Mikael skrev:Som sagts annorstädes: innan schismen exarken i rno, eftråt en i arno en i Ekeborg...ingen i Pendon.
Då får vi sätta en Kerigass i rollen som intrigerande präst med makt i Zorakin.
Jag kopierar också över denna text från Religonsfliken och Kardienfliken.
I äventyrsmodulen Skönheten och odjuret utspelas ett äventyr vid Anjasjön som jag vill minnas ligger i Zorakin.
Äventyret utspelas ett 50-tal år efter ett krig med svartfolk. Baronen av Eriksborg vid byn Eskilsby stupar i strider mot svartfolket. Dessförinnan har han själv krossat en svartfolksstyrka och tagit deras pludringsgods till klostret vid Anjasjön. Klostret blev senare belägrat och intaget av svartfolken men abboten utlöste medvetet en fälla och dränkte sig själv och svartfolkshärens ledare när de och han gick ner för att hämta skatten.
Jag har börjat väva in den historien lite i mina tankar om Zorakin. Likaså har jag vävt in de mäktiga nordliga hertigarnas ekonomiska och politiska nedgång med deras behov av att hålla sig med stora härer för att freda sig och landet mot Svarta tornet.
Stora trupper kostar stora pengar. Och när priset på spannmålet och järnet som godsen säljer går ner och man dessutom vill hävda sin egen betydelse med lyxartiklar och mutor i politiskt spel börjar det kosta mer än vad godsen har råd med.
Kungen i sin tur är säkert beskymrad av Svarta tornets makt och Zorakins dittills fruktlösa försök att krossa dem. Han har därför börjat ställa upp välutrustade infanteriförband med kejsartiden som förebild som är mer lämpade att föra krig i skogs- och bergsbygder än rena riddarhärer soh som ger mer trupp för mindre pengar.
Hans första mål för sina "legioner" kan exempelvis bli att driva ut svartfolken i Torilskogen. Sedan kan legionerna användas mot andra mål också men det kan vara ett långsiktigare mål.
Angående Zorakins senaste krig med Svarta tornet står det så här i den historiska redogörelsen.
546
• Zorakin. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin svarta tornet.
555
• Zorakin. Kriget mot svarta tornet upphör utan att några resultat uppnåtts.
Det var ju kort och kärnfullt beskrivet. En hel drös frågetecken hopar sig. Jag tänkte därför att äventyret vid Anjasjön delvis kan tjäna som ram för att ytterligare beskrivningar om detta krig och hotet från Svarta tornet.
Anfallet mot klostret vid sjön Anja utspelar sig vid samma tid som Zorakins krig mot Svarta tornen 546-555 och jag tycker att det kan vara ett och samma krig. Det är det mest logiska. Genom äventyret Skönheten och odjuret får vi dessutom mer information om inledningen på kriget med Svarta tornet samt vissa följder av det (Anja klostret läggs i ruiner).
Vi får också en intressant karaktär på köpet. Baronen Erik Pansarnäve av Eriksborg. Gubben är 78 år och pigg som en nötkärna. Han är son till den Baron som stupade i strid mot svartfolken i förhistorien till äventyret vid sjön Anja. Baron Erik bör då ha varit ca 18 år och han fick ta hand om försvaret av Baronatet efter sin far. Sannolikt ledde han försvaret av borgen när denna blev belägrad av svartfolk efter klostrets fall Belägringen löstes av kungens här. Sedan så deltog han sannolikt själv med kvarvarande krigsfölje i kriget mot svartfolken. När kriget var slut 7-9 år senare så återgick han till att bygga upp sitt baronat igen.
Han har samlat på sig en massa dokument och länge studerat händelsutvecklingen om "Kriget mot Svarta tornet". Han har också kunskaper om klostret och dess belägring. De senaste åren har han börjat pränta ner det till ett historiskt verk med samma namn.