Högmän
Postat: 2009-07-12 11:02
Var i allmänhet inte särskilt förtjust i Monsterboxen. Jag tycker dock att just högmännen passade in ganska bra i Ereb Altor. Särskilt som det redan finns Tolguderna i Trakorien och eventuellt släktingar till dessa i vit fläck Drylo. Detta ledde mig till att tänka lite på deras ursprung och hur de kunde bli en del av Ereb Altor. Jag inser att detta kanske kunde ha avhandlats i tråden om Resefolk och Jättar men eftersom jag tycker om resarna som svartfolk och ogärna blandar in dem i de planer jag har så hoppas jag att ni har överseende med att högmännen får vara en separat tråd tills någon säger till på skarpen. Här är vad jag skrev om dem i Mireltråden. Tänkte lägga till betydligt mer tankar allt eftersom.
Jan Erik Söderman skrev:Jag har under ett tag nu vid läsandet av olika trådar konstaterat att det finns ett intresse av att lägga in Jättar i mirels norra trakter och tolgudiska släktingar i vit fläck drylo. Då det redan finns en ras som kallas högmän beskrivna i monsterboxen vill jag slå ett slag för dem som någon slags felande länk i området. Dessa kan vara ursprunget till ett flertal olika folkslag som senare beblandats med andra människor och blivit Mireler, Dyler och annat. Tänker mig i så fall att deras högkultur förmodligen har sin storhetstid innan järnåldern och att den är shamanistisk men relativt högtstående. Kanske ungefär som följer.
+3500 f.o. Jättar och människor möts i området norr om mörkrets berg. De är båda primitiva kulturer som dyrkar skrämmande urandar med naturtema. Dalgon, urmalen från de djupa vattnen, Aberoth den behornade, skogens herre, med flera. Jättarna blir pga. sin väldiga fysik dominanta. De har dock problem med att få barn inom sina klaner och börjar därför kräva storväxta kvinnor i tribut av människorna. Dessa får bli mödrar till en ny ras, Högmännen. Dessa är födda ur blodet ifrån sina döende mödrar. De blir således ett kargt och kallsinnigt folk som med tiden besegrar sina förfäder jättarna och lyckas sprida sig ända ifrån Alerien i norr till Magilre och Klomellien i söder. (Använder här de moderna namnen då jag inte är riktigt säker på vad de skulle heta i dåtid)
Runt 2500 f.o. Högmännens kulturs storhetstid. Trotts att man ännu i mångt och mycket befinner sig på stenåldersnivå har man lärt sig mycket genom samtal med andar om stjärnorna, elementen och naturen. Flera kulter får sin början här. De primitiva djurkrigarna som med andars hjälp antar sitt totems form. De naturälskande Magialerna som liksom alverna dyrkar en repressentation av moder jord och som lyckats alliera sig med urträd, oreader och andra halvandar. De analytiska Jilererna som studerar de fyra elementens grundstenar, med hjälp av sin kontroll äver elementarandarna bygger de enorma byggnadsverk, observatorier och tempel till sina obskyra gudars ära.
1500 f.o. När Nargurerna vandrar in i högmännens kultursfär har högmännens storhetstid sedan länge nått sin kulmen. Kvar finns mest ruiner och stammar. Hur kulturen gick under är okänt men internt religiöst och filosofiskt käbbel antas vara en stor bidragande orsak tillsammans med svartfolkens spridning och eventuellt förbannelser ifrån de mörka gudarna man i urtiden övergav. Hur som helst finns endast småfickor kvar av den tidigare civilsationen. Dessa är inte stora nog för att hålla emot den Narguriska folkvandringen på något annat ställe än i Mirel där djurkrigarnas kult är stark och aggressiv. Högmännens ättlingar med människorna kallas för mireler och finns kvar än idag. Tack vare Mirelernas framgång skonas Drylo och Magilre ifrån Narguriska folkvandringar men Ljusna, Ranz och Timorlerien blir alla Narguriska områden med tiden. Dock lever vissa kulturella arv kvar ifrån Högmännen såsom tron på de 4 elementen, årstiderna, riktningarna i Alerien samt dyrkan av krigstotem i Ransard (Knappast något unikt för Mireler och Högmän dock så det kan ha kommit ifrån andra källor).
900-talet f.o.
Det jorpagniska imperiet sprider sig och erövrar det som finns kvar av högmännens kultursfär. Vissa av högmännen ger sig av i folkvandringar upp till Palamux och blir där tolguderna. Andra väljer att dra sig tillbaka ifrån världen helt för att sjunka in i andevärlden och bli en del av denna. På några platser uppstår konflikter som med Mirelerna och Magialernas degenererade undersåtar Dylerna. I norra mirelien stoppas dock den Jorpagniska framfarten av en blandning av Högmän, Mireler (Som vid detta lag kan räknas mer som människor med högmannaursprung) och några faktiska jättar. Efter en svårsmält förlust mot väldiga fiender i ett oländigt nordligt dimland beslutar sig Jorpagnerna för att vidare expansion norrut tills vidare bordläggs.
599 f.o.
Mirelerna blir fria och de nordliga stammarna återerövrar makten i landet. De sprider således kulten för sitt specifika totem björnen till hela riket. Jättar och Högmän bor kvar mot gränsen till Alerien och Ransard och lämnas till stor del ifred med sina märkliga kulter och seder men då och då rådfrågas dessa gamla folk av modiga härskare ifrån söderns björnklaner. Mirelerna är dock ett livskraftigare folk än nordfolken och således blir Högmännens områden sakta mindre och mindre. Minnet av den gräns som dessa utgjorde finns dock kvar än idag och få vågar utmana ödet och ge sig in i gränstrakterna mellan Ransard och Mirel med en här.
Ungefär så hade jag tänkt. Det är givetvis upp till Vije och Fafnir om de använder mina högmän i Mirel och Ransard men det vore roligt. Tänker mig dem alltså som någon slags monolitisk Cthulhoid kult som med tiden drevs undan av andra mer civiliserade kulturer överallt utom i Mirel. Civiliserade används här i dess bredaste betydelse då till och med Nargurerna var mindre grymma och galna än dessa blodsoffrande urtida ritmästare.