Ordnar - diskussion

Information om religionerna och dess utbredning
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-26 10:17 Inlägget med bilden på ordnarna i utökat tolkning försvann? Hoppas det endast är för redigering. :)
Ja, jag gjorde bilderna individuella för varje orden för att sidan skall laddas bättre samt utökade lite info i inlägget.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Ordensdräkterna och vapnen ser fina ut. :)

Enligt vad som är skrivet så grundar S:t Dericus munkväsendet på 200-talet eO men inga exakta årtal är bestämda. Årtalen charlielarsson uppgav i sin gamla text borde kunna modifieras då hela LV har utvecklats till något annat än vad han föreslog. S:t Vendlockorden och S:t Cardororden kan isåfall flyttas lite fram i tid om det passar bättre. Även om personerna levde tidigare kan ordnarna ha grundats senare. Kanske är det så att S:t Dericusorden var den första orden som bildades?

Så här står deti wikin: Munkväsendet

En annan detalj som kanske kan flätas in i tidslinjen är vad som eventult hände med munkväsendet efter Stora Scismen?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-27 07:39 Ordensdräkterna och vapnen ser fina ut. :)
Tack :D
birkebeineren skrev: Enligt vad som är skrivet så grundar S:t Dericus munkväsendet på 200-talet eO men inga exakta årtal är bestämda. Årtalen charlielarsson uppgav i sin gamla text borde kunna modifieras då hela LV har utvecklats till något annat än vad han föreslog. S:t Vendlockorden och S:t Cardororden kan isåfall flyttas lite fram i tid om det passar bättre. Även om personerna levde tidigare kan ordnarna ha grundats senare. Kanske är det så att S:t Dericusorden var den första orden som bildades?
Ser inget problem med att det bildas religiösa kommuniteter innan S:t Dericus grundar sin orden. Att S:t Dericus anses som munkväsendets fader kan bero på att dessa tog upp hans regel senare.

Angående Cardorbröderna har jag en ide att deras regel kan vara lite äldre men deras liv inte är klosterliv på samma sätt som beskrivs i Dericusregeln.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Återupptäcker ännu mer redan skriven information i wikin.
Ljuset sprids
Åren 150-250 e.O var något av en guldålder för den Lysande Vägen. Odos lärjungar och deras efterföljare proklamerade den Lysande Vägen i land efter land. Överallt etablerades tempel och kloster till den store solgudens och profetens ära. I Kardien märkte echterna stora likheter mellan Odos lära och Valentin Echtes förkunnelse. Vissa echter menade till och med att Odo var en reinkarnation av deras stamfader, vilket hjälpte spridandet av den nya läran på Aidne. I Zorakin var det främst hos pennerna som den Lysande Vägen först fick fotfäste.
Samtidigt som imponerande soltempel restes runt om Kopparhavet fick också munkrörelsen liv med början på Caddo. Solmunken och sedermera helgonet S:t Dericus (d. káso Dericõ) var en av de första att etablera kloster där solmunkar bor tillsammans i bön och studier. Munkarna blev också den Lysande Vägens främsta budbärare och missionärer till fjärran hednaländer. Bland annat var det just solmunkar som först spred Etins ljus i Magilre, Berendien och Efaro.
Exarken (den Lysande Vägens andliga ledare) i Arno etablerade år 112 e.O. den så kallade Orden till Odos minne för att påskynda och hjälpa missionen, vilket till en början fick stor framgång. Munkar och lekmän reste runt hela Kopparhavet (och bortom) för att predika Odos budskap. Samtidigt som tron på Etin spreds som en eld var det många munkar och missionärer som satte livet till och blev martyrer. Alla folk var inte lika mottagliga för den Sanna Läran som echterna och pennerna på Aidne var.
Den fjärde kategorin munkar är de så kallade Odosmunkarna. Odosmunkarna tillhör "2:a Orden till Odos minne" vilket från början var menat att vara ett missionsinitiativ, men då munkarna inte lyckades åstadkomma de resultat man väntat sig tog man istället på sig samma roll som Mandelorden på fastlandet, det vill säga man lade sin energi på forskning och undervisning istället för mission och man kallade sig "Orden till Odos minne". Skillnaden från Mandelorden är att man behöll klosterlöftena för att kunna fortsätta hedra och ära den gudomlige Odo. Trots att exarken i Arno flera gånger förbjöd munkarna tog dessa kontakt med Mandelorden på fastlandet, och man lärde sig mycket av varandra. Exarken kunde inte längre välsigna munkarna utan drog år 199 e.O. sin hand från dem. Munkarna organiserade sig då som en ny orden (med förebilder från fastlandet) och kallade sig "2:a Orden till Odos minne". De blev helt självständiga och lever idag utanför den dalkiska kyrkans gemenskap. Däremot håller man fortfarande hårt på sina klosterlöften om fattigdom, lydnad och celibat. Det är solmunkarna och soljungfrurna som är den dalkiska kyrkans missionärer. Riarkerna är endast församlingsföreståndare och helare för sin hjord, och därför finns inte begreppet missionärsriark som det gör på fastlandet. Nästan alla dalkiska missioner börjar med att ett grupp munkar reser ut och bygger en apidiol. Runt apidiolen växer sedan en infrastruktur upp och utvecklas ofta till små samhällen. I Efaro finns hela städer som vuxit upp kring apidioler. När dessa apidiolkommuniteter blivit etablerade kommer ofta en bontisâl resande och utkorar riarker och tempeltjänare från den nyomvända lokalbefolkningen. Den dalkiska grenen av den Lysande Vägen är helt främmande för att använda våld för att tvinga folk till omvändelse. Det anses strida mot Etins fjärde bud: "Begå icke grymma handlingar!".
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

Så någon av Altors historiker har skrivit 200-talet men menat andra århundradet efter Odos födelse?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-28 10:09 Så någon av Altors historiker har skrivit 200-talet men menat andra århundradet efter Odos födelse?
Så kan det vara. Sen är det ju först nu som vi för allvar börjat nysta upp trådarna som olika skribenter lämnat när de berört munkar, riddare och ordnar. Att vi medvetet lämnat det lite luddigt tills vi bestämt mer? Hursomhelst så kan vi åtgärda detta nu. :)

Kan det tänkas att Dericus levde och verkade kring ca 150 eO men att Dericusregeln först fick sin slutgiltiga form ca 225 eO? Eller så tolkar vi eventuella referenser till 200-talet eO som skrivfel och spikar Dericusregeln till 100-talet eO?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Jag ska lite oförskämt be om hjälp angående något i ett spel jag kör just nu. Detta är angående solriddarordens närvaro i Trakorien.

Enligt vad vi sagt tidigare så finns det ett Trakoriskt kres-bontisât med säte i Tricilve. Kres-bontisâlen Fimbilus Okvand huserar där. I mitt spel vill jag även förlägga ett riddarhus i anknytning till solkatedralen i Tricilve, kallat "Stenhem." Stenhem råds över av Riddar Halvbrand Silversporre av Pendon, och det är totalt 25 solriddare, men väpnare och ulepper.

Riddarna har varit där sedan 601 e.O., då Kerigassen av Munzga i Magilre (Hans Rättrådighet Juni Duolik) lyckades få den Trakoriske kejsaren Radassabar den Store att skriva på ett avtalsbrev. Dessa solriddare kallar sig "Nordbanéret," och håller ett öga på vad som försegår på de Trakoriska öarna, samt beskyddar bontisâlen i Tricilve.

Min fråga är: Vad kan solriddarorden hoppas på att uträtta i Trakorien? Vad är deras dagliga sysslor och uppdrag? Hur behandlas de av Paratornerna? Vad hände som gjorde att kres-bontisâlen Fimbilus Okvand (eller ännu hellre, Exarken i Ekeborg!) så gärna ville ha solriddare i Trakorien?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Mycket intressanta frågor.

I Aidneboken står det att Solorden endast er verksam i Aidne men det har vi kringgått lite i projektet genom att låta det finnas några undantag av olika slag. Nordbanéret kan vara ett sådant. :wink: Det finns altså inga solriddare i Magilre utan där är det andra ordnar som råder. MEN det hindrar ju inte att den vältalige kerigassen av Munzga (alla magiller är som känd vältaliga) har lyckats förhandla fram ett avtal som ger kres-bontisalen i Tricilve möjlighet att få ett banér solriddare att disponera i den trakoriska huvudstaden.

(Angående Magilre och ordnar skrev nyligen Snibben följande: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 034#p45034)

I frågan om varför någon vill ha solriddare i Trakorien kan jag tänka mig olika skäl:
  • 1) Rent religiösa motiv där någon uppriktigt tror att solriddare kan bidra till att sprida Lysande Vägen i Trakorien. Kanske kan självaste kejsar Radabasser vinnas över och solvigas? Han kanske är en religiös sökare eller kan imponeras av 25 tungt rustade krigare i skinande rustningar?
  • 2) Någon vill påverka själva Solorden genom att tvinga den att involvera sig i Trakorien och dras in i politiken där. Solorden råkar vara MYCKET rik, sånt är intressant i Tricilve. De jämfört med slipna paratorniska intriganter möjligen lite naivare solriddarna kan kanske luras att göra något dumt? Detta kan kanske också skada Solorden och det är det någon är ute efter?
  • 3) Att solriddare faktisk är de enda som kan utföra ett svårt uppdrag i Etins tjänst ute på de trakoriska öarna? Kanske någon profetia talar om detta (trakorierna gillar profetior)?
  • 4) Solorden själv, eller någon annan, vill använda brofästet i Trakorien till att kunna etablera sig i Magilre där kungen irriterande nog INTE vill ha några solriddare.
I frågan om hur solriddarnas dagliga liv ser ut beror nog detta delvis på varför de är där. Solriddarna är också tänkta som mycket nitiska sin egen ordensregel och avviker inte från denna bara för att omgivningarna ser annorlunda ut än det feodala samhället de är vana vid. Kulturkrockar lär förekomma. Paratornierna lär troligen också se på solriddarna lite som de ser på de "omoderna" palamoxierna. Sen är solriddarna mycket skickliga krigare och det kan kanske vara till deras fördel i vissa situationer även i en krämarstad?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Mycket tacksam för fantastiska ideer som vanligt, birke!

Kommer nog köra på en kombination av 1, 2 och 4 - där 1 och 4 är på Exarkens direkta agenda. En förbättrad relation med Trakorien gynnar båda sidor, även om det kommer kosta lite guld.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Mikael »

Oj, Kulturkrock sa Bull. Riddare med heder och ära i Tricilves vulgära kultur full av förolämpande trakorier. Vojne vojne.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Mikael skrev: 2022-01-13 20:17 Oj, Kulturkrock sa Bull. Riddare med heder och ära i Tricilves vulgära kultur full av förolämpande trakorier. Vojne vojne.
Ja, det kan man verkligen säga! :lol: Vi hade just vårt första spelmöte och det var helt otroligt kul och dråpligt! Mellan kulturkrocken och den politiska balansgången är det en strålande setup!
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Munkordnar inom Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Någon som har något att tillägga till följande? Annars föreslår jag att det kan wikifieras, iallafall klädsel och vapensköldar. Sätter ett nummer för varje orden som gör den lättare att identifiera.
Snibben skrev: 2021-11-26 10:21 Gör om mitt föregående inlägg som var tungt att ladda och fyller på med info.

Här kommer förslag till ordnarnas dräkter och vapensköldar. Efter lite wikiforskning så sätter jag upp dem i ungefärlig ordning för tillkomst.
Vendlocksmunkar (1)
166 e.O! (regel erkänd först 266 e.O.)
Bild
S:ta Innedas Orden (2) (underorden till S:t Dericus Orden)
197 e.O.! (Konverterade till Dericusorden på 250-talet?)
S:t Innedas orden (för ordensdräkt se Dericusorden nedan)
Cardorbröder (3)
Ngn 190-200 e.O.
Bild
Dericusorden (4)
Ngn 200-220 e.O.
Bild
Andamiter (5)
Ngn 250-270 e.O
Bild
Kefimorden (6)
Ngn 270-290 e.O
Bild
Arrfolbröderna (7)
Ngn 270-290 e.O
Bild
Mellinorden (8)
Ngn 330-350 e.O
Bild
Karlsorden (9)
354 e.O.!
Bild
Ordnar med ej ännu satta grundningsår.
Luciterorden (10)
Bild
Giolderaner (11)
Bild
Doloriterorden (12)
Bild
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av gtjorgo »

Som själsligt boende vid Jaggaracksjön är man ju intresserad av Antovaniterriddarna. :)
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av anders »

Jag tycker det ser utmärkt ut! :D
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

Börjat skissa lite på S:t Cardorsorden

S:t Cardors orden
S:t Cardors orden av predikande bröder eller Cardorsorden, Cardoriterna, Cardorsbröder, Svartärmar (folkligt namn i Kardien och Zorakin), Vitpräster (folkligt namn i Brendien) som de också kallas för är en orden vars främsta syfte är att understödja kyrkan och utbilda dess medlemmar.

Typ
Ordenslevande riarker -prästmunkar. Ingen kvinnlig gren finns

Säte
Orden har inget eget säte men man har stark närvaro hos Ordu-Kerigassen i Ekeborg.

Storlek

ca 500 bröder och 100 noviser samt ca 300 tjänstefolk och 150 skolpojkar.

Tillträdeskrav

För att bli fullvärdig broder i orden krävs riarkvigning. Stor vikt läggs på teologiska studier och andra akademiska studier. Samtliga postulanter förväntas kunna felfri Dalkiska innan de tas upp som noviser. Vanligtvis börjar unga skolpojkar att studera in i orden om de anses ha läshuvud. När de anses ha tillräcklig kunskap i Dalkiska, läsa och skriva färdigheter, grundläggande teologi, astronomi och matematik samt en god förmåga i retorik kan de tas upp som noviser i orden. Efter halva novistiden, ca 5-7 år, vigs novisen till riark. Riarker som redan är vigda kan gå med i orden som noviser i ca 7 år innan de bli fullvärdiga medlemmar.

Rikedomar

Orden är till stor del finansierad av kyrkan- Den vanligaste inkomsten är prästlönerna men mer pengar tillskjuts av bôntisaten och kyrkan centralt. Övriga inkomster kommer främst från kopierande eller tryckning av böcker.

Makt
Orden har stor influens på läran och kyrkan något som inte alltid ses med blida ögon och man har flera gånger granskats av Den lysande handen.

Organisation

Syfte
Orden har som mål att förbättra och utbilda kyrkans ämbeten.

Grundades


Heraldik
Skriv svar