Altors Universum
Altors Universum
Vilka himlakroppar finns egentligen förutom Solen, Månen, småmånarna, Shakhora och Raukhra? Nyss hittade jag vandringsstjärnan (planeten) Durval nämnd i sinkadus 35... Om en tänkt astrologi ska kunna fungera någotsånär borde det finnas fler planeter... Finns det fler uppgifter om sådana strödda i fragmentarisk form i ett tiotal olika artiklar och moduler? Har någon sett något?
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Det som finns är vad jag vet det som står i EA boxen som du nämner.
I beskrivningarna av stjärnbilderna framgår det inte riktigt vilken eller vilka kulturer som har alstrat just dessa, men ett allmänt erebisk ihopkok baserad på ett i huvudsak golwyndiskt ursprung kanske?
I EAs beskrivning av Hynsolge sägs hjälten Fingal ha blivit en stjärna efter sin död.
Annars så har vi de två Sinkadus artiklarna där rymden beskrivs, fast det är ju inget "officiellt"?
I beskrivningarna av stjärnbilderna framgår det inte riktigt vilken eller vilka kulturer som har alstrat just dessa, men ett allmänt erebisk ihopkok baserad på ett i huvudsak golwyndiskt ursprung kanske?
I EAs beskrivning av Hynsolge sägs hjälten Fingal ha blivit en stjärna efter sin död.
Annars så har vi de två Sinkadus artiklarna där rymden beskrivs, fast det är ju inget "officiellt"?
Jag funderade främst över Thelguls astrologi. Solen och månen i all ära, men ska man få fram ett fungerande system av ngt slag är det nog en god idé att uppfinna ett solsystem.
Alla planeter i detta solsystem rör sig givetvis i perfekta banor på jättelika kristallsfärer genom etern...
Sen har nog olika folk olika namn på planeterna. Det bör åtminstone finnas gamla golwyndiska namn på dem som numera används av astrologer mellan Furgia i öst och Kardien i väst, samt Thelguliska namn som används inom deras system. Kanske det här skulle kunna vara lite inspiration till nargurernas kosmologi.
En tanke är ju att astrologin faktiskt bör fungera på Altor, och att vandringsstjärnornas rörelser påverkar massor av saker. Thelgulerna t.ex. bör vara mycket skickliga på att räkna ut framtida eller forntida händelser med hjälp av astrologi. (Det var så de kom fram till exakt när den första konfluxen måste ha börjat.)
Alla planeter i detta solsystem rör sig givetvis i perfekta banor på jättelika kristallsfärer genom etern...
Sen har nog olika folk olika namn på planeterna. Det bör åtminstone finnas gamla golwyndiska namn på dem som numera används av astrologer mellan Furgia i öst och Kardien i väst, samt Thelguliska namn som används inom deras system. Kanske det här skulle kunna vara lite inspiration till nargurernas kosmologi.
En tanke är ju att astrologin faktiskt bör fungera på Altor, och att vandringsstjärnornas rörelser påverkar massor av saker. Thelgulerna t.ex. bör vara mycket skickliga på att räkna ut framtida eller forntida händelser med hjälp av astrologi. (Det var så de kom fram till exakt när den första konfluxen måste ha börjat.)
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Rörande Thelguls astrologi så tycker jag du har en bra början i skapelsesmyterna du beskriver i Thelgul-tråden. Föruton solen och stjärnorna så finns bara de olika månarna omnämda och om man inte vill tillägga flera himlakroppar (?) så går det ju att tolka både om och vidare ikring dessa "månar" (jag har själv gjort så men det kan jag återkomma till). Namnen har du ju redan.Adragoor skrev:Jag funderade främst över Thelguls astrologi. Solen och månen i all ära, men ska man få fram ett fungerande system av ngt slag är det nog en god idé att uppfinna ett solsystem.
Alla planeter i detta solsystem rör sig givetvis i perfekta banor på jättelika kristallsfärer genom etern...
Sen har nog olika folk olika namn på planeterna. Det bör åtminstone finnas gamla golwyndiska namn på dem som numera används av astrologer mellan Furgia i öst och Kardien i väst, samt Thelguliska namn som används inom deras system. Kanske det här skulle kunna vara lite inspiration till nargurernas kosmologi.
En tanke är ju att astrologin faktiskt bör fungera på Altor, och att vandringsstjärnornas rörelser påverkar massor av saker. Thelgulerna t.ex. bör vara mycket skickliga på att räkna ut framtida eller forntida händelser med hjälp av astrologi. (Det var så de kom fram till exakt när den första konfluxen måste ha börjat.)
Thelguls präster lär vara några av Altors främsta astronomer och deras syn på saker borde vara kända och även kanske använd rundt Ormsjön och i Soluna? Hur tycker du de särskiljer på astronomi och astrologi?
En annan tanke angående spådomskonst är Shaul-kortlekens ursprung; är den kanske härstammande från någon forntida kult i Thelgul? Det var ju ingen mindre än den thelguliska Shaza Sahivann som utvecklade en metod att använda den!
Nebra-skivan har redan inspirerad mig till inte en nargurisk företeelse (fast nargurerna använder liknande principer för att bestamma solståndspunkterna) utan till ett mycket gammalt redskap som utvecklades på Yndar och som kommer att bli ödesdigert för Ereb våren 613 eO...
Läs gärna mitt alster om tideräkning för inspiration viewtopic.php?t=231&start=0
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag tror jag har nämd det tidigare men vad om vi kan få de såkallade "svarta hålen" utmärkta mäster Spelknepe?
De är alltså en slags permanenta förmörkelser som orsakas av månar som kretsar kring Altor med samma hastighet som Altor roterar, ett i södra Solunas djungel, ett ute i Västerhavet och ett i östra Akrogal.
Tror de skulle se snygga ut på kartan!
De är alltså en slags permanenta förmörkelser som orsakas av månar som kretsar kring Altor med samma hastighet som Altor roterar, ett i södra Solunas djungel, ett ute i Västerhavet och ett i östra Akrogal.
Tror de skulle se snygga ut på kartan!
Problemet med flera av småmånarna är att de inte flyttar sig i förhållande till Altor, vilket gör att de måhända är kända av astrologerna men inte är observerbara varsomhelst ifrån och dessutom bara med kikare eller teleskop. Dessutom har de ett rörelsemönster i förhållande till stjärnhimlen som är långt mindre intressant än planeterna (som kan röra sig på retrograda sätt osv.)birkebeineren skrev: Rörande Thelguls astrologi så tycker jag du har en bra början i skapelsesmyterna du beskriver i Thelgul-tråden. Föruton solen och stjärnorna så finns bara de olika månarna omnämda och om man inte vill tillägga flera himlakroppar (?) så går det ju att tolka både om och vidare ikring dessa "månar" (jag har själv gjort så men det kan jag återkomma till). Namnen har du ju redan.
Jo, det ska de absolut vara. Deras syn på saker än nog också välkänd, och tillochmed mystiker och magiker i kopparhavsområdet känner förmodligen till grunderna i deras system. När det gäller särskiljande mellan astrologi och astronomi skulle jag föreslå att det inte finns någon skillnad. Detta av två orsaker. För det första var det på Jorden inte förrän i modern tid som man började att skilja på de två begreppen och en sådan skillnad tycker jag inte riktigt passar in på Altor. För det andra har thelgulerna ett religiöst förhållningssätt till alla himlakroppar, t.o.m fixstjärnorna, och det de sysslar med skulle nog närmast kunna liknas vid ett slags helig astrologi.birkebeineren skrev:Thelguls präster lär vara några av Altors främsta astronomer och deras syn på saker borde vara kända och även kanske använd rundt Ormsjön och i Soluna? Hur tycker du de särskiljer på astronomi och astrologi?
Dina texter om tideräkning är lysande!birkebeineren skrev:Läs gärna mitt alster om tideräkning för inspiration viewtopic.php?t=231&start=0
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Att inte alla småmånarna är observerbara har kanske bidragit till att Altors lärde tvistar om deras exakta antal? Vi (dvs spelare och gudar) vet att de är nio(?) men i Furgia hävdas det att endast sju har funnits, några stilla och döda, några fallna och En stor och fin sådan, i Sombatze menar astrologerna att åtminstonde trettiotvå rör sig fortfarande (sombatzinerna gillar att överdriva) medans de i Krun inte länger skådar mot himmlen, i alla fall inte officiella astronomer...Adragoor skrev:Problemet med flera av småmånarna är att de inte flyttar sig i förhållande till Altor, vilket gör att de måhända är kända av astrologerna men inte är observerbara varsomhelst ifrån och dessutom bara med kikare eller teleskop. Dessutom har de ett rörelsemönster i förhållande till stjärnhimlen som är långt mindre intressant än planeterna (som kan röra sig på retrograda sätt osv.)
Ingen särskiljning låter mest rätt kanske, åtminstonde i Thelgul. I Krilloan-modulen står det något om att symbolister som besökt Baharmintempelet har spekulerat i om inte det är de kaligrafiska mönstren och symbolerna som ger Zahin Yahal-prästerna makt över befolkningen övriga thelguler. Något du också funderat över, eller varför inte denna religion länger har någon makt i Krilloan?Adragoor skrev:Jo, det ska de absolut vara. Deras syn på saker än nog också välkänd, och tillochmed mystiker och magiker i kopparhavsområdet känner förmodligen till grunderna i deras system. När det gäller särskiljande mellan astrologi och astronomi skulle jag föreslå att det inte finns någon skillnad. Detta av två orsaker. För det första var det på Jorden inte förrän i modern tid som man började att skilja på de två begreppen och en sådan skillnad tycker jag inte riktigt passar in på Altor. För det andra har thelgulerna ett religiöst förhållningssätt till alla himlakroppar, t.o.m fixstjärnorna, och det de sysslar med skulle nog närmast kunna liknas vid ett slags helig astrologi.
Trevligt att höra, och inspirerande till att snart försöka skriva ut mina tankar kring Det akrogaliska året, den Furgiska kalendern och ett mycket gammalt mätinstrument...Adragoor skrev:Dina texter om tideräkning är lysande!
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Solen står mycket högre på himlen runt ekvatorn året runt, vilket leder till att dagarna alltid blir 12 timmar långa och att temperaturen också blir mycket jämnare än längre norr eller söderut (oavsett eventuella isherrar och salamandrar).anders skrev:Vi bör ju komma ihåg att ekvatorn inte har samma betydelse eller funktion på Altor som här, då den inte är den varamaste punkten.... Ju längre söderut man kommer destå varmare. Så vad är egentligen speciellt och utmärkande med ekvatorn på Altor??
Jag anser att ekvatorn på Altor bör ligga längre söderut än vid Krilloan. (Annars kommer inte södra Ereb att ha kopparhavsklimat utan förmodligen ngn form av regn-torrperioder.)
Ekvatorn borde ligga minst 50 mil söder om Krilloan.
Intressant fundering. Man skulle kunna tänka sig att Altor har en något mindre lutning på sin axel än jorden och att därmed det tropiska området är mindre. (Läs: Solens bana istället för lutning på axeln. ) Kanske den norra vändkretsen går lite norr om Krilloan istället, och ekvatorn 60-70 mil söderut i Thelgul ngnstans?[/quote]birkebeineren skrev:Och vad med polcirklarna och vändkretsarna?
-
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Oavsett vilken funktion eller betydelse en ekvatorial linje kan tilläggas så delar den ett klot, i det här fallet Altor, i två lika stora halvor.Adragoor skrev:Solen står mycket högre på himlen runt ekvatorn året runt, vilket leder till att dagarna alltid blir 12 timmar långa och att temperaturen också blir mycket jämnare än längre norr eller söderut (oavsett eventuella isherrar och salamandrar).anders skrev:Vi bör ju komma ihåg att ekvatorn inte har samma betydelse eller funktion på Altor som här, då den inte är den varamaste punkten.... Ju längre söderut man kommer destå varmare. Så vad är egentligen speciellt och utmärkande med ekvatorn på Altor??
Jag anser att ekvatorn på Altor bör ligga längre söderut än vid Krilloan. (Annars kommer inte södra Ereb att ha kopparhavsklimat utan förmodligen ngn form av regn-torrperioder.)
Ekvatorn borde ligga minst 50 mil söder om Krilloan.
Intressant fundering. Man skulle kunna tänka sig att Altor har en något mindre lutning på sin axel än jorden och att därmed det tropiska området är mindre. (Läs: Solens bana istället för lutning på axeln. ) Kanske den norra vändkretsen går lite norr om Krilloan istället, och ekvatorn 60-70 mil söderut i Thelgul ngnstans?birkebeineren skrev:Och vad med polcirklarna och vändkretsarna?
Polcirklarna är den linje eller breddgrad som markerar den yttersta gräns där solen ej går upp/ner vis solstånden sommar och vinter och således ger midnattsljus och middagsmörker (här borde vi på något vis anknyta till elementärkrafterna!).
Vändkretsarna är den breddgrad på norra (på Altor kalla) och södra (på Altor varma) halvkloten där solen står i zenit vid sommarsolståndet.* Dessa markerar också, åtminstonde på jorden(!), gränserna för ett tropiskt klimat.
Eftersom de altoriska förhållanderna är lite olika från våra så är det lite svårt att säga vad som är rätt men det känns som om en ekvator borde gå tja, 50 mil söder om Krilloan?
Polcirklarna skulle jag vilja se i södra Orghin (kanske även genom nordligaste Kard?), och i södra Soluna ungefär vid Hyrons Gap (och Porto Horyni?). Middagsmörkret och Midnattsljuset ger spännande äventyrsplatser...!
Altors lutning går det väl att ändra på men de speciella förhållandena med värme och köld skulle annars kunna förklara annorlunda gränser för klimatzonerna, allt sett i förhållande till jorden? Klimatzonerna kan kanske förskjutas söderut respektive norrut så att det såkallade Kopparhavsklimatet hamnar rundt ekvatorn (alltså midtlinjen av klotet Altor)?
*Vilket enligt den arcivaliska kalendern alltid infaller den fjärde dagen i sommarens festevecka; Soldagen, eller enligt den Kejserliga Jorpagniska kalendern; 30 Minde.