis längs floden som Aesel och Blå Fyle bildar?

För det är förbi Karneke vid dessa berg som Palinors viktigaste kontakt med omvärlden går?
Ja, tack, precis! Perfekt.

öh gör ju dessa rutter Palinor sjöberoende - kan vi anta att de samarbetar med Trakorien?
Trakorisk samarbetar förmodligen med vem som helst bara de tjänar på det, och en kontakt med Palinor ökar säkert bara Ransards hat mot båda grannarna.
Peter skrev:P.S. Funderar pa ev. ytterligare palinorisk produktion. Vad har egentligen nordereb att bidra med? Pälsverk, timmer och järnmalm? Elfenben fran mammutar? Honung?
Jag börjar misstänka att mitt Nargur är alltför oklart både här på forumet och i wikin... :oops:
Alla dessa varor handlas det med via Mastika Agga och Babor, även via Trasimo i de sydvästra skogarna och över Nidapasset ner i Torshem.
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Jag ber om ursäkt: det är jag som inte har gjort min läxa. :oops:
Yokohama
Trakorisk Svavelskeppare
Inlägg: 19
Blev medlem: 2007-04-01 09:37
Ort: Umeå

Hertigen av Likermark i Zorakin

Inlägg av Yokohama »

Jag har skummat igenom trådarna som rör mynt och ekonomi men har detta till trots några funderingar som jag tänkte dela med mig av till denna formidabla samling DoD experter.

I min nuvarande spelargrupp är en av rollpersonerna ingen mindre än Hertigen av Likermark i Zorakin. När detta blev klart så började jag fundera över följande;
Hur mycket pengar har en Hertig i Zorakin? Vad kan man tänka sig att denne har för egendomar och hur mycket ungefär är de värda? Bönderna i Zorakin har ju en mycket svag ställning eftersom adeln tar så mycket av dem i skatt som bara är möjligt. Hur mycket skatt, i procent eller sm/gm, får en hertig in varje månad? Vad kan man tänka sig att Hertigens omkostnader är för soldater, reparationer av borgar, fort mm.?

Jag utgår från att Likermark har ungefär 200.000 inv. Ett hushåll består av i genomsnitt fem personer. (200.000/5=40.000 st) Sen tänkte jag att antigen får Hertigen skatt från alla skatteskrivna hushåll som baroner och grevar samlar in till honom/henne och att Hertigen då får ca 30% av den totala skatteinkomsten (Baronen tar 30% och Greven 30%). Jag föreställer mig att skatterna är höga, kring 50% av hushållets produktion. Ett hushåll producerar 2 sm/dag i lönearbete eller natura-värde. Detta ger Hertigen (40.000x2smx30dagar)x0,15(%) =360.000 sm/månaden.

Vad har ni för synpunkter på mina antagen och beräkning att räkna ut Hertigens och hushållens ekonomi?

Jag föreställer mig enorma klass-klyftor, där Högadeln lever enormt lyxigt och bönderna för evigt fast att "slita" för brödfödan utan chans till en "klass-resa" uppåt i systemet.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Re: Hertigen av Likermark i Zorakin

Inlägg av Fraxinus »

Yokohama skrev:Jag har skummat igenom trådarna som rör mynt och ekonomi men har detta till trots några funderingar som jag tänkte dela med mig av till denna formidabla samling DoD experter.

I min nuvarande spelargrupp är en av rollpersonerna ingen mindre än Hertigen av Likermark i Zorakin. När detta blev klart så började jag fundera över följande;
Hur mycket pengar har en Hertig i Zorakin? Vad kan man tänka sig att denne har för egendomar och hur mycket ungefär är de värda? Bönderna i Zorakin har ju en mycket svag ställning eftersom adeln tar så mycket av dem i skatt som bara är möjligt. Hur mycket skatt, i procent eller sm/gm, får en hertig in varje månad? Vad kan man tänka sig att Hertigens omkostnader är för soldater, reparationer av borgar, fort mm.?

Jag utgår från att Likermark har ungefär 200.000 inv. Ett hushåll består av i genomsnitt fem personer. (200.000/5=40.000 st) Sen tänkte jag att antigen får Hertigen skatt från alla skatteskrivna hushåll som baroner och grevar samlar in till honom/henne och att Hertigen då får ca 30% av den totala skatteinkomsten (Baronen tar 30% och Greven 30%). Jag föreställer mig att skatterna är höga, kring 50% av hushållets produktion. Ett hushåll producerar 2 sm/dag i lönearbete eller natura-värde. Detta ger Hertigen (40.000x2smx30dagar)x0,15(%) =360.000 sm/månaden.

Vad har ni för synpunkter på mina antagen och beräkning att räkna ut Hertigens och hushållens ekonomi?

Jag föreställer mig enorma klass-klyftor, där Högadeln lever enormt lyxigt och bönderna för evigt fast att "slita" för brödfödan utan chans till en "klass-resa" uppåt i systemet.
Höj först Likermark till ca 300000 invånare (totalt i Zorakien ca 6-7 miljoner invånare). Höj andelen invånare i hushållen till 7 (man, fru, 3-4 barn, en åldring, eventuellt en dräng eller piga). Skatterna är så höga som adeln vågar ta ut. 50% i skatteuttag tillhör översta gränsen som hushåll klarar av = ett mycket högt skattetryck. Lägre skattetryck är mycket vanligare (30-40%). Andel adel i förhållande till borgare och bönder = ca 5 %.

Chans till klassresa finns faktiskt (teoretiskt sett). Främst på grund av att Zorakien allt mer går mot ett samhälle där utbildning blir allt viktigare och där utbildning åtminstonde i teorin är öppen för alla. Böndernas barn (om de går i skola) går främst i tempelskolor. Tempelskolor ger främst kunskap i läsa och skriva samt basal religons och historieundervisning.

Därifrån kan man se söka sig vidare exempelvis (främst) inom kyrkan (någon son som blir riark=präst) eller som munkar men även inom den alltmer växande civila statsförvaltningen eller inom städernas förvaltning, handel etc.

Det finns även högre studier att få för alla ur ALLA samhällsklasser. Detta beror främst på närvaron av Mandelorden vars Lycée historiskt har som mål att vara öppen för alla som söker upplysning (dvs kunskap). Detta har gjort att även Lysande vägen har öppnat ett par lärosäten som likaledes är öppen för alla sökande liksom att det efterhand uppstått fria akademier som inte är knutna till vare sig Lysande vägen eller Mandelorden.

Praktiskt så är andelen högre utbildade i Zorakien ändå mycket liten i förhållande till andelen befolkning. Jag har för mig att siffran låg på ca 1000-1500 per år (med genomsnittlig högre utbildningstid om 3-4 år).

Dessutom så har det lagts in så här på forumet att Hertigen av Pharynx är liktydig med kronprinsen. Detta har viss relitet med Aidneböckerna. Nuvarande Zorakiska Kungaätten kommer från hertigarna av Pharynx. Det finns också ca 40 kronolän (markisskap) i hela Zorakien som är direkt underlydande Kungen. En del av dessa län är faktiskt så kallade tjänstelän dvs län som tilldelas de personer som innehar vissa högre tjänster i riket-dessa län går INTE i arv). Skatten från dessa län går till markis i fråga och till kungen. Vidare har kungen intäkter från alla fristäder.

Alla bönder är heller inte livegna. Bönder på kronomark är "fria" och betalar endast skatt till markisen/fogden i området hälften av den skatten går till kungen.

Du glömmer dessutom riddarna. De riddare som är underställda baroner, grevar, hertigar får inte sin lön via hertigen eller greven eller baronen (beroende på vem de är svurna till). Istället kan det vara så att ett par gårdar är tilldelade dem att försörja dem. I vissa fall har kanske riddaren fått en egen särskilt stor och välförsörjd gård som han brukar själv och utan att betala skatt till någon. Nåja, brukar och brukar. Han har ett par drängar och pigor som brukar den. Själv övar han vapenlek, bildning, besöker hoven etc och har en rättare som övervakar arbetet.

En annan karriärmöjlighet för ofrälse är den som soldat som en av de adligas fotfolk eller ännubättre en av Kungens nya Regaliegarden (två till antalet med ca 4500 man vardera i led + vardera 900 armborstskyttar och 600 man hjälptrupp)

MEN generellt så lever högadeln väldigt lyxigt (även om de fått börja dra åt svångremmen något) medan bondesönernas liv är ett hårt slitande med små möjligheter till att klättra på karriärstegen, svar ja.
Användarens profilbild
Grisodlar'n
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1460
Blev medlem: 2007-11-09 01:15
Ort: Västerås

Inlägg av Grisodlar'n »

Vet inte riktigt om det hör hemma i den här tråden, men har ni några tankar angående vad en hyfsat framgångrik köpman kanske drar in per år i förtjänst?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Hittade foljande inlagg från Psipo som jag tankte kunde vara varda några vidare funderingar nu nar master Regil tankt ta sig an Ekonomi & Handel:
Hur avgör man nationellt välstånd i en medeltida värld? Går det? Antagligen inte, om inte samhället är väldigt anakronistiskt. Däremot kan vissa grupper vara rikare eller fattigare på vissa håll.

Exempelvis är Caddo och Erebos stora handelsnationer. Kanske de största i Ereb? Innebär det att länderna i sig är rika? Kanske, men sannolikt snarare att ägarna till de mer framgånsrika handelshusen är det.

Så hur funkar Erebs ekonomi? Jag skulle säga att det finns fyra aktörer i Ereb som kandiderar på att vara den fräsmta handelsnationen - Trakorien, Caddo, Erebos och Krun. I det sistnämnda fallet gäller inte minst handeln med Akrogal. Det innebär lite generaliserande att övriga riken är på efterkälken. Men egentligen är det inte rikena i sig utan de som sysslar med handel. Erebos handelshus kan liknas vid Hansan?

Och hur är det med Lysande vägen? Är den en ekonomisk faktor? Under vår medeltid ägde kyrkan oerhört mycket mark. Äger Lysande vägen mark? Om inte, hur går den runt?

Sedan har vi skatter, tullar, gillen, gruvor o.dyl,

Detta är något som vi bör ta upp i de olika landkapitlen. Vem betalar man skatt till och varför? Och hur? Kan man äga sin egen produktion? I så fall, hur har det gått till? Kan man köpa loss sin verksamhet från gillet/staden/riket/adelsmannen och hur går det till isf?

Det finns hur mycket som helst...Själv är jag inte insatt i ekonomisk historia. Det finns säkert andra som vet betydligt mer och kan slå mig hårt på fingrarna.
Skriv svar