Akrogal

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Akrogal

Inlägg av gtjorgo »

Sååå tjusigt!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Adragoor skrev: 2022-10-02 23:00
Adragoor skrev: 2022-09-26 21:54 Den hundratusen stegens trappa är vägen upp till Puyupurún. Eftersom trappan är så hisnande hög kan man inte gå upp för den på en dag, utan man måste övernatta på vägen, vilket man gör på ett större värdshus som ligger halvt inhugget i klippan och ägs av dvärgar. Här kan man dricka sig full på klipptryffelöl och smaska i sig grillad bergsgetfilé för att orka de resterande tre kilometerna i stigning uppåt.
Hade lite kul med isometriskt perspektiv och ritade det där värdshuset, sen växte det till ett helt komplex av byggnader... Jag tänker mig att klipphyllan ligger ca 3000 meter över dalen nedanför. Utsikten bör vara hisnande.

Gooralvardshus_liten.jpg
Snyggt!

Är det ett par silkespälsade stäpplamor vi ser där i hagen till vänster?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Vilka språk talas i Gooral? I den korta historien omtalas flera kulturer och gissningsvis talar dessa olika språk och kanske även språk från olika språkfamiljer. Sen är det ju inte säkert alla språk finns kvar i dagens Gooral och vissa kulturer kan också ha bytt språk. Gooral verkas oavsett som en mötespunkt och med en potentiellt intressant språk- och kulturhistoria. Kanske talas gooraliska som ett slags allmänt handelsspråk i ett större område av Akrogal?

Belguner och Khatager antar jag talar språk tillhörande centralakrogaliska språkfamiljen då de syns som 20 och 21 på kartan över centralakrogaliska språkfamiljen.

Astarer och Pashtuner kanske även de centralakrogaliska språk men utanför kartan?


Karkuter talar gissningsvis det språk som tidigare talades i Karkutal men de kan även ha anammat ett annat språk efter sin flytt till Gooral. Språket i det gamla Karkutal har vi inte helt enats om vilken språkfamilj skall tillhöra men antingen centralakrogaliska språkfamiljen, aqusuliska språkfamiljen eller en helt egen språkfamilj.

Samling länkar finns här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Karkutaliska

Det kan även tänkas vara skillnad på karkut i det gamla Karkutal (Grisodlarns namn på språket i sin tolkning) och karkutiska i dagens Gooral?


Med språksläktskapen kartlagt kan det vara lättare att se för sig vilka kulturer som hänger samman och kanske även vilka av vår världs språk och kulturer som kan ge inspiration och en bild av hur de ser ut.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Akrogal

Inlägg av gtjorgo »

Finns det risk att namnet för de aktogaliska Pashtunerna krockar med de från Tellus?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor »

gtjorgo skrev: 2022-10-03 17:20 Finns det risk att namnet för de aktogaliska Pashtunerna krockar med de från Tellus?
Jag tror att det var därför jag tog bort t:et och kallade dem pashuner... Kanske för uppenbar stöld?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

På norska kallas de pasjtuner så för mig är det ok vilket som. :P
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-10-03 14:37 Vilka språk talas i Gooral? I den korta historien omtalas flera kulturer och gissningsvis talar dessa olika språk och kanske även språk från olika språkfamiljer. Sen är det ju inte säkert alla språk finns kvar i dagens Gooral och vissa kulturer kan också ha bytt språk. Gooral verkas oavsett som en mötespunkt och med en potentiellt intressant språk- och kulturhistoria. Kanske talas gooraliska som ett slags allmänt handelsspråk i ett större område av Akrogal?

Belguner och Khatager antar jag talar språk tillhörande centralakrogaliska språkfamiljen då de syns som 20 och 21 på kartan över centralakrogaliska språkfamiljen.

Astarer och Pashtuner kanske även de centralakrogaliska språk men utanför kartan?


Karkuter talar gissningsvis det språk som tidigare talades i Karkutal men de kan även ha anammat ett annat språk efter sin flytt till Gooral. Språket i det gamla Karkutal har vi inte helt enats om vilken språkfamilj skall tillhöra men antingen centralakrogaliska språkfamiljen, aqusuliska språkfamiljen eller en helt egen språkfamilj.

Samling länkar finns här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Karkutaliska

Det kan även tänkas vara skillnad på karkut i det gamla Karkutal (Grisodlarns namn på språket i sin tolkning) och karkutiska i dagens Gooral?


Med språksläktskapen kartlagt kan det vara lättare att se för sig vilka kulturer som hänger samman och kanske även vilka av vår världs språk och kulturer som kan ge inspiration och en bild av hur de ser ut.
När det gäller språket har jag tänkt mig att det talas ett allmänspråk i Gooral som är en blandning av diverse språk som invandrare, erövrare och andra har talat genom tiderna. Detta är ett rätt unikt språk och talas kanske av en del handelsmän som brukar ta sina karavaner över bergen till Kandor men är nog inte allmänt spritt i Akrogal.

Vid hovet talas högastariska, som är en ålderdomlig variant av den mer moderna astariska som de flesta inbyggare i huvudstaden och norr därom talar. Detta språk tillhör från början samma språkfamilj som karkuternas språk. Båda folken har vandrat in från öster i forntiden...

Astarerna är lite av det fina folket i Gooral. Man föraktar inte, men ser kanske ner lite på resten av folket med sin bondska dialekt. Även astarer behärskar naturligtvis denna dialekt till fullo. Det är betydligt mer sällsynt, å andra sidan, att träffa karkutiska bönder eller pashunska boskapsdrivare som behärskar astariska mer än hjälpligt.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Akrogal

Inlägg av gtjorgo »

Adragoor skrev: 2022-10-03 21:51
gtjorgo skrev: 2022-10-03 17:20 Finns det risk att namnet för de aktogaliska Pashtunerna krockar med de från Tellus?
Jag tror att det var därför jag tog bort t:et och kallade dem pashuner... Kanske för uppenbar stöld?
Ajdå! Det var jag som läste slarvigt. Då tycker jag att namnet för folket kan stå kvar. Ereb har ju en historia av ankeborgifieringar :-)
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor »

Veckans Akrogalbild. En säljägare från Keilaq-folket.
keilaq-jagare.jpg
Keilaqerna är ett jägar/samlarfolk som bebor en del av Akrogals nordkust. De lever uteslutande av jakt på sälar, valrossar och renar samt fiske och har en schamanistisk tro på att allt är besjälat med en Gem'ge-kuli'lin (den närmsta, men kanske inte den bästa översättningen är "röst".) De handlar emellanåt med de utlänningar som ibland dyker upp med sina skepp samt med Yurax-pachiterna från innanhavets nordstrand, vilka har en koloni kallad Chulunge i närheten av Keilaqernas land.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Snyggt. :) Sputspetsar av valrosständer eller kanske höglandsmammut?

För det som är obekänd med geografin i nordvästra Akrogal så ligger Chulunghe vid en av flodmynningarna på södra sidan av havområdet som kallas Rossrännan.

Chulunghe uppfanns här (tyvärr har kartan försvunnit): http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 070#p38070
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor »

birkebeineren skrev: 2022-10-09 08:08 Snyggt. :) Sputspetsar av valrosständer eller kanske höglandsmammut?
Förmodligen… Kanske ibland även spetsar av kallhamrad koppar och någon gång järn, när Keilaqerna kommer över sådana material.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Följande är skrivet om handeln i nordvästra Akrogal och upp mot havet i Rossrännan och Orghin:
Adragoor skrev: 2014-11-26 15:51 Idén med folk från Aqusuili-Kartals innanhav som har kolonier i nordvästra Akrogal är ju onekligen intressant. Frågan är vad de är ute efter? Pälsen från något särskilt djur, någon ovanlig mineral eller metall, skalen från orghinska isbaggar som används för att färga dyrbara textilier?
Hur framkomlig är sedan taigan för mammutdragna jätteslädar? Kanske finns en uråldrig anlagd väg genom ödemarkerna. Vägen är byggd av ett okänt material på vilket ingenting kan växa. Det är därför den ännu går att använda efter tusentals år. Vissa menar att vägen byggdes av magirerna i urtiden, men ingen vet dess ursprungliga syfte. Inte ens magirerna minns längre...
Adragoor skrev: 2014-11-26 17:17 Uppfann just landet Yurax-pache vid Aqusuili-Kartals innanhav som har en koloni vid den nordakrogaliska kusten där de anskaffar cyanfärgat pigment utvunnet ur isbaggeskal av akrogaliska isjägare samt i viss mån bryter azursten, vilket är populärt som byggmaterial runt innanhavet... Möjligen går detta att bygga vidare på...

Yurax-pache är f.ö. muterad Quechua för "vita landet", och Chulunghe för "is(kolonin)".
Mikael skrev: 2014-11-26 19:52 Kanske är de ute efter Magiriska hemligheter (good luck de ligger under kilometeris…or?) eller dvärgrikenas skatter. Och borde det inte finnas en urgammal väg mellan det Akrogaliska magirriket (visst fanns det ett sådant?) och det Orghinska?
birkebeineren skrev: 2014-11-26 20:25
Adragoor skrev:Uppfann just landet Yurax-pache vid Aqusuili-Kartals innanhav som har en koloni vid den nordakrogaliska kusten där de anskaffar cyanfärgat pigment utvunnet ur isbaggeskal av akrogaliska isjägare samt i viss mån bryter azursten, vilket är populärt som byggmaterial runt innanhavet... Möjligen går detta att bygga vidare på...
Går absolut att bygga vidare på. Nu har vi ett ursprung för den lapis lazuli som de berendiska handelshusen i Lindaros enligt tidigare skriverier har monopol på borta i Ereb. Namnen lapis lazuli och azursten används om vart annat. Isbaggeskalen når dock sällan längre ut på handelsvägarna än till Yurax-paches grannland Tahuantin på sydsidan av Aqusuili-Kartals innanhav. Den blåa färgen är helig i detta land och just den nyans isbaggeskalen ger används av de högsta alkemiprästerna i deras mest bloddrypande ritualer. De betalar därför ett så högt pris att få andra kan bjuda över. Från de tahuantinska Järnhamnarna går skeppen tunga upp till Yurax-pache. En fråga då vilka andra handelsvaror de kan skeppa hem igen från norr eftersom järn troligen är mycket mer skrymmande än baggskal?
Adragoor skrev: 2014-11-26 21:30
birkebeineren skrev:En fråga då vilka andra handelsvaror de kan skeppa hem igen från norr eftersom järn troligen är mycket mer skrymmande än baggskal?
Troligen nordakrogalisk azursten... Tänkte mig att detta var ett uppskattat byggmaterial runt innanhavet.

Tänker mig dock att azursten inte är samma sak som lapis lazuli (som ju givetvis kommer från Blåkamsun långt i söder). Azurstenen ser mer ut som en svagt blåaktig kristallin, glasartad bergart. Lite som is som aldrig smälter. Orsaken till att detta material är så uppskattat av folken runt innanhavet är att det faktiskt har lite färg, till skillnad från bergarterna i området, som främst består av kvarts, kalksten och alabaster, vilket gör de flesta städer tråkiga och färglösa, om än vita och skinande. Kanske importerar man även den röda salamantstenen från Dharbia.
birkebeineren skrev: 2014-11-27 08:03
Adragoor skrev:...samt i viss mån bryter azursten, vilket är populärt som byggmaterial runt innanhavet... Möjligen går detta att bygga vidare på...
Adragoor skrev:
birkebeineren skrev:En fråga då vilka andra handelsvaror de kan skeppa hem igen från norr eftersom järn troligen är mycket mer skrymmande än baggskal?
Troligen nordakrogalisk azursten... Tänkte mig att detta var ett uppskattat byggmaterial runt innanhavet.

Tänker mig dock att azursten inte är samma sak som lapis lazuli (som ju givetvis kommer från Blåkamsun långt i söder). Azurstenen ser mer ut som en svagt blåaktig kristallin, glasartad bergart. Lite som is som aldrig smälter. Orsaken till att detta material är så uppskattat av folken runt innanhavet är att det faktiskt har lite färg, till skillnad från bergarterna i området, som främst består av kvarts, kalksten och alabaster, vilket gör de flesta städer tråkiga och färglösa, om än vita och skinande. Kanske importerar man även den röda salamantstenen från Dharbia.
Ok, vi kan låta lapis lazuli komma från Blåkamsun nere i södra Akrogal. Gillar azurstenen du beskriver och hur den används men jag undrar om den verkligen kommer hela vägen från Orghin? Blir det inte väldigt långt att frakta större partier tung sten även för digra mammutar, och trots magiriska väglämningar, över halva kontinenten? Eller är stenen så exklusiv att det faktisk lönar sig? Faran för att rånas borde dock vara minimal eftersom det inte går att flytta stenen annat än med mammutarna (som man då måste kunna hantera) och vägen leder bara framåt eller bakåt om man då inte vill försöka baxa sig genom snö och tät granskog. Iofs finns det platta istäckta floder... (min urprungliga ide innan magirvägen dök upp på hur mammutslädarna färdades)

Azurstenen kan få vara kvar som den är. Men vi skall kanske inte uppfinna fler färgglada material från norra Altor eftersom det redan finns två till, och det från officiella källor: Ädelis (kristalliserad blåskimrande is som avger svalka) och Månsten (lysande sten som speglar månens faser)
Adragoor skrev: 2014-11-27 15:40 Äsch! Ett par mammutar klarar nog att släpa en last på några ton rätt obehindrat. Fast långt är det ju förstås! Kanske Yurax-pachiterna endast färdas till och från Chulunghe på vintern, när man kan vara säker på att det finns ett snötäcke hela vägen. Eftersom resan är så lång kanske mammutslädarna går mot Chulunghe när den första snön har fallit för att återvända framåt våren ett och ett halvt år senare.
Mikael skrev: 2014-11-27 15:57 I närheten av de skogar man färdas genom, i de än mer nordliga trakterna mot Slempukernas nordvästgräns, finns de Svävande skogarna som omnämns i …Handelsfurstenserien eller Nidlandsserien. Kälkar i detta material kan säkert underlätta att minimiera motståndet även när det belastats med flera ton tung sten. Dessa kälkar vårdas ömt och har gått i generationer då det oftast tar oerhörd lång tid att få ihop tillräckligt med svävträvirke då ytterst få expeditioner lyckas återvända med sitt byte.
birkebeineren skrev: 2014-12-06 14:40 Yurax-pachiterna i Chulunghe kanske är intresserade av betar från valhästar? Tjugerna jagar dessa uppe i nordöstra Rossrännan där den mynnar ut i Cirkelhavet. Själva byter gärna tjugerna till sig vampumpärlor och valisnötter från keilaqfolket om tillfällen bjuds.
Mikael skrev: 2014-12-06 21:12 Handlare bland de akrogaliska handelslägren i östra Orghin är i så fall mellanhand, eller kanske cerevaliska handlare. Tjuger och Yurax lever alldeles för långt från varandra.
birkebeineren skrev: 2014-12-07 06:49 Om vi tänker oss att tjugerna bebor kusten av Orghin en bit öster om Draksvansen, ungefär som du föreslår din gamla kladdkarta, så är det inte så långt bort till nordvästra Akrogal där keilaqerna bor och yurax-pachiterna har sina koloni. Jag tänkte att för att ge tjugerna lite mer kött på benen så kunde de bedriva viss handel här uppe i norra Altor. Ger folket lite mer självständighet gentemot Ereb. Tjugerna är huvudsakligen ute efter betar/tänder från valross (valhästar) som de jagar i trakten där havsviken mellan Orghin och Akrogal (Rossrännan) möter det stora havet norr om Akrogal (Cirkelhavet). Och färdas de så långt i sina katamaranskepp har de redan nått förbi Chulunghe.

Att cerevalierna seglar upp hit i Rossrännan(!) låter också bra. Kanske de handlar med akrogalierna på orghinska sidan, bara vi kommer på vilka dessa är?

Förövrigt tänker jag att all handel här längst uppe i norr inte är några dagliga turer direkt, snarare en blanding av årliga turer och enskilda expeditioner utförda av äventyrliga skeppare. Handeln lär också vara koncentrerad till enstaka sommarmånader pga det hårda klimatet.
Adragoor skrev: 2014-12-08 17:16 Satt och läste lite om hur det handlades över Berings sund förr i tiden, (i Bogoras antropologiska skildring av Tjuktjierna från tidigt 1900-tal). Ofta bytte folken i östra Sibirien och Alaska i äldre tider skinn med varandra (från djur som inte fanns på endera sidan av sundet), och i modern tid handlade de ofta med alkohol eller tobak som de fått tag på av ryssar och amerikanska valjägare.

Ska man erebifiera detta kan man ju tänka sig att Cerevalier eller Barbier har kommit på att det är enklare att byta alkohol mot säl och renskinn av keilaq-folket än att jaga djuren själva. Keilaqerna säljer senare dessa varor vidare till orghinerna, och får skinn från exotiska orghinska djur vilka de sen kan sälja vidare till Yurax-Pachiterna i utbyte mot järnvaror...
birkebeineren skrev: 2014-12-08 18:42 Barbierna exporterar själva skinn så jag föreslår att det är cerevalier som köper upp sälskinnen av keilaqerna. Cerevalierna kan sen sälja skinnen vidare i Dharbia och Bahaz. Vissa når säkert också berendierna som har kontakter med Lirvella i södra Cereval.

Men hur är det med alkohol, finns det som en handelsvara primitiva jägarfolk kan köpa i vårat 1300(?)-tals Altor?
Adragoor skrev: 2014-12-08 23:26 Det är ju frågan... I Europa existerade spritdrycker på 1300-talet och destillering hade varit känt sedan antiken (dock inte ursprungligen för sprittillverkning), även om de moderna varianterna gjorda på säd inte dök upp förrän runt 1400.

I Ereb skulle man kunna tänka sig att det är just cerevalierna som relativt nyligen har uppfunnit metoden att skapa alkoholstarka destillat av säd, till skillnad från folken runt Kopparhavet som hellre inmundigar olika sorters grappa. Visserligen är den cerevaliska spriten billigare och går säkert att hitta på avdankade hak i exempelvis Nohstril, men har ännu inte blivit vanlig bland de joriska folken p.g.a. konservatism och en viss ovilja att ta till sig barbariska bruk. Däremot har drycken blivit populär i både Dharbia och Chulunghe.
Adragoor skrev: 2014-12-08 23:38
Mikael skrev:Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.
Det ska såklart finnas sådana. Längs kusten norr om Dharbia kanske? Frågan är vilka varor de "indianliknande" folken där kan erbjuda?
birkebeineren skrev: 2014-12-09 07:57 Det har tidigare skrivits om udda alkemiska ingredienser från Cereval och experimentell magisk forskning vid Biblioteket i Drakonia så det skulle kunna tänkas att destillering av säd (det lokala gräset som nämns i EA kanske?) råkat bli ett resultat här. Drycken har inte fått något fäste i Ereb men akrogalierna gillar den.

Att man i den joriska kultursfären föredrar grappa när tillfället bjuder på något stärkare låter bra. Ibland kan den varvas med apaldos, halvlängdsmännens berömda äppelbrännvin.
Mikael skrev: 2014-12-09 21:57
Adragoor skrev:
Mikael skrev:Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.
Det ska såklart finnas sådana. Längs kusten norr om Dharbia kanske? Frågan är vilka varor de "indianliknande" folken där kan erbjuda?
För några hundra år sedan önskade ledare i Kalmurri kolonier i norr, helst ville man åt Orghinernas skatter (kanske Magiriska hemligheter). Man hade hört om otroliga skatter och blåis. Man satte upp ett par utposter i sydöstra Orghin och i nordvästra Akrogal. Där skulle attacken mot Isbarbarerna förberedas och utgå ifrån. Intresset från Kalmurri svalnade då den inspirerade ledaren dog. Utposterna blev istället fängelsekolonier och handelsstationer. Chulunghe kan vara en av dessa. Den andra stationen på andra sidan sundet åt nordväst. Ett par gånger har de utstötta som tvingas hit försökt vinna ära genom attacker på Tjugerna men misslyckats. Idag är man högst oberoende av Kalmurri med undantag av formell underdånighet och utbytet av handelsvaror och fångar. Brutala platser.
Snibben skrev: 2014-12-09 22:11 Jag har också hört att man handlar åt andra hållet eftersom flottorna i Kalsalsjön gärna använder sig av hudar från Gulfläckssälen för tillverka skydd från pilar. Den gula pannfläcken på sälen ger extra dekoration på de överlappande hudarna.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Chulunghe enligt tidigare kartor:

Bild
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor »

Förhoppningsvis är de flesta viktigare namn med på den här skissen:
NVakrogalskiss.jpg
Jag hittade också på och lade till namnet på de stora skogarna: Naxangitiska skogarna, samt uppfann Slavländerna som är tänkt som ett område som tahuantinerna jagar slavar i.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9022
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren »

Ser rätt ut. Gillar nyskapelsen Naxangitiska skogarna som klingar mycket väl i mina öron. Och Slavländerna passar bra in som koncept.

Enda namn jag kan komma på som saknas är följande:

Bärnstenarna, ögrupp väster om Blixtlandet (elva öar som delas i Norra och Södra Bärnstenarna)
Circo, huvudstaden i det gamla Karkutal (sydöstra hörnet) och nu en tahuantinsk handelsstad
Stjärnön, ön ute i Innanhavet kopplat till Eledains orden
Skriv svar